Kvalitet & Förnyelse

19
maj

En kommunal uppgift att förebygga religiös extremism

Inrikesminister Anders Ygeman

Inrikesminister Anders Ygeman

Både inrikesminister Anders Ygeman och regeringens nationella samordnare Mona Sahlin har gjort klart att det är en kommunal uppgift att förebygga religiös extremism. Men kommunerna känner sig både okunniga och osäkra. Peder Hyllengren, som är terroristforskare vid Försvarshögskolan, tycker att de borde ha större tilltro till sin egen förmåga.

– Kommunerna har lång erfarenhet av demokratifrämjande åtgärder, där finns kunskaper att hämta, säger han.

Enligt Säpos bedömningar har ungefär 300 personer anslutit sig till IS och andra terroristgrupper sedan 2013. Mycket tyder på att fler är på väg och att andelen kvinnor ökar. Därför är det inte läge för omfattande policy- och strategiarbete. Nu krävs handling. Då gäller det att ta reda på vilka kompetenser som redan finns och vad man behöver komplettera. Till exempel finns erfarenheter att hämta från arbetet med att bekämpa höger- och vänsterextremism och med att förebygga rekrytering till kriminella gäng.

– För kommunerna innebär den religiösa extremismen ett annat motstånd att jobba mot, men det är samma värderingar man jobbar för här som i annat demokratiarbete, säger Peder Hyllengren.

De sociala och psykologiska dragkrafterna är delvis de samma för extremism i olika former. Det finns också likheter i bakgrund hos dem som söker sig till dessa grupper. Men utanförskap är inte hela förklaringen. Bland dem som reser till kriget i Syrien finns inte bara de stökiga grabbarna, som varit välkända hos polis och socialtjänst sedan de var små. Det finns också de som har en mer intellektuell väg in i den religiösa extremismen och inte har några kända sociala problem.

Peder Hyllengren tycker att den svenska reaktionen på den religiösa extremismen hittills varit yrvaken. Det positiva med detta är att vi kan lära av länder som jobbat längre med förhindra och förebygga extremism. Peder Hyllengren har, som led i ett regeringsuppdrag som redovisades 2013, besökt bland annat Danmark, Storbritannien och Nederländerna för att se vad man gjort där. En viktig lärdom är betydelsen av att satsa på anhörigstöd.

– En viktig kommunal insats vore att erbjuda de anhöriga någonstans att vända sig så att de får en annan väg till hjälp än polisen, som många drar sig för att kontakta, säger han.

Det finns exempel på föräldrar som stolt skjutsar sina söner till flygplatsen, men de flesta är förtvivlade när de upptäcker vad som är på väg att hända med deras barn. De försöker stoppa planerna genom att klippa kontokort och pass, men ofta utan resultat. Om det handlar om myndiga personer är det inte mycket man kan göra för att på laglig väg stoppa den som verkligen bestämt sig.

Nu utreds en kriminalisering av resor med syfte att delta i terrorhandlingar eller terrorutbildning. Motsvarande lagstiftning finns redan i flera andra EU-länder. Peder Hyllengren tror inte att kriminalisering stoppar den som är stark i sin övertygelse om att detta är den rätta vägen. Möjligen kan det ha en förebyggande effekt:

– För den som står och väger innebär det ytterligare en tröskel man måste ta sig över.

Peder Hyllengren tycker att det också är viktigt att de som kommer tillbaka ska kunna ställas till ansvar för vad de gjort.

– Visserligen blir det ett svårt bevisläge, men det är en rent absurd situation att vi nu tillåter dem att komma hem som om inget hänt. Samhället måste visa att detta accepterar vi inte, säger han.

I regeringsrapporten från 2013 föreslog Peder Hyllengren och Magnus Ranstorp en rad åtgärder, allt från filmvisningar till en nationell samordnare. Att det senare har blivit verklighet har få kunnat undgå. Uppdraget gick till Mona Sahlin, som blivit en aktiv talesperson i frågorna. Peder Hyllengren tycker att hon och hennes team gör ett jättebra jobb, inte minst när det gäller att lyfta fram det lokala ansvaret.

– Nu är det upp till bevis för kommunerna, hittills har det sett lite olika ut, Stockholm ligger i startgroparna, Malmö har inte ens kommit så långt att man har problembilden klar, säger han.

Göteborg har haft flest resenärer och är den kommun som kommit längst med förebyggande och stödjande arbetet. Men den som vill se ett väl utvecklat lokalt arbete rekommenderas en resa till Århus. Där har man så kallade infohouse och erbjuder bland annat anhörigstöd och mentorer. 2013 reste ett 30-tal ut för att strida, 2014 var det bara en person.

Peder Hyllengren har forskat kring den religiösa extremismen i flera år. Han ser visserligen att mycket är ogjort, men också hoppingivande tecken.

– Det har skett ett skifte i diskussionen, som gjort det mer accepterat att jobba med frågor kring islamisk extremism utan att bli stämplad som islamofob, tycker han.

Peder Hyllengren skulle önska att de muslimska riksorganisationerna var mer aktiva.

– Det finns goda exempel lokalt, det skulle betyda mycket för dessa församlingar om den nationella nivån klev fram och stöttade det lokala arbetet, säger han.

På Kvalitetsmässan deltar Peder Hyllengren i ett seminarium med rubriken Hotet mot öppenhet. Övriga medverkande är inrikesminister Anders Ygeman, nationella samordnaren Mona Sahlin och journalisten Henrik Arnstad.

LENA HÖRNGREN

0