Kvalitet & Förnyelse

23
sep

Sex folkomröstningar, sex nej från folket

Ett av de 26 folkinitiativen gäller trängselskatterna i Göteborg.

Så ser facit ut för de kommuner som på valdagen inte bara röstade om vilka som ska styra riksdag, kommun och landsting utan också om lokala frågor. Statsvetaren Ann-Cathrine Jungar, vid Södertörns högskola, som på SKL:s uppdrag studerat tidigare lokala folkomröstningar, är inte överraskad.

– Det brukar bli nej när folket får rösta, säger hon.

Valdagens sex folkomröstningar (se nedan) skiljer sig från de tidigare genom att här inte finns någon skolfråga. Hälften av de fall Ann-Cathrine Jungar studerat gällde skolor och i synnerhet skolnedläggningar. Vård och omsorg samt infrastruktur var andra vanliga teman. En annan skillnad är att valdeltagandet var högt, runt 70 procent, tack vare att folkomröstningarna hölls samma dag som ordinarie val.

– Nackdelen med det är att folkomröstningsfrågan hamnar i skuggan av de stora valfrågorna, säger Ann-Cathrine Jungar.

I Göteborg där man efter folkinitiativ, som drevs fram av kvällstidningen GT, röstat om trängselskatt prioriterade partierna inte trängselskattefrågan.

– Inget parti bekymrade sig om att propagera inför folkomröstningen eftersom man trodde att opinionen hade svängt till förmån för ja och eftersom man ville att valet skulle handla om annat, säger professor Folke Johansson, statsvetare vid Göteborgs universitet.

Men 57 procent av göteborgarna röstade nej. Eftervalsdebatten har i hög grad handlat om vad de röstat nej till. Var det bara trängselskatten, var det hela det hela det Västsvenska paketet eller var det Västlänken, pendeltågstunneln under Göteborg, som är den minst populära delen av paketet? Folke Johansson tycker inte att det spelar någon roll. Ett nej är ett nej.

– Nu vill det till att man gör något annars kommer förtroendet för politikerna i Göteborg att minska ytterligare, säger han.

Av valdagens sex folkomröstningar var tre folkinitiativ. Övriga var vad statsvetarna kallar institutionella initiativ, alltså att de kommunala beslutsfattarna överlåter en fråga till en folkomröstning. Ofta är detta ett sätt att hantera interna konflikter, antingen mellan eller inom partier eller också mellan kommundelar. Ann-Cathrine Jungar tycker inte att det vore bra om detta blev vanligare.

– Det är ett sätt för de folkvalda att undandra sig ansvar, säger hon.

Det förstärka folkinitiativet tillkom 2011 som ett sätt att vitalisera den lokala demokratin. Lagstiftarna tänkte sig det som en del i beredningsarbetet, men i praktiken har folkets initiativ till folkomröstningar oftast varit ett sätt att protestera mot redan genomförda beslut. Folke Johansson är i grunden positiv.

– Det är en ventil i det politiska systemet när det inte fungerar som det ska, säger han.

I uppdraget till den demokratiutredning som regeringen tillsatte i somras med Olle Wästberg som utredare ingår att studera de verktyg för inflytande som finns på lokal nivå. Förutom folkinitiativ också medborgardialog och medborgarförslag.

LENA HÖRNGREN

 

FAKTA OM VALDAGENS FOLKOMRÖSTNINGAR

I Göteborg gällde folkomröstningen ja eller nej till fortsatt trängselskatt. 56,9 procent av väljarna röstade nej, 43,1 procent ja. Konsekvenserna av väljarnas nej är fortfarande oklara eftersom trängselskatten är en del av finansieringen av det stora västsvenska infrastrukturpaketet. Till osäkerheten bidrar också att majoritetsläget i Göteborgs kommunfullmäktige är oklart, även om det mesta talar för att Anneli Hulthén (S) sitter kvar som kommunstyrelsens ordförande. Hon var motståndare till folkomröstning och har efteråt sagt att det ”inte är kommunen som äger frågan”.

I Upplands Väsby gällde folkomröstningen Väsby sjöstad, en ny Mälarnära stadsdel som fullt utbyggd skulle ha 3 000 nya bostäder. Ja-sidans argument var behovet av bostäder och att byggandet skulle göras hållbart och därför inte skulle få några negativa effekter på miljön. Nej-sidans argument var dels de ekonomiska riskerna, dels att de nya bostäderna skulle innebära stora intrång i naturen. Dessa argument stöddes av 49 procent av väljarna. Ja-sidan fick 44 procent, 7 procent röstade blankt.

I Ljusnarsberg var frågan om kommunen skulle byta namn till Kopparberg. Argumentet för detta var att det skulle vara smidigt om kommunen och centralorten hade samma namn. Det tyckte inte 65 procent av kommuninvånarna. Samma fråga ställdes för tolv år sedan och svaret blev detsamma då. Kommunstyrelsens ordförande Ewa-Leena Johansson (S) har gjort klart att ett namnbyte inte längre är aktuellt.

Bengtsfors ska fortsätta som en egen kommun, var beskedet i folkomröstningen om en gemensam Dalslandskommun. 47 procent röstade nej, 39 procent röstade ja och 14 procent var blankröster. Omröstningen skedde på initiativ av Folkpartiet, som fortfarande tycker att kommunsammanslagning är en bra idé. Kommunen kommer dock inte att driva frågan, som inte varit aktuell i övriga kommuner i Dalsland.

Tjörn var frågan om man skulle höja skatten med 25 öre för att bygga en simhall. En fråga som 51,3 procent av de röstande svarade nej på. Andelen ja var 40,8 procent och 6,8 procent röstade blankt. I tre av valdistrikten fick ja-alternativet majoritet.

I Botkyrka var frågan om kommunen skulle delas och Tullinge bilda en egen kommun. Nej, sa majoriteten i kommunen, 69,7 procent, av de röstande i hela Botkyrka. I Tullinge däremot var det lika klar majoritet för ett ja, 67 procent.

 

 

0