Kvalitet & Förnyelse

27
Nov

IDA-skolorna ser hela människan

Erik Johansson och Robert Klåvus, Västerås stad tar emot GötaPriset 2011.

Erik Johansson och Robert Klåvus, Västerås stad tar emot GötaPriset 2011.

Åtskilliga projekt har dragits igång i skolor i socialt utsatta områden där eleverna har svårt att klara målet. Ett av de mer framgångsrika är IDA i Västerås, vinnare av GötaPriset 2011.

– Vi ser hela människan och bygger på elevernas styrkor i stället för att prata problem, är IDA-vägledaren Robert Klåvus förklaring till framgångarna.

Framgångar kan mätas på olika vis. Till exempel i att fler elever vågar drömma om en bättre framtid än den de ser omkring sig. Men IDA mäter också på kommunalt vedertagna sätt. Utvärderingar visar att skolor som deltagit i IDA har högre måluppfyllelse, färre sjukskrivningar, ökad trivsel och minskad mobbning. Dessutom har skolorna blivit mer attraktiva när eleverna ska välja. Detta har gjort att IDA sedan 2010 inte längre är ett projekt utan en permanent del av Västerås skolverksamhet.

IDA står för inkludering, delaktighet och aktivitet. Arbetet utgår från tre strategiska insatsområden: språk och kommunikation/modersmål, familjestöd samt passion/kultur och idrott. Idag jobbar 38 personer med IDA. 13 är lärare, 11 är socionomer. Tillsammans behärskar de 15 olika språk. Denna mångfald ses som avgörande för IDA:s framgång.

IDA:s vägledare kommer som en förstärkning till skolorna för att tillsammans med den ordinarie personalen jobba för att förbättra resultaten. Det innebär en välkommen resurs, men också att man tvingas ifrågasätta sitt invanda arbetssätt.

– Vi utmanar den traditionella skolkulturen, där eleverna ses som offer, konstaterar Robert Klåvus, som är vägledare inom media och skrivande.

Detta kan skapa konflikter, men där man lyckats reda ut dessa har resultatet blivit gott. Det kräver att rektorerna kliver fram och utövar ett tydligt ledarskap. Svaga rektorer ger svaga resultat, är en av lärdomarna av IDA:s fyra första år. Tanken är att IDA ska finnas på en skola i två-tre år och att den sedan ska klara av att jobba vidare på en egen hand.

GötaPriset innebär förutom äran 150 000 kronor.

– Planen är att använda pengarna till någon kompetensutvecklande resa, säger enhetschef Erik Johansson på IDA-enheten.

Han hoppas också att priset ska ge möjligheter att sprida tankegångarna i IDA till andra kommuner.

– Men då är det inte jag som ska ut och prata utan handledarna, det är de som har den kompetensen, säger han.

LENA HÖRNGREN

Fakta Götapriset
Juryns motivering: IDA-projektet belönas med GötaPriset 2011 för att ha breddat analysen och synen på skolutveckling. Många skolor i Västerås kämpade med dåliga studieresultat och låg trivsel. De vanliga metoderna med mer resurser till samma sak hjälpte inte. IDA-projektet vände trenden och visade att vägen till en bättre skola bygger på att eleverna respekteras som hela och aktiva människor, med känslor och ingående i ett socialt sammanhang.

Övriga nominerade var Glada Hudikteatern, Bålstapolarna samt det mobila akutteamet för äldre i Växjö.
Tidigare vinnare:
1997: Praktiskt kvalitetsarbete i klassrummet, Fässbergsgymnasiet, Mölndal.
1999: Offentliga marknader och brukarinflytande, Göteborgs universitet.
2001: Servicetrappan – när medborgarna bestämmer, Tullverket.
2003: Ta bort sängar för att ge plats till patienterna, Medicinkliniken vid Höglandssjukhuset i Eksjö.
2005: Quicc-projektet, ett kvalitetsprojekt i hjärtsjukvården, som genomförts i samarbete mellan Uppsala Clinical Research Center, Höglandssjukhuset i Eksjö och Centralsjukhuset i Karlstad.
2007: Projektet Klivet – om ungdomars väg ut ur arbetslöshet, Södertälje kommun.
2009: Den tredje åldern, Öjagårdens äldreboende, Piteå.

0