Kvalitet & Förnyelse

23
sep

Ebba Busch-Thor om de största svenska utmaningarna

ebba

Ebba Busch-Thor

Ebba Busch-Thor är ung. Oftast har hon med sina idag 28 år varit yngst. Sökkombinationen Ebba Busch-Thor och yngst ger 120 000 träffar på Google. Den fyra år äldre Annie Lööf kommer inte över 100 000-strecket. Trots sin ungdom har Ebba Busch-Thor inte varit rädd för att utmana maktstrukturerna. Hon tog strid med sittande kommunalråd om förstaplatsen på KD:s lista i Uppsala i kommunvalet 2010 och vann. Hon tog ställning för Mats Odell i partiordförandestriden med Göran Hägglund. Den striden vann hon inte, men kom tillbaka med full kraft när Göran Hägglund avgick. Inledningsvis var efterträdarkandidaterna många, men till slut stod Ebba Busch-Thor ensam kvar. Den 25 april valdes hon enhälligt till ny KD-ordförande, två veckor senare födde hon sitt första barn.

Nu väntar en intensiv politisk höst också för den partiledare som inte sitter i riksdagen. Den 8-10 oktober håller KD riksting i Västerås för att bland annat anta nytt principprogram och stadgar. Ebba Busch-Thor kommer också att vara på plats på Kvalitetsmässan den 5 november för att hålla ett partiledartal och medverka vid ett seminarium om tiggarna. Kvalitet & Förnyelse har fått tillfälle att ställa några frågor.

Du har dina politiska erfarenheter i huvudsak från kommunpolitiken. Hur påverkar det ditt politiska agerande idag?
Som kommunalråd uppskattade jag närheten i vardagen till uppsalaborna. Många kom fram i olika sammanhang och gav både ris och ros. Det är nyttigt att jobba så konkret och nära dem som påverkas av besluten. Jag har också sett vilka konsekvenser politik uppifrån får för människors möjlighet att få ihop familjepusslet och hur livet som företagare kan underlättas med rätt beslut i riksdag och regering, för att ta ett par exempel.  I min roll som partiledare hoppas jag behålla närheten till väljarna.

Gränsdragningen mellan politikens inflytande kontra civilsamhällets självbestämmanderätt, beskrivs ofta som din politiska hjärtefråga. Varför är den frågan så viktig för dig? Vad vill du som politiker göra för att förändra balansen?
Får man förtroende att ta initiativ och egna beslut ökar känslan av delaktighet och ansvar. Det får oss att växa som människor och ger oss ett bättre samhälle. Vissa beslut ska vi ta på nationell nivå men många gånger klampar politiker in med vad jag kallar ovanifrånlösningar som sätter onödiga krokben för människor. För mig handlar det också om frihet och möjligheten att forma sitt liv. Vi är alla olika och vill olika saker och det ska uppmuntras! Min ambition är att alla förslag ska testas utifrån om de främjar ett levande civilsamhälle och ökar möjligheten att ta eget ansvar. Jag tar också möjligheten att förklara min ideologiska utgångspunkt när jag får tillfälle för att visa på skillnaderna i svensk politik.

I oktober leder du ditt första riksting. I förhandsdiskussionerna har frågan om samkönades rätt till adoption fått stor uppmärksamhet. Varför vill du att partiet ändrar åsikt i den frågan. Vad ser du som rikstingets stora frågor?
Vid alla adoptioner ska barnets behov och rättigheter samt föräldrarnas förmåga att erbjuda ett bra och tryggt föräldraskap vara styrande. Jag tycker att även samkönade par ska ha rätt att prövas utifrån samma kriterier, vilket de får enligt svensk lagstiftning idag. En individuell prövning sker och ska ske i varje enskilt fall med barnets bästa som mål, likhet inför lagen och respekt för människors och familjers olikhet. Ensamstående här länge haft rätt att prövas, detsamma borde gälla för samkönade. För oss kristdemokrater är familjers frihet och möjlighet att bestämma över sin vardag alltid på agendan när vi samlas. En annan stor fråga är om vi ska verka för ett medlemskap i NATO, vilket partistyrelsen föreslår för att stärka upp vår möjlighet att försvara oss i en allt mer orolig värld.

”Ska man behöva tigga för sitt uppehälle?” är rubriken på seminariet på Kvalitetsmässan där du medverkar. Vad tycker du är den viktigaste åtgärden för att minska tiggeriet? Bör kommunerna ges större makt och exempelvis förbjuda tiggeri?
Jag tror inte att förbud är en långsiktig lösning. Vi måste ligga på hemländerna att öka sina insatser och vara behjälpliga på de sätt vi kan. Till exempel genom att sprida kunskap om hur man bygger upp institutioner som fångar upp och hjälper människor att få ett jobb. Kristdemokraterna i Stockholms stad har föreslagit att Stockholm kan skapa vänorter i t.ex. Rumänien, det är en bra sak. Det är också viktigt att stödja de ideella organisationer som jobbar på plats för att hjälpa den romska befolkningen.

Du är också en av politikertalarna på Kvalitetsmässan, där temat i år är ”Svenska utmaningar”. Vad ser du som de största svenska utmaningarna idag?
Den flyktingkris vi ser med allt fler som söker skydd hos oss är en stor utmaning. Jag är glad att vi i Sverige har en bred enighet kring att hjälpa människor på flykt. Det viktiga är att vi inte bara välkomnar hit människor utan också ger dem en möjlighet att skapa sig ett hem. Då måste vi göra det enklare att få ett jobb, att få en bostad och få bli en del av gemenskapen.  Den demografiska utvecklingen med fler som lever längre är fantastisk men också en utmaning. Hur vi klarar av att behålla den välfärd vi har idag när färre ska försörja fler kräver kreativitet och nya sätt att tänka. Jag är övertygad om att det går, genom att låta alla som vill få vara med och bidra till nya lösningar och de som idag står utanför arbetsmarknaden få komma till sin rätt.

 

LENA HÖRNGREN

0