Kvalitet & Förnyelse

25
Nov

Inget förslag om tvång för flyktingmottagande

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S)

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S)

Många gör mycket, men fler behöver göra mer. Det är slutsatsen från regeringens samordnare för kommunalt flyktingmottagande, Lars Stjernkvist (S) och Gunnar Hedberg (M), som förra veckan lämnade sin slutrapport till arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S).

Samordnarna fick sitt uppdrag i januari i år och under arbetets gång har behovet av insatser vuxit. Enligt Migrationsverkets senaste prognos kommer Sverige att ta emot 95 000 asylsökande nästa år, en ökning med 16 000 jämfört med vad man tidigare trott.

– Det understryker behovet av att alla kommuner tar emot asylsökande så att mottagandet blir jämnare fördelat över landet och att de som kommer till Sverige snabbare kan komma in i samhälls- och arbetslivet, sa Ylva Johansson i samband med överlämnandet.

För att klara ett större flyktingmottagande behövs ett jämnare ansvarstagande mellan olika kommuner. Skillnaderna är idag mycket stora. Migrationsverkets statistik visar att Vaxholm hittills i år har tagit emot 1 flykting och Vellinge 3, medan Södertälje har tagit emot 981 och Fagersta 298.

Samordnarna föreslår en lagstadgad skyldighet för alla kommuner att ha en beredskap för att vid behov ta emot flyktingar och kunna erbjuda dem den verksamhet de behöver. Däremot motsätter sig Gunnar Hedberg och Lars Stjernkvist ett tvång för kommuner att ta emot vuxna flyktingar motsvarande det som finns för ensamkommande barn.

”Av den enkla anledningen att vuxna med uppehållstillstånd har – och bör fortsatt ha – rätt att bosätta sig var de vill”, motiverar de denna inställning.

Samordnarna har besökt samtliga län och haft kontakter med ledande företrädare för 250 av landets 290 kommuner. Lars Stjernkvist, som är kommunstyrelsens ordförande i Norrköping, och Gunnar Hedberg, som haft motsvarande uppdrag i Uppsala, beskriver samtalen som ”öppna och kollegiala”.

En av de frågor som diskuterats vid dessa möten är ersättningssystemet. Samordnarna konstaterar att staten tar ett stort ekonomiskt ansvar för flyktingmottagandet under första åren, men att det är svårt och resurskrävande för kommunerna att hålla ordning på de statliga ersättningarna.

”Vi tror att modellen för ersättning behöver bli enklare. Vi tror också att ersättningen behöver bli mer förutsägbar för kommunerna”, skriver de i slutrapporten.

Kommunerna upplever att de efter två år får ta över hela det ekonomiska ansvaret för flyktingar i kommunen. Ett annat problem är att ersättningen är lika för alla trots att skillnaderna är stora när det gäller individuella behov och förutsättningar. Det finns tecken på att kommunerna handplockar välutbildade flyktingar eftersom de har chans att snabbare klara en egen försörjning. För att komma ifrån sådana problem föreslår samordnarna en särskild ersättning till kommuner för mottagande av lågutbildade flyktingar.

Bättre samarbete mellan stat och kommun är ett återkommande önskemål, så även när det gäller flyktingmottagande. För att underlätta detta vill samordnarna att statliga myndigheter som Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, Skatteverket och Försäkringskassan, ska finnas på orter med större anläggningsboenden. De efterlyser också bättre samverkan mellan olika statliga myndigheter:

”Det är förödande för både samverkan och för den enskilda kommunen när olika statliga aktörer drar åt skilda håll. Samordning mellan migrations- och integrationspolitik är därmed helt avgörande för kommunernas förutsättning till mottagande och integration”.

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) välkomnar många av förslagen från samordnarna. Mycket stämmer överens med det 35 punktersprogram om flyktingmottagandet som SKL tidigare presenterat. Frågan om lagstiftad kommunal beredskap har man ännu inte tagit ställning till.

– Men en lagstiftning som enbart riktar sig till kommuner kommer inte förbättra dagens situation, det behövs långsiktiga åtgärder på flera plan, till exempel bättre samverkan mellan stat och kommun och ett nytt ersättningssystem, säger Karin Perols, som är handläggare på SKL.

Gunnar Hedberg och Lars Stjernkvist är försiktigt optimistiska i sitt slutord i rapporten. Det engagemang och den kompetens som de mött, inte minst från kommunernas sida, tycker de bådar gott.

Deras arbete är i och med slutrapporten avslutat. Regeringen inbjöd i förra veckan övriga partier, utom Sverigedemokraterna, till ett möte för att diskutera hur mottagandet kan förbättras och fördelas jämnare mellan kommunerna. Samordnarnas rapport finns då med i underlaget. Vad samtalet kommer att leda till återstår att se. Ännu finns inget konkret att rapportera utan det handlar än så länge om att identifiera gemensamma utmaningar, enligt Ylva Johansson pressekreterare Natali Sial.
LENA HÖRNGREN

0