Kvalitet & Förnyelse

28
aug

Teknologin behövs för att klara framtidens välfärd

Eva Sahlén, som är socialdirektör i Västerås.

Eva Sahlén, som är socialdirektör i Västerås.

Välfärden står inför många och stora utmaningar. Om de ska kunna klaras måste teknologin tas till hjälp.  Frågan är hur och i vilken takt. Regeringen tycker att det går för långsamt och har gett Myndigheten för delaktighet (MFD) i uppdrag att stötta införandet av välfärdsteknologi i kommunerna.

– Vi har varit i gång sedan i mars. I höst blir arbetet mera konkret, säger Anna-Greta Brodin, som är projektledare för Digitala tjänster och teknik vid MFD.

MFD kommer att ha ett coachande förhållningssätt till sitt uppdrag.  Det handlar inte om att pytsa ut statsbidrag till olika projekt utan att tillsammans med kommunerna hitta sätt att med teknologins hjälp förändra verksamheten, så att vården och omsorgen blir effektivare och bättre anpassad till brukarnas behov. Eftersom skillnaderna är stora mellan kommunerna handlar det också om att lyfta fram goda exempel och sprida erfarenheter från de kommuner som kommit längst. Anna-Greta Brodin betonar det politiska ansvaret för att skynda på utvecklingen.

– Beslutsfattarna måste se behoven och fatta tydliga beslut om strategier och inriktning, säger hon.

Patrik Sundström, som är programansvarig för eHälsa på SKL, håller med om politikernas roll men varnar för att se detta som i första hand en teknikfråga.

– Det handlar om att förändra verksamheter och arbetssätt och det tar tid, betonar han.

Frågorna är komplexa. Förutom teknik handlar det om juridik, kompetens, upphandling och infrastruktur samt givetvis pengar.

– Det krävs investeringar, så initialt ökar kostnaderna, men välfärdsteknologin ger också möjligheter till effektiviseringar som bidrar till att vi klarar framtidens utmaningar, säger Patrik Sundström.

Tekniken kan också vara kontroversiell. Nyligen beskrevs nattkameror av en kulturskribent som elektronisk övervakning av de gamla nattetid. Tillskyndarna ser kamerorna som ett hjälpmedel för ostörd nattsömn och ökad trygghet. En annan fördel är att uteblivna hembesök av nattpatrullen innebär mindre resande och därmed mindre miljöbelastning. Men en grundläggande förutsättning är att brukaren är positiv.

– Förändringarna måste komma underifrån och ske på brukarens villkor, säger Eva Sahlén, som är socialdirektör i Västerås.

Västerås började jobba med de här frågorna för åtta år sedan. I dag ses staden som en föregångare och en förebild inom välfärdsteknologin. Det började med datorer och webbkameror som anhörigstöd och har sedan successivt byggts ut, främst inom äldreomsorgen. Det har varit möjligt tack vare politisk uppbackning, engagerade chefer och medarbetare samt strategiska projekt. Sedan 2013 är e-hemtjänst en del av det ordinarie utbudet.

Eva Sahlén är övertygad om att teknologins betydelse kommer att öka. Dels för att tekniken behövs för att klara omsorgen av allt fler äldre, dels för att de äldre efterfrågar det. Efterfrågan kommer att öka när dagens teknikvana 60–70-åringar behöver hemtjänst. Hos dagens gamla finns en viss teknikrädsla, men också nyfikenhet.

– Om tekniken är enkel och brukaren kan se vilken nytta de kan ha av den då är teknikrädsla inget problem, säger Eva Sahlén.

Liksom Patrik Sundström betonar Eva Sahlén att välfärdsteknologi handlar om mycket annat än teknik. Inte minst gäller det att ha koll på juridiken liksom på upphandlingsfrågorna. Här ser Patrik Sundström en viktig roll för staten.

– Det är viktigt att vi får en lagstiftning för hälso- och sjukvården som är anpassad för en digital värld, säger han.

Utvecklingen på det här området förväntas gå snabbt de närmaste åren. Diskussionen har pågått några år och många kommuner är nu beredda att gå från ord till handling.

– Intresset är jättestort, inte bara här utan även i övriga Norden, säger Anna-Greta Brodin.

På Kvalitetsmässan medverkar hon tillsammans med Eva Sahlén och Patrik Sundström i ett seminarium med rubriken Välfärdsteknologi – för vem och till vad?

LENA HÖRNGREN

0