Kvalitet & Förnyelse

21
maj

Privatiseringsfrågan gör kommunallagen het

Kommunallagen brukar inte engagera särskilt många eller ge några rubriker. Men i juni kan det bli tydligt för medier och allmänhet hur central lagen är för den senaste tidens stora politiska stridsfråga, privatiseringen av välfärdssektorn. Då kommer kommunallagsutredningen med sitt första delbetänkande, som bland annat rör reglerna för kommuners och landstings ansvar för verksamhet som drivs i privat regi och för allmänhetens rätt till insyn och information.

– Det är den medialt tyngsta delen, men i kommunerna är nog frågan om tjänstemännens roll minst lika tung, säger den särskilde utredaren, departementsrådet Johan Höök, om vad han tror blir svårast i det omfattande utredningsuppdraget.

Han är en bra bit på väg med privatiseringsfrågan, men vill inte säga vad förslaget innebär. Vid sin sida har han en parlamentarisk referensgrupp. Läget där beskrivs av en av medlemmarna som ”hyfsat enigt”, även om det naturligtvis finns nyansskillnader i en så central politisk fråga.

Kommunallagen har i huvudsak varit oförändrad sedan 1991. Sedan dess har mycket hänt som förändrat förutsättningarna för kommunernas verksamhet. EU-inträdet, uppluckrade kommunala monopol, fler privata aktörer och en skärpt statlig tillsyn för att nämna något av det mest påtagliga som skett. Dessutom vet vi att demografi och fortsatt koncentration till större städer kommer att betyda nya utmaningar framöver. Behovet av en översyn är därför stort. En översyn har också länge efterfrågats av kommunerna, samtidigt som det finns en oro för att en ny lag ska innebära att det kommunala självstyret begränsas.

– Avsikten är inte att kväsa självstyret, men nya förutsättningar kräver nya spelregler, säger Johan Höök.

Bland kommunföreträdarna finns inte bara oro utan också hopp om förbättringar med en ny lag. Till exempel att det blir enklare att samverka över kommungränserna, att insynen hos de privata utförarna förbättras och att det blir konkurrensneutralitet när det gäller tilläggstjänster.

Lena Micko (S), kommunalråd från Linköping

Lena Micko (S), kommunalråd från Linköping

– Kommunallagen är ryggraden i vår verksamhet, därför är det viktigt att vi får en lag som håller över tid, säger Lena Micko (S), kommunalråd från Linköping som ingår i den parlamentariska referensgruppen och dessutom har en plats i såväl Socialdemokraternas verkställande utskott som i SKL:s arbetsutskott.

Kommunallagsutredningens andra svåra fråga handlar om de anställdas roll. Den lär inte få mycket uppmärksamhet utanför kommunkretsar men där är den desto hetare eftersom det handlar om var ansvaret ska ligga. Tjänstemännen nämns i stort sett inte i nuvarande lagstiftning, något som hängt med sedan den första kommunallagen från 1862. Det avspeglade den verklighet som gällde då kommunalnämndsordföranden skötte kommunen hemifrån köksbordet, men inte hur det ser ut i idag.

– I alla kommuner finns delegationsordningar, kanske finns det möjlighet att tydliggöra uppgifter även i lagstiftningen, säger Johan Höök, som ser det faktum att så många kommunchefer varje år får lämna sina jobb som ett tecken på att ansvar och roller behöver tydliggöras.

Han har tid på sig tid på sig att fundera på den saken till mars 2015. I den senare delen av utredningens arbete ingår också laglighetsprövning, det vill säga frågor kring vem som får överklaga och vad som kan överprövas. Då ska man också reda ut förhållandet mellan kommunallagen och EU-rätten. En av många svåra frågor i detta tunga utredningsuppdrag. Men allt är inte komplicerat. Utredningen ska också ta ställning till om det ska finnas elektroniska anslagstavlor där beslut tillkännages.

–  Ja, är Johan Hööks entydiga svar på den frågan.

LENA HÖRNGREN

På Kvalitetsmässan inleder Johan Höök ett seminarium med rubriken En modernare kommunallag, i den efterföljande debatten deltar bland andra Lena Micko, Almegas vd Jonas Milton och Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom.

0