Kvalitet & Förnyelse

28
aug

Gruppen med makt utan mandat blir allt starkare

garsten

Christina Garsten, professor i socialantropologi, forskar om organiseringsprocesser, för närvarande om globala tankesmedjors roll i spridning av kunskap och ideologier.

När 2015 års nyord presenteras kommer sannolikt ”policyprofessionella” att finnas med på listan. Ordet skapades av socialantropologen Christina Garsten, statsvetaren Bo Rothstein och sociologen Stefan Svallfors som beteckning för den växande grupp som jobbar med politik utan att vara politiker. Alltså personer som har makt utan mandat, vilket också är titeln på de tre professorernas bok.

– Den här gruppens inflytande över politiken innebär demokratiska komplikationer som inte har uppmärksammats tidigare, säger Christina Garsten.

Det handlar om grundläggande demokratiska värden som inflytande, påverkan och, inte minst ansvarsutkrävande. Hur ska ansvar kunna utkrävas av den som inte är vald utan har makt utan mandat? Vilka blir konsekvenserna för det demokratiska systemet? Det är några av de frågor forskarna resonerar om i boken som bygger på intervjuer och en kartläggning av denna grupp okända makthavare.

Uppskattningsvis finns 2 500 – 3 000 policyprofessionella. Det handlar om människor med titlar som politiskt sakkunnig, politisk sekreterare, pressekreterare eller PR-konsulter samt utredare på intresseorganisationer och tankesmedjor. Olof Palme brukar betraktas som den förste i och med att han 1953 anställdes som personlig sekreterare till Tage Erlander. Palme var länge också den ende, men gruppen har växt successivt. De senaste decennierna har ökningen varit kraftig, både när det gäller antal och inflytande.

– EU-inträdet har spelat stor roll, men även på andra områden ökar behovet av sakkunskap i kombination med politisk kompetens, säger Christina Garsten.

Politikens medialisering har också haft betydelse för gruppens tillväxt. De policyprofessionella vet hur media fungerar och är i högsta grad intresserade att påverka såväl traditionella som nya medier. Men de vill verka utan att synas. Rollen som förtroendevald är inget som lockar. De traditionella politiska metoderna tar för lång tid och politikerrollen anses som tråkig. Men Christina Garsten tycker inte att det innebär att policyprofessionella ser ner på politikerna:

– De beundrar politikerna för deras uthållighet och för att de står ut med media, det skulle de själva aldrig utsätta sig för.

Politikernas inställning till de policyprofessionella har mera karaktären av att man gillar läget.

– De bekräftar att de policyprofessionellas betydelse har ökat, men uttrycker också en oro för vart politiken ska ta vägen när de som inte är förtroendevalda får allt mer inflytande, säger hon utifrån undersökningsresultaten.

Olof Palme blev ju inte så långvarig som politisk tjänsteman. Idag är det ovanligt att de som är anställda inom den politiska sfären tar steget över och blir förtroendevalda. Däremot förekommer det att politiker tar steget över till påverkansbranschen, med Göran Persson och Filippa Reinfeldt som de mest uppmärksammade exemplen.

– I hög grad handlar det om parallella karriärer, säger Christina Garsten.

Hennes forskning är inriktad på organisationskultur med särskilt fokus på globalisering och marknad. Utifrån detta internationella perspektiv kan hon konstatera att de policyprofessionellas ökade inflytande inte är ett renodlat svenskt fenomen.

– I England och USA är deras inflytande starkt, liksom inom EU-strukturen, däremot har Danmark inte haft samma utveckling, säger hon.

På Kvalitetsmässan medverkar Christina Garsten i ett seminarium med utgångspunkt från rapporten Makt utan mandat, som tagits fram på uppdrag av Institutet för framtidsstudier. Slutsatserna kommenteras av två av landets mest erfarna policyprofessionella Ulrica Schenström, som var statssekreterare hos Fredrik Reinfeldt och idag är PR-konsult, samt Stefan Stern, som bland annat varit planeringschef hos Göran Persson och statssekreterare hos Mona Sahlin. Idag är han kommunikationsdirektör vid Investor.

Stefan Stern tycker att boken Makt utan mandat tar upp en viktig diskussion, men påpekar att professionalisering sker i alla sektorer.

– Efter 17 år i politiken med ett ständigt ökande omvärldstryck, är min bild att politiska tjänstemän snarare stärker förtroendevaldas roll. Det går heller inte att tänka sig en fungerande demokrati utan möjligheter för medborgare och intressegrupper att påverka. Medborgaren är trots allt huvudpersonen i demokratin, säger Stefan Stern.

Inte heller Ulrica Schenström tycker att de policyprofessionellas ökande makt och inflytande är något problem:

– Så har det varit en lång tid i svensk politik, och utan tjänstemännen så hade det inte funnits någon genomarbetad politik för de förtroendevalda att driva igenom. Det måste finnas någon som sitter och räknar på förslag också, säger hon.

Debatten fortsätter på Kvalitetsmässan i seminariet Makt utan mandat, som modereras av journalisten K-G Bergström.

 

LENA HÖRNGREN

0