Kvalitet & Förnyelse

23
sep

Tomheten triumferar

stefan_liv

Mats Alvesson, organisationsforskaren vid företagsekonomiska institutionen i Lund

”Vi ser över våra rutiner”, lyder ofta svaret från ansvariga när missförhållanden avslöjas. Den senaste tiden har detta svar bland annat kommit till användning när en vårdare dödats på ett särskilt boende i Tyresö, när en funktionshindrad kränkts i en skola i Vimmerby, när hemtjänst uteblivit i Östhammar, när ett drunkningstillbud inträffat i Skene samt efter ministerkritik mot utebliven poliseskort för våldsutsatta kvinnor.

Organisationsforskaren Mats Alvesson, som är professor vid företagsekonomiska institutionen i Lund är inte förvånad:

– Ett sådant svar ger anledning att tro att det inte kommer att hända särskilt mycket av värde utan det handlar om att göra massmedier, ansvariga politiker eller tillsynsmyndigheter nöjda, säger han.

Lika lite lär hända om svaret är något på temat ”vi har gjort allting formellt rätt” eller om man lovar att ”se över sin värdegrund”. Då har tomheten än en gång triumferat och något verkligt lärande eller förändring kommer knappast till stånd.

Tomhetens triumf är titeln på en av de 54 böcker av Mats Alvesson skrivit. Den har underrubriken ” om grandiositet, illusionsnummer & nollsummespel” och beskriver det han kallar skyltfönstersamhället:

– Vi lever i en tid som älskar yta. Då blir det viktigast att ha något fint att visa upp medan substans, praktik och resultat får stryka på foten.

Mats Alvesson tar som exempel en socialchef i en kommun som ett år fick ett 25-tal påpekanden från Socialstyrelsen. Året efter var inspektionen prickfri. Det berodde inte på att man i grunden förändrat sitt arbetssätt utan på att man tagit fram 25 nya rutiner. Då var inspektionsmyndigheten nöjd och socialchefen kunde andas ut, men för brukarna blev det knappast någon skillnad.

– Brukaren försvinner ur synfältet, i stället handlar det om pengar, resurser och rutiner, konstaterar Mats Alvesson.

Nyligen publicerade han sina tankar om skyltfönstersamhället i en uppmärksammad debattartikel i Svenska Dagbladet. Många, inte minst inom offentligt finansierad verksamhet, kände igen sig. Deras arbete präglas av målformuleringar, visioner, handlingsplaner, styrdokument, policies och strategier. Sådant behövs, men i måttliga doser. Annars är risken att fokus hamnar på att undvika fel i stället för på att göra rätt.

Frågan är då vad som kan göras för att bryta detta mönster. Mats Alvesson sätter sitt hopp till enskilda individer, som sätter sig upp mot systemet. Till exempel en rektor som försvarar sina obehöriga lärare med att de är de bästa. Det kräver mod och att man är beredd att argumentera för sin sak och ta konsekvenserna av sitt handlande.

– Många gånger är människor överdrivet försiktiga, det kanske inte blir så farligt som man trodde, säger han.

En av drivkrafterna i Mats Alvessons forskning har varit ”att hitta tidsandans dumhet”. Han har lyckats väl med att analysera och sätta ord på sådant som många känner igen och reagerar på. Tomhetens triumf är ett sådant uttryck, funktionell dumhet ett annat. Det ansågs av språknämnden så träffande att det hamnade på nyordslistan 2013, förutom att det gav Mats Alvesson och hans medförfattare André Spicer uppmärksamhet också i internationella medier.

Enkelt kan funktionell dumhet förklaras med att det ibland är smart att vara dum. Att inte reflektera och ifrågasätta utan koncentrera sig på sina uppgifter. Det kan vara funktionellt eftersom det är bra både för det egna välbefinnandet och för arbetsplatsens produktivitet. Men det har sina risker. Om denna attityd blir för allmän eller pågår för länge kan det bli organisationens fall. Den internationella finanskrisen 2008 är det mest långtgående exemplet på vilka konsekvenserna blir om ingen likt barnet i H.C Andersens saga om  kejsarens nya kläder vågar påpeka det uppenbara.

Mats Alvesson kan göra sina påpekanden utifrån sin forskarposition. Han är medveten om att det är svårare för dem som är i verksamheterna. En av hans böcker har titeln Chefsliv – det ska fan vara chef, och skriven tillsammans med docent Stefan Sveningsson. Där har de följt ett trettiotal chefer och djupstuderat ett tiotal. Dessa chefer har ett komplicerat och motsägelsefullt uppdrag där kraven är många, inte minst från dem själva, om att leva upp till tidens chefsideal.

– De pressas av ledarskapskoncept och andra ideal som är svåra att förverkliga. Vardagen blir en brottningskamp mellan det de tror på och ser som sin uppgift och det de är satta att göra, konstaterar Mats Alvesson.

Från samtalet som ligger till grund för boken om Chefsliv vet han att det inte är en lätt kamp och att många far illa eller hoppar av. Eftersom han är forskare och inte konsult behöver han inte ha några enkla handfasta tips men uppmanar till eftertanke.

– Det gäller att ta sin uppgift på allvar och ställa sig frågan: vad använder jag min tid till?

LENA HÖRNGREN

 

 

 

0