Kvalitet & Förnyelse

22
mar

Kundval ger högre kvalitet på välfärden

mats_bergman

Professor Mats Bergman vid Södertörns högskola

– Sluta bedöma anbud genom olika krångliga och abstrakta poängsystem. Kvalitet bör i första hand värderas direkt i pengar.

Det är en av slutsatserna från professor Mats Bergman vid Södertörns högskola som studerat upphandling och kundval av välfärdstjänster för organisationen Uppdrag Välfärd. En annan slutsats är att kundval ofta är en bättre modell än traditionell upphandling. Kundval ger större möjlighet att väga in de aspekter av kvalitet som är svåra att mäta objektivt, som omsorg i vården och god pedagogisk kvalitet. Han tar till ett gammalt, idag sällan använt ord för att visa vad han menar:

– När svårmätbar kvalitet är viktig måste upphandlaren ha ett visst mått av skön, säger Mats Bergman.

Skön betyder ungefär gottfinannde eller omdöme, vilket traditionell upphandling inte ger mycket utrymme för. Däremot har strikt regeltillämpning andra fördelar som till exempel förutsägbarhet och likabehandling, men risken är att kvaliteten får sitta emellan. Mats Bergmans utgångspunkt är att systemet för upphandling av välfärdstjänster måste vara utformat så att det blir lönsamt att leverera kvalitet.

– Ett sätt kan vara att väga in subjektiv kvalitet i upphandlingarna genom att låta expertpaneler ge omdömen om anbuden, säger Mats Bergman.

Ett annat sätt kan vara att systematiskt mäta kundnöjdhet och ge de som har goda resultat bonus och medan dåliga resultat leder till sanktioner. Om mätningarna är standardiserade kan historiska resultat också användas när anbud värderas. Mats Bergman tycker också att man i upphandling av välfärdstjänster kunde använda sig av kostnadsdelning. Då står beställaren för en del av kostnaderna men är också med och delar på vinsten.

Kundval är bra, men fungerar inte alltid. Till exempel inte för ambulanstjänster och annat där tiden för beslut är knapp eller om det finns risk för lokala monopol. En förutsättning för att kundvalet ska fungera är också att man förmår skapa en enkel valsituation. Basinformationen ska bestå av några få standardiserade mått, inte en mängd olika variabler att ta ställning till. Till fördelarna med kundval hör också att det ger lägre trösklar för små aktörer och att individen kan påverka sin situation.

Men verklig valfrihet förutsätter att det finns luft i systemet. Om alla äldreboenden utom ett är fulla den dag man behöver plats är rätten att välja inte mycket värd. Det kostar, vilket är en av modellens nackdelar. En annan att det fungerar mindre bra om kunden och samhället har olika önskemål. Detta är mest uppenbart när det gäller betyg där individen vill ha höga betyg, medan samhället vill ha rättvisa betyg.

– Med kundval har man störst möjlighet att uppnå det bästa av två världar, det vill säga offentliga sektorns kvalitet och privata sektorns effektivitet, var Mats Bergmans sammanfattande omdöme.

Här är några röster från det seminarium om rapporten som Uppdrag Välfärd nyligen arrangerade:

Birgitta Rydberg (FP), landstingsråd Stockholm: Den idealiska modellen finns inte. Men jag vill definitivt inte tillbaka till anslagstiden med köer och beslut om enskilda sjukskötersketjänster på sjukhusen. På vissa områden är det skönt att slippa upphandla och ha kundval i stället. Men små volymer passar inte för kundval, där måste man ha fast pris för kvalitet. Nu tar vi ett nytt steg inom ryggkirurgin och ger olika ersättning beroende på resultat för att få största möjliga patientnytta.

Ellen Hausel Heldahl, Konkurrensverket: Underlag och anbud är inte problemet. Inte heller leveransen av själva tjänsten utan bristen på uppföljningar. Politiken får inte abdikera från sitt huvudmannaskap utan måste genom kvalitetsuppföljningar se till att man verkligen får det man vill ha. Man borde också diskutera vad som är en bra nivå för verksamheter inom LOV (lagen om valfrihet). Det är beklagansvärt att vi nu har så låg nivå att non-profit organisationerna lämnar LOV.

Thomas Berglund, vd för Capio: Upphandlingarna har blivit mer och mer professionella och fungerar nu ganska bra. Om man vill vinna mer effektivitet gäller det att följa upp vad som händer efter upphandlingen. Då måste man fokusera på det alla vet ger kvalitet: Att det finns nöjda och entusiastiska medarbetare, som levererar bra kvalitet varje dag. Ett problem är att det har blivit för mycket juridik. Branschen borde ägna mindre tid åt att hitta detaljfel.

Lisbet Löpare Johansson, Vårdförbundet: Vi har en annan maktbalans inom vården idag genom att patienten har ett större inflytande, vilket delvis beror på mångfalden av utförare. För att gå vidare gäller det att förena den känslomässiga debatten med kunskap och fler perspektiv på frågorna. Vi har som profession ett ansvar att dela den kunskap vi har av hur styrsystemen påverkar vården.

Stefan Stern, Magnora: Vi har skapat en fantastisk samhällsmodell med gemensam finansiering och utbyggda samhällstjänster. Ett system där människor känner sig kapabla, vilket ger oss ett smart samhälle. Det gäller nu att skapa styrsystem som är fokuserat på utfall och inte på vilka resurser som sätts in.

LENA HÖRNGREN

Fakta:

Uppdrag Välfärd är ett gemensamt forskningsprogram som drivs av de tre fristående tankesmedjorna Entreprenörskapsforum, Fores och Stiftelsen Leading Health Care. Syftet är att på vetenskaplig grund bidra till svar på centrala frågor om styrsystem, ledarskap och innovation. Mottot är: Välfärden är värd en bättre debatt. Mats Bergmans rapport finns att läsa på: http://uppdragvalfard.files.wordpress.com/2013/03/upphandling_och_kundval_webb-1.pdf

0