Kvalitet & Förnyelse

9
maj

Mutaffärer skadar välfärden

Statsvetarprofessor Bo Rothstein, chef för QoG-institutet, The Quality of Government Institute, vid Göteborgs universitet

Statsvetarprofessor Bo Rothstein, chef för QoG-institutet, The Quality of Government Institute, vid Göteborgs universitet

Mutaffären i Göteborg är ett klassiskt fall av korruption, men jämfört med vad som sker i andra delar av världen är det ingen jätteaffär. Dock riskerar det att få allvarliga konsekvenser om det rubbar tilliten i samhället.
Så kan man sammanfatta statsvetarprofessorn Bo Rothsteins bedömning av den senaste tidens avslöjanden. Bo Rothstein är chef för QoG-institutet, The Quality of Government Institute, vid Göteborgs universitet, där man bland annat forskar om korruption och människors tillit i olika länder. I ett sådant internationellt perspektiv hör Sverige fortfarande till de länder i världen där korruption är ovanlig och tilliten hög. Vilka effekter den senaste tidens avslöjanden får återstår att se. Men det finns anledning till oro.

– Det finns en tipping point, en vändpunkt som har mycket lite att göra med hur mycket korruption det faktiskt finns utan mer handlar om perceptionen av korruption, säger han.

Blickar man ut över världen så är länder med mycket korruption sämre att leva i ur en mängd aspekter än icke-korrupta länder. Folkhälsan är sämre, väpnade konflikter är vanligare och statsfinanserna är sämre för att nämna några exempel.

– Det får förödande konsekvenser för mänsklig välfärd i vid mening om ett samhälle uppfattas som korrupt, säger Bo Rothstein.

De senaste åren har antalet demokratier i världen ökat. Det är självklart bra, men det är svårt att se några positiva effekter på människors levnadsförhållanden så länge korruptionen består. Inte minst spelar upplevelsen av korruption roll för viljan att betala skatt, något man nu kan se konsekvenserna av i de värsta krisländerna. Bo Rothstein menar till exempel att Greklands problem inte i första hand beror på för höga utgifter utan på att man får in för lite skatteintäkter. Medborgarna litar inte på att andra gör rätt för sig och tar då själv varje chans att skattefuska.

Denna brist på tillit till samhällsinstitutionerna är illa nog i sig, men det får ytterligare en negativ konsekvens:

– Om människor tappar förtroendet för myndigheterna för att man tror att de är korrupta, får det också effekter på tilliten människor emellan, konstaterar Bo Rothstein.

Han betonar dock att Sverige och övriga Norden har låg korruption och hög tillit. När det gäller muthärvan i Göteborg är Bo Rothstein förvånad över att ingen utkrävt något politiskt ansvar. Trots att här har fattats politiska beslut att bedriva mycket verksamhet i bolag och att bolagen inte behöver följa reglerna i Lagen om offentlig upphandling.
– Det är att be om problem, menar han.

Däremot tycker Bo Rothstein inte att det är självklart, som en del hävdat i debatten, att ökad upphandling och privatiseringar ökar korruptionen. Man måste se till att hålla sig till regelverket. Att frågan om korruption nu är uppe på agendan är hoppingivande eftersom det ökar medvetenheten om problemet och skärper rutiner. Å andra sidan finns risk för att uppmärksamheten gör att människor uppfattar problemet som större än det faktiskt är.
– Det är mycket som står på spel. Om synen på det offentliga tippar över från tillit till misstro är det väldigt svårt att återskapa förlorat förtroende, konstaterar Bo Rothstein.

Lena Hörngren

0