Kvalitet & Förnyelse

29
aug

Hudik, Västerås, Bålsta och Växjö gör upp om GötaPriset

Vinnaren av GötaPriset tillkännages på Kvalitetsmässans invigningsgala på GöteborgsOperan den 15 november.

Vinnaren av GötaPriset tillkännages på Kvalitetsmässans invigningsgala på GöteborgsOperan den 15 november.

Glada Hudikteatern, Bålstapolarna, skolförbättringsprogrammet Ida i Västerås och det mobila akutteamet för äldre i Växjö är årets finalister till GötaPriset. De fyra har utsetts i rekordhård konkurrens. 379 projekt var anmälda. För att komma i fråga ska projekten vara nyskapande, kunna visa på resultat och ge erfarenheter som andra kan ha nytta av. Vem som blir den slutliga vinnaren av äran och 150 000 kronor tillkännages på Kvalitetsmässans invigningsgala på GöteborgsOperan den 15 november. Här följer en kort presentation av de fyra finalisterna.

Bålstapolarna
Ungdomar möter ungdomar, är grundtanken i det brotts- och drogförebyggande projektet Bålstapolarna. Projektet inleddes 2008 när ungdomsproblemen ökade i förortskommunen Håbo. Målet var att tidigt upptäcka dem som bröt mot samhällets normer och att öka tryggheten i de miljöer där ungdomar finns. 18 ungdomar, ledda av två arbetsledare, anställdes med uppgift att röra sig ute bland ungdomar på helger. En viktig del i uppdraget är att bygga relationer och att fungera som förebilder. Men Bålstapolarna gör även mer direkta insatser till exempel att förebygga bråk eller skjutsa hem berusade. Information och kontakter följs sedan upp i de samverkansgrupper där arbetsledarna ingår. Att mäta effekterna av förebyggande arbete är alltid svårt, men Bålstapolarna kan konstatera att sedan de drog i gång har brottsstatistiken i Håbo gått ner och kommunens kostnader för klotter minskat med 73 procent. Samverkan och ungdomarnas starka engagemang, tror Bålstapolarnas arbetsledare Danne Cramnell är förklaringen till det lyckade resultatet.
– Ungdomarna har ett enormt engagemang och ett starkt driv att hjälpa. Här får de känna att de gör skillnad, säger han.

Glada Hudikteatern
Succéföreställningen Elvis, som setts av 130 000 personer, TV-filmer samt initiativtagaren Pär Johanssons föreläsningar och TV-framträdanden gör Glada Hudik-teatern till det tveklöst mest publikt kända av de fyra finalisterna. Men inte många tänker på det som daglig verksamhet inom LSS, vilket det i grunden är. Upprinnelsen var att Pär Johansson som ung och oerfaren klev in i omsorgens värld med sina idéer och sin tilltro till alla människors möjlighet att utvecklas. Motståndet var stort. Från kollegor, som tyckte sig veta bättre, från föräldrar som ville beskydda sina barn från misslyckande, från en fördomsfull omvärld. Men man höll ut och blev mer och mer professionella, mer och mer framgångsrika. Den grundläggande idén är att man ska göra det man är bra på och alla är bra på något. Olikheter är en tillgång inte ett problem. Utan Pär Johanssons övertygelse och engagemang hade Glada Hudikteatern inte varit vad den är idag, menar Anders Åbom, som bland annat jobbat som projektledare. Men det finns ändå lärdomar för andra att göra av Glada Hudikteaterns framgångar.
– Att funktionsstörda och normalstörda, för att använda Pärs uttryck, gör saker tillsammans och att det ställs samma krav på alla att bidra utifrån sin förmåga, är en lärdom Anders Åbom nämner. En annan är att man aldrig ska nöja sig, man kan alltid ta ett steg till för att bli ännu lite bättre.

IDA i Västerås
IDA står för inkludering, delaktighet och aktivitet. Tre ord som ofta förekommer i målformulering, som IDA-enheten i Västerås lyckats fylla med innehåll. Arbetet är inriktat på de skolor som är socialt mest utsatta och har sämst måluppfyllelse. Man jobbar med tre insatsområden: språk och kommunikation/modersmål, familjestöd och passion-kultur/idrott. Metoderna och tillvägagångssätten är många. Enhetschefen Erik Johansson liknar dem vid droppar som blir till en flod. Till exempel har man satsat på simskolor eftersom var fjärde elev inte kunde simma, tjejgrupper och språkutveckling genom att jobba med en skoltidning. Men viktigare än de konkreta insatserna är att IDA:s arbetssätt innebär ett mindre problemorienterat synsätt på eleverna. Förändringarna i arbetssätt och synsätt ställer stora krav på rektorernas engagemang och närhet till verksamheten. IDA var från början ett projekt, men är nu permanentat. Inte minst tack vare att man har kunnat visa på tydliga resultat, till exempel fler elever som blir godkända i kärnämnena.
– Vi når de barn och ungdomar som normalt inte nås och vi ser möjligheter i det som andra ser som problem, är Erik Johanssons förklaring till framgångarna.

Mobila akutteamet för äldre i Växjö
Alla vet att en akutmottagning sällan är den rätta platsen för att behandla äldre människors sjukdomar. Ändå hamnar många där i brist på annat. I Växjö finns sedan 2007 ett alternativ, där kan den som är över 65 få hembesök av det mobila akutteamet. Hembesöken utförs av läkare, sjuksköterska och arbetsterapeut. Vid behov kan de också koppla in dietist. För patienten finns uppenbara fördelar med att slippa den oro och stress ett akutbesök innebär. Medicinska insatser kan sättas in direkt, liksom hjälpmedel och utökad hemtjänst. Om det behövs lasarettsvård kan transport ordnas direkt till avdelningen, där ankomsten är förberedd. Men även för vården är det en fördel att möta patienten i den vanliga miljön eftersom man på plats kan göra en helhetsbedömning. På så vis undviks onödiga inläggningar, vilket innebär en avsevärd besparing. Under åren har teamet fått mycket uppskattning från patienterna och deras anhöriga. Inte ens den i äldreomsorgen eviga frågan om samarbetet mellan kommun och landsting vållar några problem
– Samarbetet fungerar bra, inte minst för att vi utgår från patientens hem och därför naturligt får patienten i fokus, säger Petra Molin, som är en av teamets sjuksköterskor.

LENA HÖRNGREN

0