Kvalitet & Förnyelse

25
sep

Och vinnaren av GötaPriset 2013 är…

home1_slide_gf1

GötaPriset delas ut till det bästa utvecklingsprojektet inom offentligt finansierade verksamheter. Sex finalister har nu utsetts bland de 241 projekt som anmält sig. De utvalda projekten är sinsemellan mycket olika men drivs av en gemensam vilja att utveckla sin verksamhet. Här följer en kort presentation av finalisterna:

Synvändan i Essungas skolor
Den första Öppna jämförelsen av grundskolan blev en kalldusch för Essunga, en landsbygdskommun 8 mil från Göteborg. Kommunens skolor låg lågt i alla mätkategorier. När det gällde andelen behöriga till gymnasiet låg man på plats 289 av 290. Det blev utgångspunkten för ett omfattande förändringsarbete där målet var att alla elever 2010 skulle få minst godkänt.

Essunga tog forskningen till hjälp för att ta reda på vad som fungerar, bland annat beslutades att alla särskilda undervisningsgrupper skulle stängas. I stället skulle specialpedagogerna jobba parallellt med ämneslärarna i klassrummet. För att det skulle fungera krävs att lektionerna har en mycket tydlig struktur, vilket också ledde till att tiden användes bättre. Eleverna visste vad de skulle göra och kom igång att jobba direkt.

Åtgärderna fick effekt, Essunga klättrade från botten till toppen i jämförelserna. Men man fick också kritik för att ha varit för generös med betygen i förhållande till de nationella proven. Rektor Johanna Lundén menar att det endast hade marginell betydelse när det gällde placeringen. Men statistik och ranking är inte är det viktigaste för skolan i Essunga utan att göra det bästa för varje elev.

– Vi har lyckats därför att vi velat samma sak och jobbat tillsammans. Då blir det en väldig kraft som ger resultat, säger hon.

Slutkrånglat med högkostnadsskyddet i Värmland
Ett sjukhusbesök börjar oftast med administration. Avgift ska betalas, högkostnadsskydd ska kontrolleras eller stämplas, kvitton skrivas. Det slipper värmlänningarna tack vare projekt ABBA. Bokstavskombinationen står i det här sammanhanget för Anmäla Besök Betala Avgift. Det gör att receptionisterna kan ägna sig åt patienten inte åt administration. Patienterna betalar månadsvis via faktura. När det är dags för frikort kommer det med posten. Värmland har jobbat i tre år med att utveckla systemet som är infört i hela landstinget. Möjligheten att göra anmälan i självbetjäningsterminal finns dock än så länge bara på Centralsjukhuset i Karlstad.

ABBA gör det inte bara enklare för patienter, det innebär också förenklad administration för landstinget, vilket i sin tur ger lägre kostnader. Idel vinster alltså och intresset från övriga landsting har varit stort. Utvecklingsledare Staffan Flodin tror att orsaken till att det fungerat så bra i Värmland är att man haft ett helhetsperspektiv och utgått från vad som är bäst för patienten. Ett problem har dock systemet inte löst, de som smiter från notan.

– De som inte betalade förr, betalar inte nu heller, men vi kan inte se att betalningsgraden har blivit lägre, säger han.

More Than One Story i Simrishamn
Kortspel kan användas till mycket. I Simrishamn har det blivit ett hjälpmedel för att förbättra integrationen och öka förståelse mellan olika grupper. Inspirerade av den nigerianska författarinnan Chimamanda Ngoizi Adichie, som bland annat skrivit bestsellern En halv gul sol, har kulturförvaltningen i Simrishamn skapat en metod för att uppmuntra det muntliga berättandet. Metoden bygger på kortspelet More Than One Story, som utvecklats tillsammans med ungdomar. Spelet består av 50 kort som inbjuder till att dela med sig av sin livsberättelse. Till exempel ”Berätta om en stor händelse i ditt liv” eller ”Berätta om en plats som får dig att må bra”. Till synes enkla uppmaningar, som man lagt ner mycket jobb på för att de ska fungera i alla sammanhang.

– Det handlar om känslor och erfarenheter som alla känner igen och som därför kan bidra till att människor ser varandra och förstår varandra, säger Seth Selleck, som är ungdomssamordnare i Simrishamns kommun.

Kortleken har tryckts och distribuerats i 6 000 exemplar och har hittills använts i 30 kommuner. Den finns också att ladda ner som gratis-app.

