Kvalitet & Förnyelse

24
sep

GötaPriset ger vinster inte bara för vinnaren

”The Winner Takes It All”, sjöng ABBA, men det stämmer inte när det gäller GötaPriset. Visserligen får vinnaren det mesta av både äran och pengarna, men de övriga nominerade får också mycket uppmärksamhet och uppmuntran. Något som gör det jobb deltagandet innebär väl värt besväret. Kvalitet & Förnyelse har talat med de fyra nominerade 2011 när det nu börjar bli dags att anmäla sig till deltagande i kampen om 2013 års pris.

IDA-projektet Västerås
2011 års GötaPris-vinnare IDA i Västerås är på väg att få efterföljare i Linköping, Flen och Örnsköldsvik. Dessutom har man lämnat projektstadiet och är nu en egen enhet i Västerås.

– IDA mår jättebra, säger Erik Johansson, enhetschef med ansvar för IDA.

IDA står för inkludering, delaktighet och aktivitet. Syftet är att stötta skolorna i socialt utsatta områden så att fler elever når de nationella målen.  Projektet startade 2006. Då klarade 47 procent av de utlandsfödda Västeråseleverna alla målen i årskurs 9, vilket var klart under riksgenomsnittet, som då var 56 procent. Sedan dess har resultaten försämrats i riket och förbättrats i Västerås. Rikssnittet är 51 procent, i Västerås är andelen 56 procent.

IDA:s framgångar tror Erik Johansson i hög grad beror på att man inte begränsar sig till unga med invandrarbakgrund.

– Vi hjälper lärarna för att alla barn ska klara skolan, säger han.

Med åren har arbetssättet blivit mer strukturerat tack vare att man lärt sig vad som ger resultat för barn som har det tufft. Det handlar om helhetsgrepp. Genom att påverka elevernas hela livssituation bidrar man till att förbättra skolresultaten. Arbetet utgår från tre strategiska insatsområden: språk och kommunikation/modersmål, familjestöd samt passion/kultur och idrott.

Sjunkande resultat i allmänhet och för invandrarelever i synnerhet är hela skolans problem. Intresset är därför stort för IDA-teamets erfarenheter och har ökat efter GötaPriset. Åtminstone tre andra kommuner är på gång att starta liknande projekt.

– På så vis kan idéerna utvecklas vidare, säger Erik Johansson.

Med GötaPriset följer en prissumma på 150 000 kronor. IDA-enheten använde pengarna till en studieresa till Ungern för att studera romernas situation.

Bålstapolarna
– Vi förstod inte förrän i efterhand hur stort det var att bli nominerad till GötaPriset, säger Danne Cramnell, arbetsledare för Bålstapolarna.

Varje fredag- och lördagskväll åker en grupp ungdomar och en arbetsledare runt till de platser man vet ungdomar finns. Bålstapolarna håller koll, hjälper folk hem vid behov och avstyr bråk. Resultatet syns i form av mindre skadegörelse, lägre kostnader för klottersanering och mindre bråk.

Intresset från andra kommuner är stort och Danne Cramnell har blivit en rutinerad föreläsare. Inte minst sedan man fick status som ett IQ-projekt inom ramen för Systembolagets satsning för ett smartare och mer måttfullt drickande.

Men minst lika viktigt som den nationella uppmärksamheten är den ökade status projektet fått på hemmaplan tack vare nomineringen. Danne Cramnell känner starkt stöd från de styrande i Håbo kommun för att fortsätta utveckla Bålstapolarnas arbete. Man har nyligen fått en ny lokal som är mer anpassad för verksamheten, bland annat med ett kafé.

– En liten enkel light-fritidsgård, är Danne Cramnells beskrivning.

Än har Bålstapolarna inte fått några direkta efterföljare, även om någon kommun är på gång. Danne Cramnell är övertygad om att det blir fler. Det gäller bara att fler politiker inser vilka vinster som ligger i att satsa på förebyggande arbete bland ungdomar.

Glada Hudik-teatern
Den mest välkända av 2011 års GötaPris-finalister var tveklöst Glada Hudik-teatern. Även om de snarare förknippades med underhållning än med kommunal verksamhet. Men Glada Hudik-teatern är, och vill förbli, en del av den dagliga verksamheten inom LSS i Hudiksvalls kommun.

– Nomineringen till GötaPriset gav en legitimitet för det vi gör, säger verksamhetsledaren Pär Johansson.

