Kvalitet & Förnyelse

25
sep

Från tyckare till beslutsfattare

skingsley

Cecilia Skingsley, chefsekonom Swedbank

När Cecilia Skingsley medverkade på Kvalitetsmässan 2011 var hon analyschef på Swedbank. När hon bokades till ekonomiseminariet vid årets mässa var det som Swedbanks chefsekonom. När seminariet äger rum den 19 november står hon i talarstolen som vice riksbankschef.

– Det har gått fort, konstaterar hon själv.

Cecilia Skingsley behövde inte lång betänketid för att tacka ja till att bli en av de sex medlemmarna i Riksbankens direktion. Från att i 20 år som journalist, bankekonom och analytiker haft åsikter om den ekonomiska utvecklingen skulle hon nu bli en av beslutsfattarna om penningpolitiken. En av dem vars göranden och uttalanden analyseras och granskas av journalister, bankekonomer och analytiker.

– Det är ett stort och viktigt ansvar som jag tar på största allvar, säger hon.

Hon har övertagit den stridbare Lars E O Svenssons rum, men inte hans åsikter om räntan. Sedan tillträdet i maj har Cecilia Skingsley varit med på två penningpolitiska möten. Hon har där anslutit sig till majoritetens linje att hålla styrräntan oförändrad. Hon har därmed fått vänja sig vid att bli etiketterad som ”hök”. Även om hon principiellt ogillar att bli benämnd i ornitologiska termer tar hon det med jämnmod. Hon vet var hon står och är trygg i sin uppfattning.

­–Jag står bakom en politik som innebär en historiskt låg ränta som bidrar till att nå inflationsmålet och ger stöd åt konjunkturen, poängterar hon.

Argumenten för sin ståndpunkt fick Cecilia Skingsley tillfälle att framföra förra veckan vid ett anförande hos Danske Bank. Rubriken var ” Vad är rimliga förväntningar på penningpolitiken?”. En rubrik som den före detta journalisten satt själv.

– Vi lever i en tid där många centralbanker för en mycket stimulativ politik i syfte att stabilisera ekonomin efter finanskrisen. Jag ville diskutera hur mycket man kan åstadkomma med penningpolitik.

Strukturproblem kan penningpolitiken inte göra något åt. För det behövs insatser på andra politikområden. Penningpolitiken rår heller inte på orsakerna till den svaga efterfrågan i omvärlden men den kan lindra effekterna för Sverige. Utifrån hur läget ser ut för svensk ekonomi och i omvärlden har Cecilia Skingsley kommit fram till att dagens räntenivå är den rätta både för en god ekonomisk utveckling på kort sikt och för en långsiktigt hållbar utveckling. Två faktorer har varit avgörande för denna bedömning:

– För det första är konjunkturutsikterna nu bättre. För det andra behöver vi fortsatt hantera de risker som är förknippade med hushållens skuldsättning.

Cecilia Skingsley är oroad över svenskarnas skuldsättning, som är hög både historiskt sett och i en internationell jämförelse. Det utsätter oss för risker vid en konjunkturavmattning. Om fastighetspriserna samtidigt faller kan hushållen börja spara så mycket att det bidrar till en starkare nedgång. Hon tror dock inte att skuldproblemet primärt kan åtgärdas genom penningpolitiska åtgärder.

– Regeringen sjösätter nu ett nytt politikområde i syfte att förebygga risken för en finanskris i Sverige. Finansinspektionen blir ansvarig för nya verktyg som förmodligen är mer träffsäkra om man vill minska risker förknippade med hushållens skuldsättning, menar Cecilia Skingsley.

Detta kallas på ekonomspråk för makrotillsyn. Regeringen har nyligen beslutat att det är Finansinspektionens uppgift. Cecilia Skingsley välkomnar detta beslut, som hon ser som ett första steg. En hel del arbete återstår dock innan det står klart vad som ska göras och hur det ska gå till.

– Det brådskar att få en fungerande makrotillsyn på plats, tycker hon.

Det har varit en dragkamp mellan Riksbanken och Finansinspektionen om makrotillsynen.  Att regeringen nu har avgjort att det är Finansinspektionens uppgift betyder inte, enligt vare sig Cecilia Skingsleys eller riksbankschefen Stefan Ingves uppfattning, att frågorna försvinner från Riksbankens bord.

– Det är naturligt att vi tar in effekterna av makrotillsynen i våra bedömningar av den ekonomiska utvecklingen och den finansiella stabiliteten, säger hon.

Cecilia Skingsley och Stefan Ingves fick förra veckan redogöra för sin syn på dessa och andra ekonomiska frågor inför riksdagens finansutskott.  Intresset från media och analytiker var stort då, liksom efter talet vid Danske Bank. Så blir det när man inte längre är en av många ekonomiska tyckare utan en av sex beslutsfattare med avgörande inflytande över svensk ekonomi.

LENA HÖRNGREN

Fotnot: Vid seminariet om det ekonomiska läget på Kvalitetsmässan kommenteras Cecilia Skingsleys tal av en panel bestående av chefsekonomerna Robert Bergqvist, SEB, Lena Hagman, Almega och Annika Winsth, Nordea. Moderator är ytterligare en chefsekonom, Mats Kinnwall på SKL.

0