Kvalitet & Förnyelse

9
maj

Lättare att upphandla det nya och oprövade

Hans Jeppson har utrett hur det ska kunna skapas mer utrymme för innovationstänkande när myndigheter och kommuner upphandlar.

Hans Jeppson har utrett hur det ska kunna skapas mer utrymme för innovationstänkande när myndigheter och kommuner upphandlar.

Den gamla tiden, när staten och kapitalet satt i samma båt och samverkade till fromma både för aktieägare och medborgare kommer aldrig tillbaka. Men också idag bör upphandlingar kunna utnyttjas för att främja nytänkande när det gäller varor och tjänster.

Det har varit utgångspunkten för utredningen om innovationsupphandling, som nyligen kommit med sitt betänkande.
– Den viktigaste förändringen är att göra all offentlig upphandling mera innovationsvänlig så att företag som erbjuder nya lösningar kan vara med och konkurrera, säger Hans Jeppson, som varit särskild utredare.

För att åstadkomma detta föreslås en ny bestämmelse i upphandlingslagstiftningen om att upphandlande myndigheter bör ta innovationshänsyn när det är möjligt.

Ett annat förslag är att införa en ny upphandlingsform som kallas förkommersiell upphandling. Den innebär att myndigheten eller kommunen beskriver vilka behov de har av att lösa ett visst problem. Olika innovativa företag får sedan komma med sina förslag till hur det skulle kunna gå till. Modellen rekommenderas av EU-kommissionen och prövas redan i Storbritannien, Nederländerna och Flandern.
– Förkommersiell upphandling är avsedd att bli ett nytt instrument för att stödja innovationer och för modernisering av offentlig verksamhet, säger Hans Jeppson.

I utredningen pekar man på tre områden där förutsättningarna för innovationsupphandling är goda:
• Transportinfrastrukturen, där det nu görs stora investeringar.
• Hälso- och sjukvården, särskilt sjukhusvården där offentlig verksamhet är helt dominerande.
• Miljöteknik, där framsynta offentliga upphandlingar bör kunna bidra till att sprida nya produkter på marknaden.

Ny lagstiftning behövs för att få in mer innovationstänkande i offentlig upphandling. Dessutom behövs rådgivning och ekonomiska incitament. Vinnova föreslås få ett övergripande ansvar, bland annat genom att bygga upp ett kompetenscentrum.
– Vi ser det som en förbättring om vi som föreslås får ett tydligt uttalat uppdrag när det gäller upphandlingsstödet, säger enhetschef Ann-Mari Fineman på Vinnova.

Hon ser också utredningens förslag som en viktig markering av att detta är viktigt eftersom det innebär en förenkling för dem som jobbar med upphandling. Men för att åstadkomma verkliga förändringar räcker det inte med nytt regelverk och ökat stöd.
– Det behövs också en medvetenhet om frågan på det politiska planet både nationellt och i kommuner och landsting, säger Hans Jeppson.

Om man om 15-20 år blickar tillbaka hoppas han att man då kan konstatera att utredningens förslag ledde till att innovativa företag stimulerades. Att man kan se effekter i form av nysatsningar och avknoppningar.

Några gigantiska nationella projekt i miljardklassen, som när Asea byggde kärnkraftsreaktorer, LM Ericsson det första stora mobiltelefonnätet och Saab producerade en rad olika stridsflygplan, blir det troligen inte. Men heller inte dyra misslyckanden som skoldatorn Kompis eller lastbilen Kalmar Terminal. Även om de stora svenska företagen måste förbli innovativa så är det i hög grad till små och medelstora företag vi får sätta vårt hopp till när det gäller ökad innovationsförmåga.
– Det finns en fascination för den där tiden med dess symbiotiska relation mellan staten och vissa storföretag, men allt var inte lyckat och det skulle inte fungera i dagens globaliserade värld, säger Hans Jeppson.

Länk till betänkandet

Lena Hörngren

0