Kvalitet & Förnyelse

25
Nov

Staten vill ha bättre koll på kommunernas ekonomi

 

pengar

Att våra senaste finansministrar tycker att det ska vara ordning och reda i statens finanser kan inte ha undgått någon. Eftersom kommunsektorn står för 24 procent av BNP och hälften av de offentliga utgifterna vill staten ha bättre koll på att det är ordning och reda också i kommuner och landsting. Uppdraget att hitta former för en sådan uppföljning har gått till SKL:s biträdande chefsekonom Annika Wallenskog.

Ett lite oväntat val med tanke på den tradition av misstro som brukar prägla relationen mellan staten och SKL. Annika Wallenskog oroar sig dock inte för några dubbla lojaliteter.

– Jag är övertygad om att staten vill kommunerna väl och att det är till hjälp för kommunerna att staten har kunskap om vad som påverkar deras ekonomi, säger Annika Wallenskog

Kärnan i uppdraget är att ta fram metoder och system som gör att staten kan följa den ekonomiska utvecklingen i kommuner och landsting. Erfarenheterna från andra länder visar att det kan behövas. Den amerikanska bilstaden Detroit gick i konkurs med 120 miljarder kronor i skulder. I Spanien fick kommunerna ta en stor del av stöten när bostadsbubblan brast

I jämförelse med många andra länder är läget gott inom den svenska kommunsektorn. Den har klarat finanskrisen och levt upp till målet om god ekonomisk hushållning, det vill säga ett resultat som utgör 2 procent av skatter och statsbidrag. Men denna relativt ljusa bild gäller sektorn som helhet. Tittar man på enskilda kommuner kan det vara betydligt dystrare. Skillnaderna är stora när det gäller resultat och skuldsättning .

– Vad händer med de mindre kommuner som under lång tid haft svag ekonomi och som fortsätter tappa befolkning, det är en av de frågor Annika Wallenskog tycker det finns anledning att fundera över.

Den ökande skuldsättningen är ett annat orosmoment.

– Kommunerna har investerat mycket och har lån med korta bindningstider, säger Annika Wallenskog.

Uppdraget omfattar inte bara den skattefinansierade verksamheten utan också de kommunala bolagen där mycket av risktagandet i form av skuldsättning och borgensåtaganden finns.

– Kommunerna har stora åtaganden i de kommunala bolagen, som inte bara påverkas av det ekonomiska läget utan också av lagstiftning, både här hemma och i EU, till exempel när det gäller statsstöd och skatter, konstaterar Annika Wallenskog.

Bostadsbristen är ett problem och i valrörelsen lovade många kommunpolitiker att öka bostadsbyggandet. Alla vill växa och många ska bygga nytt. Just nu behövs bostäder men det är inget som säger att vi inte om några år åter kan vara i ett läge med tomma lägenheter som kostar kommunerna pengar.

– På 1990-talet hade vi både en bostadsakut och kommunakut, där 36 kommuner fick statlig hjälp, påminner Annika Wallenskog.

Uppgiften för henne och medutredaren Henrik Berggren, även han med förflutet på SKL, är nu att identifiera risker och ta fram indikatorer så att staten i tid upptäcker vad som är på gång och kan sätta in åtgärder, till exempel förändringar av utjämningssystemet eller riktade statsbidrag.

När Annika Wallenskog fick sitt uppdrag var Peter Norman (M), ansvarig för frågorna. Nu är det Ardalan Shekarabi (S). Utredningens uppdrag är inte politiskt. Annika Wallenskog tror därför inte att regeringsskiftet innebär några förändringar, men sådant kan man inte säkert veta när ministrar byts ut. Enligt tidsplanen ska uppdraget vara klart den 28 februari 2015.

LENA HÖRNGREN

 

0