Kvalitet & Förnyelse

19
okt

Viktigast att främja innovation

Ulf Lindberg, Almega.

Ulf Lindberg, Almega.

Nästa år kommer en ny forskningsproposition. Kvalitet & Förnyelse har frågat fyra engagerade debattörer i välfärdsfrågor vilka förväntningar de har på propositionen när det gäller deras hjärtefrågor. Anders Knape, SKL, Ulf Lindberg, Almega och Roger Mörtvik, TCO hoppas att frågorna ges stort utrymme. Avvikaren är Gunnar Wetterberg på Saco.

– Jag hoppas att de inte gör någonting. Regeringen ska inte ge pekpinnar, det är forskningsfinansiärernas uppgift, att styra inriktningen. Forskningen blir bättre om forskarna får styra sig själva, är hans uppfattning.

Roger Mörtvik på TCO tycker att forskning och utveckling inom välfärdssektorn borde vara fokus i forskningspropositionen:

– FoU är en nyckelfaktor inom tillväxtpolitiken och en kostnad som betalar sig eftersom den leder till sparade resurser, säger han.

SKL riktar inför den här propositionen in sig på sådant som kan bidra till innovationer av betydelse för kommuner och landsting.

– Ett område är innovationsupphandling där vi vet att intresset är stort, ett annat är tjänsteinnovationer, säger SKL:s ordförande Anders Knape.

Ulf Lindberg på Almega hoppas att den nya forskningspropositionen lägger större tonvikt på tjänstesektorn i allmänhet och välfärdssektorn i synnerhet..

– Det var mycket skruvar och muttrar i den förra, det är dags att befria oss från det industriella samhällets perspektiv, säger han.

Med sina olika perspektiv har de fyra lite olika syn på vad som är det viktigaste inom forskningen om välfärdsfrågor. Innovation är dock ett begrepp som förenar.

– Det viktigaste är att främja innovation inom välfärdssektorn, säger Ulf Lindberg.

Innovationer och forskning sker inte bara vid akademin utan också i hög grad ute i verksamheterna, både inom socialtjänsten och i sjukvården.

– Här finns potentiella innovationer eftersom problemställningarna ofta kommer ur praktiska problem. Men många ser det inte som att det är innovationer de sysslar med utan som verksamhetsutveckling. Gränsdragningen är hårfin, säger Anders Knape.

Roger Mörtvik betonar behovet av ett mer innovativt arbetsliv där personalens perspektiv och erfarenheter tas till vara. Ett område där han anser att behovet är extra stort är skolan.

– Skolan är alltför lite forsknings- och evidensbaserad. Vi vet egentligen vad som fungerar, men det är alltför långt till praktisk tillämpning både i undervisningen och i politiken, säger han.

Gunnar Wetterberg lyfter fram en annan aspekt på den framtida forskningen. Behovet av att det finns unga människor som är beredda att satsa på att bli forskare.

– Rekryteringen borde vara en huvudfråga i den forskningspolitiska propositionen, anser han.

För en månad sedan publicerade SNS rapporten Konkurrensens konsekvenser, som kritiserades hårt av privatiseringsförespråkare med Svenskt Näringsliv i spetsen och välkomnades av vänsterdebattörer. Nu har den värsta stormen bedarrat och rapportens huvudslutsats, att det behövs mer kunskap om konsekvenserna av privatiseringarna på välfärdsområdet som rätt okontroversiell.

– Rapporten visar att det saknas bra kvalitetsmätningssystem, säger Ulf Lindberg.

Roger Mörtvik överraskades av att debatten blev så ideologisk och tycker att den viktigaste frågan kom bort.

– Grundfrågan borde vara hur vi använder våra skattepengar så effektivt som möjligt. Den debatten återstår, men jag hoppas den kommer, säger han.

På Kvalitetsmässan debatterar Roger Mörtvik, Ulf Lindberg, Anders Knape och Gunnar Wetterberg forskningsfrågor med regeringens representant, statssekreterare Erik Thedéen i ett seminarium med rubriken Forskning för välfärd.

LENA HÖRNGREN

0