Kvalitet & Förnyelse

21
apr

Det finns fördelar med minoritetsstyren

val

Valresultatet 2014 ledde till att antalet kommuner med minoritetsstyre ökade kraftigt. I 92 kommuner saknar de styrande egen majoritet i fullmäktige, vilket är mer än dubbelt så många som förra mandatperioden. I första hand är det en effekt av Sverigedemokraternas framgångar. Partiet har fördubblat antalet mandat både i kommuner och landsting, men får ingenstans vara med och styra.

Det har funnits en oro för att minoritetsstyre leder till svaga och otydliga styren som får svårt att fatta nödvändiga och, framför allt, svåra beslut. En studie som Centrum för Kommunstrategiska studier (CKS) vid Linköpings universitet gjort på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) tyder på att den oron är obefogad. Tvärtom visar studien, som omfattar åtta kommuner, ett landsting och en region, på att beslutsfattandet fungerar bättre med minoritetsstyre.

– Det tog längre tid, men man fick in nya idéer och när man väl kommit överens var besluten bättre förankrade, sa Johan Wänström, forskare vid CKS när den ännu opublicerade studien presenterades vid ett seminarium på SKL:s Demokratidag.

Frågorna fick stötas och blötas tills man hittat en lösning alla kunde enas om. Man slapp blockpolitikens begränsningar och kunde se saker ur olika perspektiv. Men ett framgångsrikt minoritetsstyre ställer stora krav på politiskt ledarskap. Inte bara hos den som är kommunstyrelsens ordförande utan även på oppositionen.

– En förutsättning är att oppositionen accepterar minoritetsstyrets existens, vilket i sin tur förutsätter att de får vara med i diskussionerna, sa Johan Wänström.

Att leda en kommunstyrelse som inte har egen majoritet i fullmäktige är inget för de som vill styra genom att visa med hela handen. Här krävs lyssnande och nyfikna politiker med förmåga att ta till sig nya perspektiv. De måste också ha modet att driva frågor och ha mandat från sina partier att träffa överenskommelser. Det underlättar också om det i kommunen sedan tidigare finns en tradition av samarbete.

Johan Wänström menade att kvaliteten på beslutsfattandet kanske inte i första hand beror på majoritetsförhållandena. Det avgörande är vilka som är med och fattar besluten och hur de fungerar tillsammans. Alltså det som brukar kallas personkemi.  En uppfattning som bekräftades av Kjell Karlsson, som nu är kommunchef i Essunga med 5 500 invånare och som har haft liknande befattningar i flera andra små kommuner

– De ideologiska skillnaderna är små och partierna är överens om det mesta som rör långsiktig styrning och ledning. Oenigheterna kommer till uttryck mest när det gäller formaliteter som protokoll, justeringar och voteringar vilket kan leda till långa processer och bli jobbiga för tjänstemännen. Det gäller att förhålla sig professionell och opartisk, berättade han vid seminariet.

Minoritetsstyre är inget som bara förekommer i små kommuner. Sundbyberg är nu inne på sin andra mandatperiod med minoritetsstyre. Kommunstyrelsens ordförande är Jonas Nygren (S), den här mandatperioden i koalition med Centern, Kristdemokraterna och Vänsterpartiet. Det innebär att frågorna behandlats i fyra olika grupper innan de kommer till fullmäktige vilket ökar chanserna till att olika aspekter kommit med. Alla måste ha samma underlag. Transparens är en förutsättning för förtroende.

– Alla måste kunna känna sig som vinnare, är Jonas Nygrens recept för framgång.

Han håller inte med dem som oroar sig för att minoritetsstyre leder till att fullmäktiges roll tunnas ut:

– Hos oss har minoritetsstyret gjort fullmäktige mer dynamiskt eftersom det fått mer makt.

Minoritetsstyret har förstås även nackdelar. En är att ansvaret blir otydligt när många är inblandade i besluten. Risken är att de väljare som är kritiska bara ser ett alternativ, Sverigedemokraterna, alltså de som alla ville hålla utanför.

– Men SD:s framgångar beror i första hand på vad som händer nationellt inte på kommunpolitiken, trodde Johan Wänström.

LENA HÖRNGREN

0