Kvalitet & Förnyelse

21
maj

Allt fler folkinitiativ gör det svårt för politikerna

Ett av de 26 folkinitiativen gäller trängselskatterna i Göteborg.

Ett av de 26 folkinitiativen gäller trängselskatterna i Göteborg.

Syftet med det förstärkta folkinitiativet var att vitalisera den lokala demokratin med fler folkomröstningar. Det har lyckats. Sedan lagändringen 2011 har invånarna i 26 kommuner använt sig av möjligheten att ta initiativ till folkomröstningar. Och fler lär det bli, förfrågningarna är många både hos Valmyndigheten och hos SKL. Men det har ändå inte blivit riktigt som det var tänkt. Riksdagen såg omröstningarna som ett led i beredningen av en fråga, men i många fall har det blivit ett sätt för påtryckningsgrupper eller för oppositionen att visa sitt missnöje med redan fattade och, i vissa fall genomförda, beslut.

Ett av de 26 folkinitiativen gäller trängselskatterna i Göteborg. De infördes vid årsskiftet och är en del av finansieringen av det västsvenska infrastrukturpaketet, där också staten och Västra Götalandsregionen är med och betalar. Motståndet mot trängselskatten har hela tiden varit starkt. Med hjälp av den lokala kvällstidningen GT lyckades motståndarna med marginal samla ihop underskrifter från de 10 procent av invånarna som krävs. Nästan 50 000 göteborgare skrev under kravet på folkomröstning.

Folke Johansson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, ser folkinitiativets framgång som uttryck för göteborgarnas bristande förtroende för sina folkvalda i spåren på mutskandalen och upphandlingen av de krånglande italienska spårvagnarna.

– Förtroendet sjönk efter beslutet om trängselskatt och var på en låg nivå 2012. Skulle man säga nej till kravet på folkomröstning eller om man genomför omröstningen och struntar i resultatet vid ett nej sjunker det ytterligare, säger han.

Den 23 maj avgör kommunfullmäktige om folkinitiativet ska leda till en folkomröstning. Det räcker med att en tredjedel av ledamöterna röstar ja för att omröstningen ska genomföras. För närvarande är utgången osäker. Sverigedemokraterna och det lokala partiet Vägvalet, som har slopandet av trängselskatter som sin huvudfråga, har stött förslaget från början. Moderaterna var först emot folkomröstningen, men vid stämman röstade 51,5 procent för. Det är dock osäkert om hela fullmäktigegruppen kommer att följa partilinjen. Övriga partier är emot folkomröstning eftersom man ser slopade trängselskatter som ett hot mot hela infrastrukturpaketet.

”Trängselskatten är en helt avgörande del i finansieringen av det Västsvenska paketet. Det bygger på en lång rad demokratiskt fattade beslut och har diskuterats i två val. Frågan kan inte plötsligt behandlas som en enskild fråga, lösryckt från sitt sammanhang. Utan paketet blir det inga stora satsningar på kollektivtrafiken, ingen ny Göta älvbro, ingen Marieholmstunnel och ingen Västlänk. ”Det finns ingen alternativ och trovärdig finansiering av paketet om trängselskatten försvinner”, motiverar kommunstyrelsens ordförande Anneli Hulthén (S) sitt nej i en debattartikel i GP.

Moderaterna är alltså splittrade i frågan om folkomröstning, men säger sig fortsatt vara för det Västsvenska paketet.

– Vi bejakar de tiotusentals göteborgare som vill ha en folkomröstning, och föreslår att det genomförs en sådan, sa gruppledaren Jonas Ransgård till SR Göteborg.

En opinionsmätning som Sveriges Radio och SVT genomfört visar att en majoritet av göteborgarna skulle rösta nej till trängselskatt om det blir en folkomröstning. Frågan är dock vilken effekt det skulle få. Dels kan fullmäktiges majoritet besluta att strunta i omröstningsresultatet. Dels är detta en fråga som avgörs av riksdag och regering, påpekade infrastrukturminister Catharina Elmsäter Svärd (M) i en interpellationsdebatt nyligen.

Folke Johansson tycker att det demokratiska läget i Göteborg just nu är både problematiskt och spännande. Problematiskt eftersom det trots starkt folkligt motstånd inte finns någon egentlig opposition mot trängselskatterna när alla de etablerade partierna är för. Men han tycker också att det ska bli spännande att se vilka effekterna blir i nästa val, inte minst för valdeltagandet. Lagens möjlighet till folkinitiativ har han inga invändningar emot.

– Det behövs för att korrigera det politiska systemet när det inte fungerar, säger han.

Lena Langlet, som är demokratihandläggare på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), tycker att det växande antalet folkinitiativ visar att människor är engagerade och vill påverka. Men de gör också att politikerrollen blir svårare. Inte minst på grund av att så många initiativ gäller redan fattade beslut

– Det visar på betydelsen av en tidig dialog som gör att människor känner sig delaktiga, säger hon.

SKL har gett statsvetaren Ann-Chatrine Jungar i uppdrag att gå igenom de 26 folkinitiativ som tagits sedan lagändringen 2011. Här är några av hennes preliminära resultat:

  • 7 folkomröstningar har genomförts, 5 är beslutade men ännu inte genomförda, 9 har avslagits av fullmäktige, övriga, däribland Göteborg, är under beredning.
  • Skolfrågor är vanligast, 36 procent, följt av trafik/infrastruktur 28 procent.
  • Valdeltagandet i de sju omröstningarna har varierat mellan 28 procent (skolfrågor i Ljungby) och 54 procent (skolnedläggningar i Sunne), med ett snitt på 39 procent.
  • Initiativtagarna har hittills vunnit alla genomförda omröstningar

 

LENA HÖRNGREN

 

0