Kvalitet & Förnyelse

30
aug

Oro och osäkerhet präglar budgetarbetet

Cecilia Skingsley, Swedbank.

Cecilia Skingsley, Swedbank.

Oro och osäkerhet är vad som präglar de ekonomiska bedömningarna just nu. Oro för vad de finanspolitiska åtstramningarna i USA och skuldkrisen kommer att innebära. Osäkerhet om vilka konsekvenserna blir för den svenska ekonomin. SKL:s chefsekonom Mats Kinnwall tror dock inte på ett lika abrupt förlopp som 2008.

– Men kommuner och landsting får räkna med att skatteintäkterna de närmaste åren ökar långsammare än tidigare beräknat, säger han.

När de kommunala ekonomicheferna återvände till jobbet efter sommaren möttes de av ett ovälkommet, men knappast oväntat besked från SKL om att skatteunderlagsprognosen skrivits ner. Kommunernas skatteintäkter beräknas bli 3 miljarder lägre än man räknade med i våras. För landstingen är minskningen 2 miljarder. Dock innebär prognosen fortfarande en ökning, plus 3,3 procent mot tidigare beräknade 4,2 procent. Revideringen beror framförallt på att arbetsmarknaden försvagas på grund av dämpad investeringstakt hos företagen och mer försiktiga hushåll.

Vid finanskrisen 2008 kom nedskrivningarna av skatteunderlaget slag i slag i takt med att krisen förvärrades. Mats Kinnwall tror inte att detta kommer att återupprepas.

– Det är inte samma dramatik som då, men kan vara jobbig nog ändå i budgetarbetet, säger han.

Förra gången gick det heller inte så illa som befarat. Ökade statsbidrag och tuffa ansträngningar inom kommuner och landsting för att anpassa sig till ett nytt läge gjorde att många gick ur krisen med rejäla kassaförstärkningar.

– Därmed är de bättre förberedda om samma sak skulle hända igen, säger Mats Kinnwall.

På Kvalitetsmässan i november ska han vara moderator vid en debatt om det ekonomiska läget.

– Läget är nog inte så annorlunda då jämfört med idag, möjligen ser vi tecken på en första stabilisering och början på en återhämtning, spår Mats Kinnwall.

Här följer ekonomiska bedömningar från övriga deltagare i ekonomidebatten, chefsekonomerna Robert Bergqvist, SEB och Lena Hagman, Almega, analyscheferna Cecilia Skingsley, Swedbank och Clas Olsson, Arbetsförmedlingen samt Kommunals utredningschef Emma Lennartsson.

Cecilia Skingsley, Swedbank:
Det största orosmomentet är att marknadsturbulensen och de politiska svårigheterna att skapa internationellt förtroende för skuldsaneringspolitiken utvecklas till en ny allvarlig konjunkturnedgång som påminner om dramatiken 2008-2009. Svensk ekonomi är känslig för omvärldsekonomin, men både politiker och centralbanker kommer att reagera snabbare än 2008 om akuta störningar i kreditförsöjningssystemet skulle uppstå. Det finns både finanspolitiskt och penningpolitiskt utrymme att vidta dämpande effekter om det svenska konjunkturförloppet blir svagare än väntat och förrycker planeringen för kommuner och landsting i det korta perspektivet.

Lena Hagman, Almega:
Osäkerhet är vad som präglar bilden just nu. Framför allt om effekterna på tillväxten av den budgetsanering som måste till i så många länder. Osäkerheten är i sig ett orosmoment eftersom det påverkar företagens investeringar och hushållens konsumtion. Det i sin tur leder till ATT återhämtningen går långsammare. Svagare efterfrågan påverkar också svensk ekonomi, även om vi har bättre förutsättningar än många andra. Men det behöver inte bli en repris av 2008. Utgångsläget är annorlunda. Då var exportindustrin på väg ner, vilket vi inte sett tecken på ännu. För kommuner och landsting är orosmomentet att sysselsättningen inte ökar så snabbt som många, däribland finansdepartementet, trott.

Clas Olsson, Arbetsförmedlingen:
Det största orosmolnet är att världshandeln dämpas markant, vilket skulle drabba exportindustrin hårt. Det innebär en ökad risk för personalneddragningar inom industrin. Detta påverkar också delar av den privata tjänstesektorn, som lever i symbios med industrin. Dessa händelser kan sedan påverka hushållens vilja att konsumera och företagens investeringsplaner. Följden blir att sysselsättningsökningen dämpas och under 2012 ökar risken för en minskad sysselsättning påtagligt. Därmed finns risk för att arbetslösheten stiger från en förhållandevis hög nivå och att den förblir hög under en lång tidsperiod vilket riskerar att öka strukturarbetslösheten. En försvagning på arbetsmarknaden leder till att antalet arbetade timmar minskar. Detta urholkar kommunernas skattebas och leder till att ökningen av de kommunala inkomsterna dämpas, vilket påverkar den offentliga sysselsättningen negativt.

Robert Bergqvist, SEB:
Den enorma komplexiteten i det globala skuldproblemet är det verkliga orosmomentet. Många av västvärldens ekonomier har på tok för höga statsskulder. Samtidigt finns det kvardröjande svagheter i det europeiska banksystemet. Det är två problem som är ömsesidigt beroende av varandra. Dessa problem ska lösas i ett konjunkturläge som håller på att försvagas. Det finns ingen ”quick-fix” även om många tycks hoppas på det. Dessvärre saknas också i många länder, och på global nivå, politiska visioner och beslutskraft. Det tillför ytterligare osäkerhet. För kommuner och landsting finns det en ekonomisk och en finansiell kanal. Vi går nu mot en lägre ekonomisk tillväxt i Sverige vilket innebär att arbetslösheten kommer att bita sig fast på en nivå kring 7 procent. Det kommer att påverka skattekraften i kommuner och landsting. Hushållens konsumtion kan också påverkas negativt av en ökande risk för fallande priser på den svenska fastighetsmarknaden. Den finansiella kanalen går via oron kring de europeiska bankerna. Det kan leda till högre upplåningskostnader trots att Riksbanken i Sverige går mer försiktigt fram.

Emma Lennartsson, Kommunal:
Det stora orosmomentet är att oron i sig dämpar konjunkturen ytterligare, genom att företag och hushåll blir försiktigare än vad de annars skulle ha varit. Därför är det viktigt att Riksbanken snabbt och tydligt signalerar att de tar paus med räntehöjningar om återhämtningen tar paus. För kommuner och landsting betyder lägre sysselsättning lägre skatteinkomster. Regeringen behöver vara beredd att skjuta till extra resurser om det skulle behövas för att undvika uppsägningar i välfärden.

LENA HÖRNGREN

0