Kvalitet & Förnyelse

25
Nov

Demokratiutredare överväger beslutande folkomröstningar

olle_wastberg

Demokratiutredare Olle Wästberg

  • Beslutande lokala folkomröstningar.
  • Utvidgat uppdrag för public service för att skapa nya demokratiska arenor när dagspressen drar sig tillbaka.
  • Möjlighet att lämna in medborgarförslag via nätet.

Det är några av de lösningar nya demokratiutredaren Olle Wästberg funderar kring i denna intervju med Kvalitet & Förnyelse.

 

Bilden av svenskarnas förhållande till demokratin är kluven. Å ena sidan säger sig 80 procent vara nöjda med hur demokratin fungerar. Å andra sidan tycker bara 20 procent att de kan påverka politiska beslut. Så vad är det de 80 procenten egentligen är nöjda med?

– Det är ett uttryck för en allmän attityd att det fungerar ganska bra, däremot tycker många att de har små möjligheter till inflytande mellan valen, säger Olle Wästberg.

”Selektiv maktlöshet”, är det uttryck han själv använder för att beskriva läget. Framförallt utlandsfödda, lågutbildade, unga och funktionshindrade upplever att de har små möjligheter att kunna påverka beslut. Utredningen har bara jobbat några månader så än finns inga svar på den svåra frågan vad man kan göra åt detta politiska utanförskap.

– Det finns inte ett svar utan man måste hitta olika lösningar för olika grupper, säger Olle Wästberg.

En annan central fråga är medborgarnas möjligheter att påverka mellan valen. En hel del har gjorts. Sedan 2002 finns möjligheten införa medborgarförslag, vilket 70 procent av kommunerna och nästan hälften av landstingen gjort. Allt fler har också infört olika former av medborgardialog. Demokratiutredningen har nu i uppdrag att utvärdera det som gjorts och att komma med förslag hur möjligheterna till inflytande kan utvecklas. Olle Wästberg tycker att man borde kunna ta tekniken till hjälp.

– Det är lite märkligt att vi i det här landet kan deklarera på nätet, men inte lämna in medborgarförslag, säger han.

Att utvärdera det förstärkta folkinitiativet och lokala folkomröstningar ingår också i uppdraget. Olle Wästberg är i grunden positiv till folkomröstningar.

 – Jag skulle kunna tänka mig beslutande folkomröstningar under vissa förutsättningar, till exempel att valdeltagandet är minst 50 procent, säger han med reservation för vad utredningsarbetet kan leda till.

På valdagen i år genomfördes sex lokala folkomröstningar. Den tyngsta gällde trängselavgifterna i Göteborg. Majoriteten av väljarna röstade nej, men politikerna har nu gjort klart att avgifterna, som är en del i det västsvenska infrastrukturpaketet, blir kvar. Olle Wästberg ser hanteringen av Göteborgsomröstningen som ”ytterst problematisk” och befarar att den kan leda till att misstron mot politiker ökar:

– Min slutsats är att det viktigaste är att frågorna är tydliga, i Göteborg var varken ja- eller nejröstarna på det klara med vad man röstade på. Politikerna måste också bli mer öppna för att ta till sig resultatet av en folkomröstning.

I direktiven till utredningen sägs ingenting om mediernas betydelse. Olle Wästberg ser dock med oro på de senaste årens utveckling där dagspressens ekonomiska kris lett till färre journalister och till nedlagda lokalredaktioner.

– Det innebär att arenor för demokratin har stängts genom att det på allt fler orter inte finns någon lokal bevakning. Kanske kan ett utökat uppdrag till public service vara en lösning, säger han.

Ett av de uppdrag som utredningen lagt ut gäller mediesituationen. Andra forskare ha fått i uppgift att studera representationen för olika grupper i politiken och avhopparna från politiska uppdrag.

Olle Wästberg tror att årets valrörelse och det osäkra politiska läget kan bidra till att öka intresset för hur politiken fungerar och för hur politikens verktyg utformas. Att människor är engagerade i sakfrågor vet man sedan tidigare. Men allt färre väljer att gå med i ett politiskt parti för att där jobba för sina idéer. Att studera de demokratiska konsekvenserna av att partierna krymper ingår i utredningens uppdrag.

– Det handlar inte om att staten ska föreskriva hur partierna ska jobba utan om att komma med idéer och väcka debatt, påpekar Olle Wästberg.

I december 2015 ska utredningen vara klar. Det här är Olle Wästbergs sjunde statliga utredning. Denna skiljer sig i ett viktigt avseende från de övriga.

– Tidigare har jag gått in i uppdragen med en klar bild av vad jag ville åstadkomma, den här gången har jag inga färdiga alternativ.

Det tycks dock inte bekymra honom. Tvärtom tycker han det gör uppdraget intressantare eftersom det ger större intellektuell frihet och chans till en djupare debatt i frågorna. Kanske blir det också fler utredare att samarbeta med. Professor Bo Rothstein föreslog nyligen att regeringen skulle tillsätta en ny maktutredning, som delvis skulle gå in på samma frågor. Olle Wästberg välkomnar initiativet och hoppas att den utredningen i så fall får mer tid på sig än han har.

– Och så blir det nog oundvikligt med en ny medieutredning, tror han.

LENA HÖRNGREN

0