Kvalitet & Förnyelse

9
maj

Skolan får ingen nationell IT-strategi

IT-frågorna har inte stått högst upp på regeringens skolpolitiska dagordning

IT-frågorna har inte stått högst upp på regeringens skolpolitiska dagordning

Inga pengar från staten och ingen nationell strategi. IT-utvecklingen i skolan är kommunernas sak, tycker både SKL och utbildningsdepartementet.
– Vi är tveksamma till att utveckla för mycket strategier. Det räcker med de förtydliganden som finns i nya läroplanen, säger Bertil Östberg, statssekreterare på Utbildningsdepartementet.
Maria Stockhaus (M), kommunalråd i Sollentuna och ordföranden i SKL:s utbildningsberedning, håller med, men skulle önska ett större engagemang från Jan Björklunds sida i de här frågorna.
– Jag tror att utvecklingen skulle snabbas på om utbildningsministern tydligt visade att han tycker att det här är viktigt, säger hon.

Bertil Östberg håller med om att IT-frågorna inte stått högst upp på regeringens skolpolitiska dagordning. Det betyder inte att de är oviktiga, men han tycker inte att det är en fråga för staten i en decentraliserad skola.
– Vi har haft fokus på systemförändringar som skollagen, läroplanen och betygssystemet, säger Bertil Östberg. Idag är det stora skillnader både mellan kommuner och mellan skolor när det gäller IT, visar en undersökning som TeliaSonera och Stiftelsen datorn i undervisningen har genomfört. I nästan två tredjedelar av kommunerna finns inga planer på att genomföra 1-1, alltså en dator per elev.
– Det finns många vita fläckar, vilket inte är OK ur ett likvärdighetsperspektiv, säger Maria Stockhaus.

Att skylla på brist på pengar ser hon som ett svepskäl för att viljan saknas. Datorer till alla blir inte långsiktigt dyrare, visar erfarenheterna från skolor som prövat. Några pengar från staten för att utrusta skolorna med datorer är inte att räkna med. Det räcker inte med att få dit datorerna, är Bertil Östberg och Maria Stockhaus överens om. Det måste finnas en pedagogisk idé och lärare och skolledare med en vilja att utveckla arbetet med datorns hjälp. Det har man i Falkenberg, som fick utmärkelsen Sveriges IT-kommun 2009 bl a för att man utrustat alla elever årskurs 7–9 med datorer. Nu planerar man för nästa steg, att också gymnasieskolan ska komma med.
– Datorerna har satt fart på skolutvecklingen, säger Kristina Björn, som är IT-ledare på barn- och utbildningsförvaltningen.

Effekten på resultatet är däremot motsägelsefullt. Både lärare och elever upplever att prestationerna är bättre, men betygen har inte blivit bättre. Tvärtom är trenden nedåtgående, ungefär som i övriga landet. Glädjande är dock att utvärderingen visar att datorn haft störst effekt för de elever som Skolverket lyft fram som särskilt viktiga, det vill säga elever med särskilda behov och de väldigt duktiga eleverna. Kristina Björn betonar att IT i skolan inte i första hand är en fråga om teknik utan om pedagogik. Lärare som eventuellt oroas över att ersättas av en dator kan känna sig lugna.
– Lärarrollen är väl så viktig som vid traditionell undervisning, säger Kristina Björn.

Hon hoppas på en utveckling som innebär att datorn blir lika självklar i skolan som på andra arbetsplatser.
– Det är lite frustrerande att det ska vara så mycket funderande kring detta i skolan, säger hon. Maria Stockhaus håller med. Hon har ofta förvånats över att föräldrar som jobbar i en avancerad IT-miljö inte kräver samma sak för sina barn.
– Skolan är en konservativ miljö och det gäller inte bara lärarna utan också föräldrarna, som vill känna igen sin egen skola i barnens, säger hon.

Lena Hörngren

0