Väsby Melodifestival
Den 9 februari i år var 1 200 personer samlade Scandic Infra City i Upplands Väsby. Det som lockade var Väsby Melodifestival, den enda i landet för personer med intellektuell funktionsnedsättning, som i år genomfördes för tredje gången. På scen fanns 13 artister, de flesta från Storstockholm, som tävlade med professionell inramning när det gällde ljud, ljus, konferencier och musik.

– Vi vill synliggöra de människor som många gånger inte syns. Det är fantastiskt att se deras glädje och engagemang, säger initiativtagaren Yvonne Boberg, som är resultatenhetschef inom Väsby Välfärd.

Kommunen står som arrangör för festivalen, men den finansieras i hög grad av sponsorintäkter och biljettintäkter. Plus rejäla insatser av ideellt arbete. Ambitionen är att sprida arrangemanget genom att locka till lokala deltävlingar i hela landet så att fler får chansen att framträda. Väsby Melodifestival 2014 är redan inbokad. Då är Upplands Väsby dessutom värd för finalen European Song Festival som samlar deltagare från hela Europa.

Ta med en vän i Göteborg
För att förhindra livmoderhalscancer kallas alla kvinnor mellan 23 och 60 år till cellprovstagning så att cellförändringar upptäcks i tid. Det har dock visat sig att utlandsfödda kvinnor kommer till provtagningarna i mycket mindre utsträckning. Denna ojämlikhet inom vården har man i nordöstra Göteborg, där andelen utlandsfödda är hög, ändrat på genom kampanjen Ta med en vän.

Första steget var att ta reda på varför kvinnorna inte kommer och försöka avlägsna hindren. Med hjälp av doulor, det vill säga förlossningsstödjare, som var kända i området spreds information muntligt. Arbetet skedde i samverkan med vårdorganisationer, ideella föreningar och andra aktörer i lokalsamhället. En annan framgångsfaktor var att projektet jobbade med nya kommunikationsvägar, till exempel närradio, sociala medier och lappar i tvättstugor. Resultatet blev att cellprovstagningen bland kvinnorna i nordöstra Göteborg ökade med 42 procent på ett år.
– Att vi har lyckats beror i hög grad på att vi haft en bred förankring och involverat de grupper projektet vänt sig till, säger projektledaren Malena Lau på Västra Götalandsregionen.

Metoden sprids nu i regionen och används i andra sammanhang, till exempel mammografi.

Myndighetsnätverket i Sundsvallsregionen
Det finns en hel del saker vi alla gör, skulle vi inte kunna göra en del av detta bättre tillsammans? Den frågan var utgångspunkten när statliga myndigheter som finns i Sundsvallsregionen började samarbeta. Idag utgör de ett starkt nätverk där den inre kretsen består av Bolagsverket, Statens Pensionsverk, CSN, Mittuniversitet, Försäkringskassan och Länsstyrelsen i Västernorrland. Alla är inte med på allt, utan varje myndighets behov och förutsättningar styr hur mycket man deltar.

Kompetensförsörjning är ett viktigt samarbetsområde. Myndigheterna var för sig är inte särskilt lockande på en rekryteringsmässa, men tillsammans kan de visa att den statliga sektorn har spännande jobb att erbjuda och är en attraktiv arbetsgivare. Genom samverkan kan man också erbjuda medarbetarna fler och tätare utbildningar.

Vid årsskiftet går projekttiden ut, men samverkan fortsätter.

– Med gemensamma krafter når vi ut bättre, ökar kvaliteten och blir mer kostnadseffektiva, säger projektledaren Anneli Kuusisto, som jobbar på Länsstyrelsen i Västernorrland.

Vinnaren utses av en jury som består av Göteborgs stadsdirektör Bengt Delang, regiondirektör Ann-Sofi Lodin, Västra Götalandsregionen, direktör Per-Arne Andersson, SKL, Svenskt Näringslivs vice vd Annika Lundius, SIQ:s vd Jerry Karlsson, Ledarnas ordförande Annika Elias, landshövding Lars Bäckström, generaldirektör Åsa Lindh, Svenska ESF-rådet, och Sven Wiberg från Kvalitetsmässan. Priset, som förutom äran består av en check på 150 000 kronor och en glasskulptur, delas ut på Kvalitetsmässans invigningsgala på GöteborgsOperan den 19 november.

LENA HÖRNGREN

0