Kvalitet & Förnyelse

11
jun

Ersättningssystemen ett hinder för innovationer

johanna

Johanna Adami, chef för avdelningen Hälsa på Vinnova

Mycket tid, kraft och pengar satsas på att få hälso- och sjukvården att bli mer innovativ. Idéer saknas inte, men alltför sällan leder dessa till bestående förändringar som kommer patienterna till godo. Mottagligheten saknas och alltför lite resurser satsas på öka den så att idéerna lever och utvecklas.

– Nio av tio goda projekt dör, konstaterade Jon Rognes, forskare vid tankesmedjan Leading Health Care (LHC), vid ett seminarium arrangerat av LHC och innovationsmyndigheten Vinnova.

Ett av de största hindren för innovationer är ersättningssystemen. Bra idéer blir aldrig verklighet eftersom vårdgivarna bara får betalt om de arbetar enligt gamla metoder. Till exempel får vårdcentraler bara ersättning för fysiska möten med patienter, inte om konsultationen sker virtuellt. Vinnova har haft i uppdrag av regeringen att utveckla nya ersättningsmodeller. Vid seminariet presenterades åtta projekt som inom ramen för detta fått ekonomiskt stöd att tänka nytt och prova nya modeller, till exempel:

  • Innocent, som drivs av Innovation Akademiska i Uppsala och vänder sig till unga vuxna med diabetes typ 1. Med hjälp av smarta IT-lösningar ska patienterna få bättre möjlighet att ha kontroll över sin sjukdom. Ersättning utgår utifrån resultat och patientnytta.
  • Kroninnovation, som drivs inom Stockholms läns landsting, är inriktat på att skapa ersättningssystem som bidrar till innovation och bättre omhändertagande av kroniskt sjuka.
  • Virtuella hälsorum, som drivs inom Region Jämtland/Härjedalen med start i Bräcke och Ragunda. I stället för att besöka vårdcentralen kan patienterna i dessa rum göra enklare och återkommande diagnostik som till exempel blodtrycksmätning och waranprov.

Projekten är inriktade på ersättningssystem, men de projektansvariga och forskarna var eniga om att de ekonomiska styrmedlen inte är de enda hindren för innovationer i vården. Bristande intresse för nytänkande bland upphandlande jurister och tjänstemän är ett annat problem. Andra påtagliga hinder är IT och teknik, professionella normer av typen ”så har vi alltid gjort” samt budgeteffekter som gör att den som har kostnaden inte får någon glädje av vinsterna. Mycket handlar också om det som brukar sägas sitta i väggarna.

– Arbetssätt och kultur förklarar det mesta av resultaten, sa Annika Remaeus, från Innovation Akademiska.

Frågan är vad man kan göra för att ta sig förbi alla hinder och åstadkomma verklig förändring. LHC-forskarna Anna Krohwinkel och Jon Rognes, som följt projekten, hade några tips. Ett var att identifiera hindren under processens gång och ta itu med dem. Ett annat var att undvika särlösningar under projekttiden.

– Det skapar bara problem senare när det blir på riktigt, till exempel om man har extrapersonal eller om man gör manuella datauttag under projekttiden, sa Anna Krohwinkel.

Det gäller att komma ifrån sin vilja att vara duktig och följa sin projektplan till punkt och pricka. Kanske också att lägga band på sin otålighet och ha respekt för den tröghet som finns.

– Innovationens varaktighet är trots allt viktigare än ett planenligt genomförande, sa Jon Rognes.

Avslutningen på seminariet var ett panelsamtal. I panelen ingick Anna Krohwinkel, Johanna Adami, chef för avdelningen Hälsa på Vinnova, Stockholms innovationslandstingsråd Daniel Forslund (FP) och Anders Lönnberg, som inte bara är nationell life science-samordnare utan också landstingspolitiker (S) och patientföreträdare med uppdrag inom Stockholms Diabetesförening.

Panelen oroade sig bland annat för att hälso- och sjukvården kommer på efterkälken i det teknikskifte som är på gång i hela samhället.

– Teknikförändringarna kommer, men landstingen har inte blicken framåt utan ser bara dagens problem och förmår därför inte sätta in lösningar som är inriktade på det nya, sa Anders Lönngren och fick medhåll av Daniel Forslund:

– Vi politiker måst sluta detaljstyra, annars låser vi bara vårdgivarna i dagens lösningar.

Johanna Adami menade att det varken saknas idéer, forskning eller pengar. Det som behövs för fler innovationer är framför allt samverkan.

– Det funkar bara om vi krokar arm, näringsliv, stat, kommuner och landsting, ansåg hon.

Anders Lönnberg tog upp rationaliseringsproblematiken, som sjukvården har svårt att hantera. Det gamla tas inte bort när det nya kommer in. De kvarvarande faxarna är ett tydligt tecken på detta.

– Teknologiinvesteringar ses som kostnader, förändringar ses som nedskärningar och den som får ta risken när gamla metoder används är användaren, sa han.

 

LENA HÖRNGREN

Innovationer är temat för flera seminarier på Kvalitetsmässan. Ett har rubriken Agenda Innovation, där medverkar bland andra framtidsminister Kristina Persson och Vinnovas generaldirektör Charlotte Brogren. Framtidens sjukvård debatteras av två profiler inom verksamhetsutveckling: managementkonsulten Magnus Lord och Niklas Modig, forskare vid Handelshögskolan i .

 

 

 

 

0