Kvalitet & Förnyelse

23
sep

Han brinner för förvaltningspolitik

mattsson

Ingvar Mattson ny generaldirektör för Statskontoret

En erfaren statstjänsteman, som disputerat i statskunskap och som dessutom är medförfattare till en bok om svensk författningspolitik, framstår som det självklara valet till ny generaldirektör för Statskontoret. 1 oktober lämnar Ingvar Mattson tjänsten som kanslichef för riksdagens förvaltningsutskott.

– Jag är intresserad av organisation och styrning av offentlig förvaltning, lyder hans svar på vad som lockade med jobbet som chef för Statskontoret.

Ingvar Mattsons intressefrågor kallas ju också förvaltningspolitik. För många människor förefaller det som det tråkigaste som finns. Även bland politiker är intresset ofta svagt. Man vinner inga val på förvaltningspolitik, brukar det heta. Men både politiker och allmänhet har synpunkter på hur olika myndigheter fungerar och hur effektiva de är, vilket är kärnan i förvaltningspolitiken.

– Myndigheters beslut är en levande realitet i människors vardag, konstaterar Ingvar Mattson.

Framför allt gäller det kommunal verksamhet, men om exempelvis Försäkringskassan inte betalar ut barnbidraget i tid skulle reaktionen bli kraftig. Detta och mycket annat i de vardagliga myndighetskontakterna hör till sådant människor tar för givet och utgår från ska fungera, vilket det också gör för det mesta. Över lag litar svenskarna på att myndigheterna sköter sina uppgifter, även om förtroendet varierar.

Statskontoret mäter med hjälp av SOM-institutet vid Göteborgs universitet regelbundet svenska folkets syn på sina myndigheter. Den senaste mätningen, som publicerades på försommaren, visar än en gång att Skatteverket hamnar i topp. Tvåa kommer SCB och trea Polisen. Om detta finns en stor samsyn. Oavsett ålder, kön, partitillhörighet och annat som statsvetare mäter så är dessa tre myndigheter mest uppskattade. På frågan vad som förenar de tre i topp svarar Ingvar Mattson.

– Det handlar nog i första hand om att de klarat av mötet med medborgarna på ett bra sätt och att de jobbat aktivt med att använda ny teknik för att förenkla kontakterna.

I konsekvens med detta tror han att de låga placeringarna för Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan på att de inte lyckats med detta viktiga möte, varken direkt eller med teknikens hjälp.

– Plus att det handlar om komplexa verksamheter med höga volymer, tillägger han.

Statskontoret har inte mätt förtroendet för den egna verksamheten. Men så är det heller ingen myndighet som medborgarna har direktkontakt med. Uppgiften är att vara regeringens stabsmyndighet för utredning, utvärdering och uppföljning av statlig finansierad verksamhet. Därmed är Statskontoret en del av det som brukar kallas Granskningssamhället och som många tycker har blivit alltför omfattande. Ingvar Mattson har förståelse för den oron.

– Det måste finnas granskning, men det gäller att vara vaksam så att den inte blir alltför omfattande, säger han.

LENA HÖRNGREN

  

Fakta om Myndighetssverige

1 januari 2014 fanns 370 myndigheter. Det är två färre än året innan. Antalet årsanställda har ökat de senaste två åren och uppgick 1 januari till 213 000, den högsta siffran under 2000-talet, enligt Statskontorets statistik. Många myndigheter är små. Över 40 procent har färre än 50 årsarbetskrafter. De små myndigheterna svarar dock för en mycket liten andel av det samlade antalet anställda.

Mest kända myndigheterna:
1. Polisen
2. Skatteverket
3. Försäkringskassan
4. Trafikverket
5. Arbetsförmedlingen

Myndigheterna som sköter sig bäst:
1. Skatteverket
2. SCB
3. Polisen
4. Trafikverket
5. Valmyndigheten
Källa: SOM-institutet (SOM står för Samhälle, Opinion, Medier)

0