Kvalitet & Förnyelse

1
feb

Stolta undersköterskor glädjer äldresamordnaren mest

eva_nilsson_bagenholm

Eva Nilsson Bågenholm har tömt sitt skrivbord på Regeringskansliet efter fyra år som nationell äldresamordnare. Uppdraget avslutades vid årsskiftet, numera har hon en nyinrättad tjänst som kvalitetsdirektör hos det privata vårdföretaget Humana. Den vita rocken lär Läkarförbundets tidigare ordförande inte ta på sig igen.

– Det är ett fantastiskt yrke, men jag måste nog medge att den tiden är förbi, säger hon.

Äldresamordnaren var en del av den förra regeringens satsning Bättre liv för sjuka äldre. Drygt 4 miljarder kronor satsades på att med hjälp av riktade statsbidrag, prestationsersättningar och utbildningar förbättra vården och omsorgen. Inriktningen var på de gamla som är mest beroende av samhällets insatser, men som vården och omsorgen har svårast att klara av.

För första gången kom nationella kvalitetsregister till användning inom äldreomsorgen. Därmed har det blivit mer fokus på att mäta, registrera och följa upp än tidigare. Motiveringen har varit att bara om man vet vad man gör kan man vara säker på att göra rätt och veta vad som behöver förbättras. Eva Nilsson Bågenholm värnar kvalitetsregistren och mätandet. Men när hon tittar tillbaka på de här fyra åren är hon ändå mest nöjd med något som är i högsta grad svårmätt, nämligen professionaliseringen av omvårdnaden.

– Det är så häftigt att se den yrkesstolthet undersköterskorna visar när de säger ”jag är expert” när de talar om palliativ vård eller vård av demenssjuka, säger hon.

Den känslan är viktig inte bara för individen. Om kommuner och landsting ska kunna rekrytera den personal som behövs för att klara framtidens äldreomsorg krävs att man kan erbjuda jobb som ger yrkesstolthet och utvecklingsmöjligheter.

Fem områden har varit prioriterade i äldresamordnarens arbete. Det är preventivt arbetssätt, god vård vid demenssjukdom, god vård i livets slutskede, god läkemedelsbehandling samt sammanhållen vård och omsorg. På de fyra förstnämnda finns goda resultat att visa upp. Till exempel bättre förebyggande arbete när det gäller munhälsa, trycksår och fallskador samt minskad utskrivning av olämpliga mediciner. Även inom den palliativa vården och vården av demenssjuka kan man tack vare kvalitetsregister visa på förbättringar.

Det område där resultatet är sämst är det som tycks vara äldreomsorgens eviga problem, sammanhållen vård och omsorg. Det är stora skillnader på hur kommuner och landsting i olika delar av landet samarbetar kring de mest sjuka äldre. Vissa lyckas mycket bra, andra har knappt börjat sitt förbättringsarbete. Nationellt är det fortfarande alltför många gamla som oplanerat återinskrivs på sjukhus eller som hamnar i slutenvården fast det inte är rätt vårdmiljö för dem.

– Det går att förändra, det visar inte minst erfarenheterna från Västra Skaraborg, som nu blir modell för hela Västra Götalandsregionen. Men det tar tid att påverka gamla strukturer och både kommun och landsting måste satsa, säger Eva Nilsson Bågenholm.

Prestationsersättningarna upphörde vid årsskiftet och frågan är hur mycket av satsningen som kommer att leva kvar när det inte finns extrapengar som morot. Eva Nilsson Bågenholm är övertygad om att fördelarna med kvalitetsregister inom demensvård och palliativ vård är så stora att de kommer att finnas kvar. Kvalitetsregistret för förebyggande arbete, Senior Alert, ger inte lika uppenbara fördelar för den enskilda medarbetaren så där gäller det att enhetscheferna håller fast och påminner om vikten av att jobba förebyggande.

– Mycket har hänt, men det här är ett långsiktigt arbete och då är fyra år en ganska kort tid.  Staten måste fortsätta driva på i frågan och inte släppa trycket på huvudmännen, säger Eva Nilsson Bågenholm.

Hon har under de här fyra åren imponerats av det engagemang och kunnande som hon mött under sina många besök i verksamheterna:

– Här finns dedikerade människor som sliter hårt, det är synd att mediebilden av äldreomsorgen är så skev.

Den nu avslutade Mest sjuka äldre-satsningen var Alliansregeringens projekt. Den tillsatte även Äldreutredningen med uppdrag att lämna förslag till åtgärder för att främja äldres hälsa, trygghet och självbestämmande. Utredningen lades ner kort efter regeringsskiftet med hänvisning till den långsiktiga kvalitetsplan för äldreomsorgen som utlovades i regeringsförklaringen.

– Det vore bra om nya regeringen visade hur de vill utveckla äldreomsorgen, tycker Eva Nilsson Bågenholm från sin nya position på Humana.

LENA HÖRNGREN

0