Kvalitet & Förnyelse

25
Nov

Bra betyg till cheferna inom äldreomsorgen

vard

Ledning och styrning av svenska äldreboenden fungerar i allmänhet bra, men skillnaderna är stora. Olikheterna har inget att göra med om driftsformen är privat eller offentlig. Skillnaderna är större mellan olika boenden inom samma kategori än mellan enheter med olika driftsform.

Detta är några av slutsatserna i den nyligen publicerade rapporten Att styra och leda äldreomsorg. Hur går det till och vad kan förbättras?, som nyligen publicerats av SNS (Studieförbundet Näringsliv och Samhälle). Rapporten bygger på intervjuer med verksamhetschefer på 497 äldreboenden, vilket är 21 procent av landets 2 334 boenden för äldre. Man har för att kunna jämföra använt en metod för mätning av managementkvalitet, som använts på över 10 000 verksamheter i ett 20-tal länder. Jämförelserna ger anledning för svenska äldreomsorgschefer att sträcka på sig.

– Genomsnittet är 3,45 på en femgradig skala, vilket är högre än snittet för svenska företag i liknande studier, sa en av rapportförfattarna, Jannis Angelis, docent i industriell ekonomi på KTH vid ett SNS-seminarium där rapporten diskuterades.

– De stora skillnaderna mellan olika boenden tyder på att det finns stora möjligheter att förbättra styrningen och ledningen på många håll, sa hans medförfattare Henrik Jordahl, som är docent i nationalekonomi och liksom Jannis Angelis är knuten till Institutet för Näringslivsforskning (IFN).

Undersökningen omfattar 19 styrnings- och ledningsmetoder fördelade på tre områden: funktioner och processer, målstyrning samt incitament och personalutveckling. De undersökta äldreboendena får den högsta poängen inom det första området. De flesta har genomtänkta rutiner och arbetsprocesser samt ett väl utvecklat förbättringsarbete. De skulle dock kunna bli bättre på att mäta och följa upp verksamheten och på att engagera personalen i uppföljningen.

Målstyrning är det område där variationen är störst. Här finns såväl boenden som har väl fungerande processer för målstyrning, men också de som får så låga poäng att det tycks som om man inte jobbar med detta över huvud taget. Störst förbättringspotential finns inom personalområdet, där medelpoängen är lägst. Allra sämst är äldreomsorgen på att ta till vara de riktigt duktiga medarbetarna. Här finns små möjligheter att belöna dem som gjort något riktigt bra och karriärmöjligheterna är begränsade. Cheferna har också svårt att omplacera personal som inte klarar av sina arbetsuppgifter.

– Det finns ett behov av att ge cheferna bättre förutsättningar för att utveckla personalens färdigheter och arbetsroller, anser rapportförfattarna.

De har också försökt ta reda på om det finns något samband mellan managementkvalitet och omsorgskvalitet, alltså om bra chefer innebär bättre omsorg. Det har dock visat sig svårt att samköra den egna undersökningen med Socialstyrelsens Äldreguide och med den nationella brukarundersökningen. De är därför försiktiga i sina slutsatser. Bra chefskap tycks dock öka chanserna för att de boende får vara delaktiga genom boråd och att de får måltiderna väl spridda över dygnet. Däremot har det inte gått att hitta något samband mellan managementkvalitet och vare sig personaltäthet eller personalens utbildning.

Drifts- och ägarform tycks inte spela någon större roll för managementkvaliteten. Genomsnittspoängen är dock lite högre, i synnerhet på personalområdet, för boenden drivna av stora företag än för de övriga, det vill säga småföretagsdrivna, kommunala och ideellt drivna boenden.

– En möjlig förklaring till denna skillnad är att dessa företag har ägare, styrelse och ledningar som har med sig erfarenheter från andra branscher där de här managementmetoderna är vanliga, tror rapportförfattarna.

Problemen med målstyrning på de undersökta boendena förvånar inte Gun-Britt Trydegård, som forskar i socialt arbete med inriktning på äldreomsorg vid Stockholms universitet.

– Äldreomsorgen är den resultatlösa omsorgen vilket gör det svårt att hitta relevanta utfallsmått, konstaterade hon vid seminariet.

Rapporten om äldreomsorgen ingår i ett större forskningsprojekt om styrning och ledning i produktion av välfärdstjänster. Verksamheter inom skola och sjukvård kommer under 2014 och 2015 att undersökas med samma intervjumetod.

LENA HÖRNGREN

0