Kvalitet & Förnyelse

12
jun

EU-pengar som gör skillnad

lindh

Åsa Lindh, Generaldirektör Svenska ESF-rådet

Framtidsbussen i Göteborg har bedrivit undervisning på platser där ungdomar rör sig. Iwood i Kalix har jobbat med att få rekryteringsprocessen i skogsbruket mer jämställd. Plug-in har förebyggt skolavhopp i ett 70-tal kommuner i hela landet. Västerortspolisen har tillsammans med stadsdelsförvaltningarna i Rinkeby-Kista och Spånga-Tensta jobbat fram en metodhandbok för samverkan i utsatta bostadsområden.

Detta är några exempel på projekt som kommit till stånd tack vare pengar från Europeiska Socialfonden (ESF) under den programperiod som nu är inne på sitt sista år. Listan skulle kunna vara väldigt mycket längre. Projekten har varit många under de här sju åren. ESF har bidragit till detta med drygt 6 miljarder kronor, kommuner, landsting, myndigheter och andra samarbetspartners med lika mycket.

Nyligen lämnade ESF-rådet sin rapport Erfarenheter från Europeiska Socialfonden 2007-2013, till regeringen. Ett dokument som generaldirektör Åsa Lindh tycker visar på bredden i verksamheten.

– Det jag är mest stolt över är hur vi har bidragit till att man kunnat jobba med de grupper som har de allra tuffast i de ordinarie systemen eller som inte ens lyckats ta sig in i systemen och att vi på så sätt bidragit till att de kommit på spåret, säger hon.

Nu stundar en ny programperiod som omfattar åren 2014-2020. Inom regeringskansliet pågår arbetet med att ta fram ett förslag till nationellt program, som ska godkännas av EU-kommissionen. Det beräknas vara klart efter sommaren, men samråd pågår och en del av innehållet är känt.

Fokus kommer i än högre grad att ligga på de grupper som har det svårast på dagens arbetsmarknad. I första hand handlar det om ungdomar och utrikes födda, kanske också funktionshindrade. När det gäller den del som ska användas till kompetensutveckling av anställda kommer det att ställas högre krav på att utbildningarna inte bara motsvarar individernas önskemål utan även företagens behov för att växa och utvecklas.

Utvärderingar av Socialfondens verksamhet under den gånga perioden visar att man har lyckats bra på individnivå. För många människor har deltagande i något av fondens projekt inneburit en avgörande skillnad och viktiga steg mot en egen försörjning. Däremot har man haft större problem med att påverka på organisations- och strukturnivå. De goda resultaten har alltför ofta stannat i projekten och inte tagits till vara i ordinarie verksamhet.

– Det är erfarenheter vi kommer att ta till oss under den kommande perioden, bland annat genom att se till att det finns tydliga beställare av projekten och att de är förankrade på ledningsnivå i de organisationer som deltar, säger Åsa Lindh.

Det innebär en balansgång. Å ena sidan behöver projekt eldsjälar, som ser nya möjligheter och driver på för förändring. Å andra sidan är fonden, som finansierar projekten, en del av den nationella arbetsmarknadspolitiken, som ska bidra till målet Investeringar i tillväxt och sysselsättning, så det som görs måste ha en koppling till de övergripande målen

En annan balansgång är mellan nationellt och regionalt inflytande. Arbetsmarknadspolitiken är nationell, men insatserna görs lokalt och regionalt. Inför den nya programperioden har region- och lokalpolitiker, anförda av SKL:s ordförande Anders Knape (M), uttryckt oro för att deras inflytande ska minska. Åsa Lindh tycker inte att den oron är befogad.

– Genom de regionala handlingsprogrammen finns stora möjligheter till påverkan, säger hon.

Eftersom EU:s budget inte är klar är det ännu oklart hur mycket pengar Sverige kommer att få från Socialfonden den kommande perioden. Liksom när det gäller det nationella programmet förväntas besked under hösten.

LENA HÖRNGREN

0