Kvalitet & Förnyelse

19
okt

Ingen kan bortse från Molnet

Molnet

Det har talats mycket om ”molnet” i IT-kretsar på senare år. Vanliga användare däremot tittar oförstående upp i det blå när ämnet kommer på tal. Kvalitet & Förnyelse reder ut begreppen för dem som är okunniga men nyfikna på vad Molnet kan innebära för offentlig sektor.

Den enkla användarinriktade förklaringen till molnet är att det man arbetar mot servrar över Internet i stället för lokalt på sin dator. Processkraft, lagring och olika funktioner, som e-post, ekonomisystem och dokumenthantering tillhandahålls via nätet. Många har säkert använt molntjänster privat utan att tänka i de termerna. Till exempel om man har e-post via Gmail eller Hotmail, eller använt sig av Google Docs eller Dropbox. Alla tjänster som man kan nå från vilken dator som helst.

När företag och myndigheter överväger molntjänster är det flexibiliteten och lägre kostnader som lockar. Det finns stordriftsfördelar att hämta om man till exempel väljer ett e-postprogram som har 50 miljoner användare jämfört med att ha ett eget på lokala servrar. Dessutom behövs mindre IT-support.

– Sjuttio till åttio procent av en IT-budget går idag till att se till att det hela fungerar, säger Daniel Akenine, som är nationell teknikchef på Microsoft.

Nackdelen är att man inte har samma kontroll som om man sköter det i egen regi. Det senare gör att många kommuner och landsting tvekar. Magnus Rådbro på Aditro, som ska föreläsa om molnet på Kvalitetsmässan, tycker att den försiktighet som präglar offentlig sektors inställning till molnet är sund. Man måste ha koll på integritetsfrågorna och personuppgiftslagen (PUL)

– Men molnet är en realitet som man inte kan bortse från, påpekar han.

Nya förutsättningar ställer nya krav. Beställarkompetens blir viktigare än specialist- och driftskompetens. Molntjänster kräver tydliga avtal och specifikationer, inte minst när det gäller säkerhet och om vem som får del av informationen.

Daniel Akenine menar att den centrala frågan inte är om man ska ha molntjänster eller inte. Det viktiga är hur molnleverantörer väljer att hantera sådant som kvalitet, öppenhet och säkerhet. Hanteras det rätt kan säkerheten bli väl så bra som med traditionell IT.

– För större organisationer är det inte realistiskt att ha allt i molnet, däremot kan det fungera för småföretag med ett par anställda, säger han.

Kommuner och landsting bör därför fundera över för vilka standardiserade tjänster molnet kan vara användbart och räkna med att även i fortsättningen hantera en hel del lokalt. IT-avdelningen kan alltså inte skrotas, men krympas och kompetensen höjas hos dem som blir kvar.

Nyligen kom Datainspektionen med en granskning av hur Salem och Enköpings kommuner hanterar sina molntjänster. Myndigheten riktar kritik på flera punkter mot de granskade kommunerna. Bland annat för otydliga avtal, som gör att man inte kan vara säker på att PUL följs.

Jörgen Sandström, IT-strateg på SKL, välkomnar att Datainspektionen nu kommit med ett besked, så att kommunerna vet vad som gäller.

– Men det är trist att det är någon som måste göra fel först innan myndigheten kan ge råd, de borde kunna jobba mer främjande och inte bara granska i efterhand, säger han.

Men vad betyder då molntjänsterna för de vanliga användarna, de som bara vill att saker och ting ska fungera och inte funderar så mycket över varför eller hur det går till?

– Det blir ingen skillnad, möjligen kan man uppleva att funktionaliteten blir bättre, till exempel genom att informationen blir tillgänglig också mobilt, säger Magnus Rådbro.

LENA HÖRNGREN

0