Kvalitet & Förnyelse

18
feb

Risk för kaos när polisen omorganiseras

Stefan_Holgersson

Stefan Holgersson, Polis och polisforskare

Svensk polis har kritiserats hårt den senaste tiden. Kritiken har gällt bristande effektivitet, sjunkande uppklarningsprocent trots mer resurser och att det är lågt i tak för dem som påtalar brister. Nu står man snart inför en gigantisk omorganisation. Den 1 januari 2015 ska de nuvarande 21 polismyndigheterna slås samman till en. Förhoppningen från politikernas sida är att det ska bidra till att lösa problemen, men polisen och polisforskaren Stefan Holgersson är allvarligt oroad.

– Jag är rädd att det kommer att bli kaos, säger han.

Oron beror framför allt på att han kommit fram till att det inte är organisationen som är svensk polis största problem. Han menar att det är mer relevant att ägna kraft åt att åtgärda de ständigt ökande administrativa uppgifterna som läggs på poliserna, datasystemet eller bristande styr- och uppföljningssystem.

Stefan Holgersson hör till de främsta kritikerna av dagens polisorganisation. Med stöd både av sin forskning, som nu bedrivs vid Linköpings universitet, och av erfarenheterna från det praktiska polisjobbet i södra Stockholm har han pekat på allvarliga brister. Från polisledningen har intresset varit minst sagt svagt för att ta till sig de fakta Stefan Holgersson presenterat. Tvärtom har man gjort allt för att motarbeta honom och lägga locket på.

– Polisen är antitesen till en lärande organisation, säger han.

Forskare brukar tveka inför kategoriska svar, men Stefan Holgersson säger en kort stunds eftertanke.

– Den svenska polisen är ineffektiv. Både den inre och den yttre effektiviteten brister.

Man gör alltså inte rätt saker (yttre effektivitet) och man gör inte saker rätt (inre effektivitet). Tillsammans med Johannes Knutsson, som är professor vid den norska polishögskolan, publicerade Stefan Holgersson i fjol en rapport om patrullerande polisen med titeln ”Vad gör polisen?” Svaret var att de mest ägnar sig åt sådant som inte är brottsrelaterat, som rapportering och patrullering. Bara 10 procent av tiden ägnades åt att upptäcka brott och 14 procent åt att lagföra brott.

När Stefan Holgersson får frågan vad man borde göra åt problemen förordar han i första hand större öppenhet:

– Det viktigaste är att redovisa resultaten på ett mer rättvisande sätt så att problemen blir belysta och kan åtgärdas, säger han.

Han tycker också att man borde ta till sig mer av forskningen och förbättra utbildningen så att nya poliser får både djupare teoretiska kunskaper och mer praktik. Att vara polis är, i motsats till vad justitieministern tror, inget lätt yrke.

– Man vet aldrig vad man ställs inför när man rycker ut och de första åtgärderna kan vara avgörande för om man lyckas lösa brottet, konstaterar Stefan Holgersson.

Polis är ett attraktivt yrke och de nya börjar med höga ambitioner och förväntningar, men engagemanget tas inte till vara. Många resignerar när de ser hur trögt systemet är och anpassar sig till den rådande kulturen. Stefan Holgersson har dock inte resignerat, utan fortsätter både som forskare och som polis. Trots motståndet uppifrån.

– Det är kul att vara polis och man vill ju se en bättre organisation, motiverar han sin ihärdighet.

LENA HÖRNGREN

0