En av hans drivkrafter är att visa att det går att göra mer än de flesta tror inom kommunens ram och att den kommunala världen inte är så trångsynt som många tror. Teaterns framtidsplaner visar att ramarna är vida för den som väljer att se möjligheter i stället för begränsningar.

I år är det 15 år sedan Glada Hudik-teatern startade sin verksamhet med föreställningen Tomtar på rymmen, som sågs av 400 personer. Elvis-föreställningen sågs av 170 000 över hela landet. Jubileet firas med en konsertturné på fyra platser. En ny film står också på programmet i höst när uppföljaren till Hur många lingon finns det i världen börjar spelas in. Premiären blir 2013. Året därefter räknar man med en ny stor teateruppsättning baserad på Trollkarlen från Oz. En utställning i Hudiksvall samt projekt för att skapa möten mellan utvecklingsstörda och normalstörda, för att använda Pär Johanssons språkbruk, ska också hinnas med.

Glada Hudik-teatern är en framgångssaga, men har även fått kritik. Inte minst i SVT-programmet Uppdrag Granskning förra hösten. En kritik som fick ett väldigt genomslag men som också ansågs som orättvis och osaklig. Enligt Pär Johansson har man lagt det bakom sig.

– Vi är stolta över det vi har gjort och det kan ingen ta ifrån oss, säger han.

Mobila akutteamet för äldre i Växjö
Geriatrikerbristen har tvingat mobila akutteamet i Växjö att bli mindre mobilt.

– Vi har inte längre har möjlighet att åka hem till patienterna. I stället har vi ordnat en akutgeriatrisk sektion här på sjukhuset, säger verksamhetschef Carina Pettersson på Landstinget Kronoberg.

Men även om det alltså är patienterna som kommer till geriatriken och inte vårdpersonalen som kommer till de gamla har man behållit teamarbetet. Teamet består av läkare, sjuksköterska, arbetsterapeut och vid behov dietist, som gemensamt bedömer vilka insatser som behövs. De gamla får alltså även fortsättningsvis träffa specialister och slipper hamna på vanliga akutmottagningen.

– Nackdelen, inte minst för arbetsterapeuterna, är att vi inte träffar patienterna i deras hemmiljö, säger Carina Pettersson.

Det är en inte oväsentlig nackdel, men eftersom det inte var möjligt att fortsätta som tidigare var det inte mycket att fundera över. Sett ur vårdens perspektiv finns det också fördelar eftersom det nya arbetssättet är mindre tidskrävande. Eventuellt kan man komma att återinföra hembesök, men då utan doktor.

Mest sjuka äldre-satsningen från regeringen och SKL har gett stort fokus på vårdinsatser för den patientgrupp Växjöteamet jobbar med. Intresset för deras arbetsmetod har varit stort.

– Nomineringen har varit en fjäder i hatten för oss och fått större genomslag än jag hade trott, sammanfattar Carina Pettersson erfarenheterna av att vara GötaPriset-finalist.

LENA HÖRNGREN

 

Fakta GötaPriset
GötaPriset delades ut första gången 1997.  Priset ges till förbättringsprojekt inom offentlig sektor som är nyskapande, kan visa på resultat och ger erfarenheter som andra kan ha nytta av.  Anmälan görs via ett formulär på www.gotapriset.se senast den 13 december. Nominerade projekt får i nästa steg beskriva sitt arbete i form av en uppsats. Vinnaren utses av en jury där representanter för de arrangerande organisationerna ingår. 2011 deltog 378 projekt.

Arrangörer
Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Svenskt Näringsliv, Institutet för Kvalitetsutveckling (SIQ), Innovationsrådet, Ledarna, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, och Svenska ESF-rådet.

Tidigare vinnare
1997: Praktiskt kvalitetsarbete i klassrummet, Fässbergsgymnasiet, Mölndal.
1999: Offentliga marknader och brukarinflytande, Göteborgs universitet.
2001: Servicetrappan – när medborgarna bestämmer, Tullverket.
2003: Ta bort sängar för att ge plats till patienterna, Medicinkliniken vid Höglandssjukhuset i Eksjö.
2005: Quicc-projektet, ett kvalitetsprojekt i hjärtsjukvården, som genomförts i samarbete mellan Uppsala Clinical Research Center, Höglandssjukhuset i Eksjö och Centralsjukhuset i Karlstad.
2007: Projektet Klivet – om ungdomars väg ut ur arbetslöshet, Södertälje kommun.
2009: Den tredje åldern, Öjagårdens äldreboende, Piteå.
2011: IDA-projektet i Västerås.

0