Kvalitet & Förnyelse

1
feb

Fördomar om svenska politiker stämmer inte

politiska_partier

Schablonbilden av en svensk politiker är att det är en vit medelålders man. De finns och de är inte få, men de utgör inte hela bilden.

– Svenska politiker är en väldigt brokig skara när det gäller åsikter, värderingar och bakgrund, säger kommunforskaren David Karlsson, docent vid Göteborgs universitet och en av redaktörerna till den nyutkomna antologin Svenska politiker – Om de folkvalda i riksdag, landsting och kommuner. Boken, som motsäger många fördomar om politiker, bygger på det unika materialet från de stora enkätundersökningar som genomförts bland landets samtliga 15 000 förtroendevalda. Den senaste är från 2012.

Att politiker från olika partier har olika uppfattningar i sakfrågor är knappast något som överraskar, men den svenska politikerkåren är också djupt oenig i frågan om hur den svenska demokratin bäst kan förverkligas och vad det innebär att vara förtroendevald. David Karlsson tycker att denna brist på samsyn kan vara problematisk men att den ändå går att hantera eftersom man är ense om de grundläggande spelreglerna.

– Det finns en stark uppslutning för den svenska partidominerade valdemokratin både bland politiker och väljare, säger han.

En av de frågor där åsikterna går isär gäller hur man bör agera om det i en viktig principfråga uppstår en konflikt mellan partiets linje och den egna eller väljarnas uppfattning. Bland riksdagsledamöterna väljer 70 procent i det läget partilinjen, i landstingen är andelen 53 procent och i kommunerna 43 procent.

Partilojaliteten har blivit starkare bland riksdagsledamöterna under den gångna mandatperioden, i synnerhet inom de borgerliga partierna. Något som forskarna tror hänger samman med alliansregeringen och det dåvarande parlamentariska läget. Inom kommuner och landsting har handlingsutrymmet varit större, men frågan är hur det blir de kommande åren. Sverigedemokraternas starka ställning har lett till att läget är radikalt annorlunda.

– Vi har fått koalitioner vi aldrig sett förut där människor som inte känner varandra och inte är vana att samarbeta ska styra tillsammans, säger professor Mikael Gilljam, som är bokens andre redaktör.

Ofta talas det om kommunpolitikernas pragmatism och brist på ideologi. Det är inte en uppfattning som får stöd i den här undersökningen. Tvärtom visar den på att de styrande i kommunerna är väl så ideologiska och radikala som sina partivänner i riksdagen. Blockpolitiken är i högsta grad en realitet även där.

– Man vill hålla ihop de befintliga kombinationerna, men om det inte går har man i konstruktiv anda försökt hitta andra lösningar efter valet, säger David Karlsson.

Många sådana kombinationer bygger på att man samverkar med dem man egentligen inte gillar. I undersökningen har politikerna fått svara på vilka partier de gillar bäst förutom det egna. Svaren visar att de flesta föredrar partier inom det egna blocket. Undantaget är folkpartister i kommunerna som ogillar kristdemokrater. KD är för övrigt det parti som lider av störst obesvarad politisk kärlek. De gillar övriga partier betydlig mer än de själva blir gillade. Miljöpartisterna är mest gillade av de övriga partierna. Sverigedemokraterna ogillas av alla. Utom av moderater i landstinget, som tycker än sämre om vänsterpartister.

Hur de nya koalitionerna i kommuner kommer att fungera återstår att se. Frågan är om samarbetena leder till ett konstruktivt och öppet klimat eller om det blir tyst på grund av partierna stänger in sig tills de är överens.

I bokens slutord reflekterar de båda redaktörerna kring den obalans de tycker sig se mellan den gängse bilden av svenska politiker och vad dessa politiker faktiskt tycker och gör. Många gånger är det ungefär så som folk tycker att det borde vara. Vallöften är viktiga och uppfylls i hög grad. Korruption är inget utbrett fenomen och blir inte större i kommuner som präglas av samförstånd. Politiker blir inte allt mer lika utan ideologierna lever, åsiktsskillnader finns och politikerna jobbar aktivt för att företräda olika grupper.

– Politiken tappar i legitimitet om bilden styrs av fördomar och missnöje, säger David Karlsson.

Media har förstås sitt ansvar för detta, men David Karlsson skyller inte bara på den politiska bevakningen. Partierna borde tydliggöra de ideologiska skillnaderna och ansvarsförhållandena mera. Forskarna borde jobba mer aktivt på att öka kunskapen både hos väljare och valda. Mikael Gilljam och David Karlsson hoppas få bidra genom en tredje heltäckande politikerundersökning som ska ge kunskap om konsekvenserna av det kraftigt förändrade politiska landskap vi nu ser.

LENA HÖRNGREN

Fotnot: Boken Svenska politiker är utgiven av Santérus förlag. Bland de medverkande forskarna finns förutom Mikael Gilljam och David Karlsson bland annat Peter Esaiasson, Sören Holmberg, Elin Naurin och Lena Wängnerud.

0