Kvalitet & Förnyelse

10
maj

Diagnoser förminskar människor

Ann Heberlein, etikforskare och författare.

Ann Heberlein, etikforskare och författare.

Att aldrig glömma att det handlar om människor. Det ser etikforskaren Ann Heberlein som den grundläggande etiska frågan i vården.

– Diagnoser förminskar människor. Det är inte en cancer, en schizofren eller någon annan diagnos man har framför sig utan en människa med en många olika erfarenheter, betonar Ann Heberlein, som medverkar vid två programpunkter på Kvalitetsmässan.

Mötena i vården är inte ett möte mellan jämlikar. Den som vårdar befinner sig i en maktposition i förhållande till den som vårdas. Här som överallt annars innebär makt ansvar. I dagens ekonomiskt präglade vård kan de etiska aspekterna hamna i bakgrunden. Inte av illvilja, utan som en reaktion på pressade villkor.

– Det innebär en risk för att man bara blir sin yrkesroll och gör sådant man aldrig skulle göra annars, säger Ann Heberlein.

Frågan om vad makten kan göra med människor tar hon upp i sin senaste bok, som heter En liten bok om ondska. Där ger hon sig i kast med en fråga hon i förordet säger är omöjlig att besvara: Vad är det onda? Av recensionerna att döma har Ann Heberlein lyckats bra med den omöjliga uppgiften. Med hjälp av nutida och dåtida författare och filosofer ringar hon in och definierar ondskans väsen.

Trots de goda recensionerna har boken om ondskan inte fått lika mycket uppmärksamhet som den förra Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva, som kom 2008 och handlar om hennes egna erfarenheter av att leva med bipolär sjukdom. En bok som hon tror bidragit till de senaste årens allt intensivare debatt om psykiatrin.

– En mer personlig berättelse där någon ger problemet ett ansikte slår an mera än en forskningsrapport, konstaterar Ann Heberlein.

Ett konstaterande som hon exemplifierar med uppmärksamheten kring sexuella övergrepp i idrotten efter Patrik Sjöbergs bok och Ulla-Carin Lindqvists betydelse för att öka kunskapen om ALS. Ann Heberlein värjer sig dock bestämt mot att av intervjuare och andra identifieras med bipolär sjukdom.

– Jag är inte min sjukdom, understryker hon.

Ann Heberleins kommande bok heter Ett gott liv och utkommer i oktober. Hennes definition av ett gott liv handlar inte om konsumtion eller om den ljusa och fräscha yta, som så många eftersträvar idag. I den nya boken för hon samman och utvecklar tankar från de två senaste böckerna bland annat i ett resonemang kring begreppen sjuk och frisk.

– Att vara frisk är en oundgänglig del av ett gott liv, säger hon.

Däremot är definitionen av frisk inte självklar eller lika för alla. Omgivningen kanske inte betraktar den rullstolsburne som frisk, medan han själv bara känner sig sjuk när han har migrän eller snuva. Därmed ser ett gott liv också olika ut för oss alla.

– Inte minst finns det anledning för vårdpersonal att fundera kring detta, säger Ann Heberlein, som vid Kvalitetsmässan kommer att resonera om vad som skapar ett gott liv utifrån sin bok. Hon deltar också i ett samtal om etik i vården tillsammans med överläkare Astrid Seeberger och Kersti Malmsten Gedda, som liksom Ann Heberlein är teologie doktor. Detta seminarium leds av Lisbeth Löpare Johansson, vice ordförande Vårdförbundet, som ingår i konferensen Vårdkvalitén som arrangeras i samarbete med Vårdförbundet.

Lena Hörngren

0