Kvalitet & Förnyelse

21
apr

En kommunallag för framtiden

Kommunlagsutredaren Johan Höök

Kommunlagsutredaren Johan Höök

Evolution, snarare än revolution, är kommunlagsutredaren Johan Hööks beskrivning av det förslag han nyligen lämnat över till civilminister Ardalan Shekarabi. De över tusen sidorna innehåller förslag som innebär både stora och små förändringar för kommuner och landsting.

Betänkandet har titeln En kommunallag för framtiden. Den senaste versionen av kommunallagen är från 1991, sedan dess har mycket hänt, i världen, i Europa och i kommunsektorn.

Ett område där många kommunalt verksamma har efterlyst modernisering gäller de anställdas roll.  De är, trots sitt stora inflytande, i stort sett osynliga i nuvarande lag. Nu föreslås de bli mer synliga, men de förtroendevalda har även fortsättningsvis ansvaret för allt som sker från beslutsfattande till genomförande.

– Vi har övervägt en fastslagen delegerad beslutsrätt men beslutat att avstå och nöjt oss med förenklade delegationsregler, säger Johan Höök.

Kommun- och landstingsdirektörernas roll och ansvar blir tydligare om lagförslaget genomförs. Styrelsen ska slå fast ansvarsområden och arbetsuppgifter i en instruktion utifrån lokala förutsättningar.

Andra viktiga punkter i förslaget är:

  • Verksamhet i egen regi ska följas upp på samma sätt som verksamhet som utförs av privata utförare.
  • Företag och ideella föreningar ska kunna överklaga kommunala beslut genom laglighetsprövning.
  • Lagen ska skärpas så att olagliga beslut inte verkställs.
  • Kommuner och landsting ska under nästa mandatperiod på försök kunna införa majoritetsstyre.

Ett tungt avsnitt i betänkandet är en genomgång av förhållandet mellan EU-rätten och den svenska lagstiftningen.

– Ambitionen är att det ska hjälpa kommuner och landsting att bättre förstå de begränsningar och möjligheter europarätten ger, säger Johan Höök.

Mindre tungt men mer påtagligt är att anslagstavlorna i kommunhusens entréer där möten och protokollsjusteringar kungjorts kan tas bort. I stället åläggs kommuner och landsting att hålla medborgarna informerade via sina webbplatser.

Utredningsförslaget innebär också en total omarbetning av kommunallagens struktur och ett modernare språk.

– Det är en konsekvens av att vi har haft medborgarperspektiv. Kommunallagen hanteras, till skillnad från många andra lagar, inte bara av jurister utan även av vanligt folk, som då ska kunna läsa och förstå texten, motiverar Johan Höök, detta långtgående, enligt vissa alltför långtgående, steg.

Ett stort betänkande innebär alltid att vissa grupper blir besvikna över att deras frågor inte kommit med. Till den skaran hör den här gången de som velat avskaffa systemet med förtroendevalda revisorer.  De blir kvar men revisionens oberoende roll stärks genom att ordföranden ska utses av den politiska minoriteten och de sakkunniga får rätt att yttra sig i fullmäktige.

– Vi har inte funnit att detta är ett så stort problem som ibland hävdas i debatten. Vi har undersökt och inte funnit belägg för att revisorerna konsekvent friar sina egna, säger Johan Höök.

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) är hittills de enda som haft synpunkter på förslaget. En av SKL:s viktigaste kritikpunkter, som också framgår av deras experters särskilda yttrande, är att det inte finns med något förslag som ska göra det enklare för kommuner att samverka för att klara behovet av specialistkompetens inom olika områden.

– Det ingick inte i uppdraget, är Johan Hööks förklaring till att inget sägs om detta.

Fler synpunkter på utredningens 1 048 sidor lär komma under den breda och långa remissrunda som stundar.  För Johan Höök väntar nu ett nytt tungt uppdrag. Han blir huvudsekreterare i utredningen om vinster i välfärden, som leds av Ilmar Reepalu. Senast 1 november 2016 ska det uppdraget redovisas till regeringen.

LENA HÖRNGREN

0