Kvalitet & Förnyelse

23
sep

Integritetskommittén specialstuderar vården

goran_graslund

I vardagen lämnar vi hela tiden digitala spår efter oss. Genom bland annat betal- och kundkort, mobiltelefonens positioner, genom besök på företags och myndigheters hemsidor och genom uppdateringar på sociala medier ger vi information om våra vanor och preferenser. Var för sig är dessa uppgifter ganska oförargliga, men helheten kan avslöja mer än vi egentligen vill visa upp. Konsekvenserna av all denna användning av informationsteknik i privat och offentlig verksamhet kartläggs och analyseras nu i den parlamentariska integritetskommittén.

– Vi ska enligt direktiven ha ett individperspektiv, vilket gör att vi kan betrakta frågorna från andra utgångspunkter än tidigare integritetsutredningar, till exempel effekterna av sociala medier och informationshanteringen inom företag, sjukvård och forskning, säger kommitténs ordförande Göran Gräslund, som fram till 2013 var generaldirektör för Datainspektionen.

Detta analys- och kartläggningsarbete pågår nu som bäst. Utredningen ska vara klar i december 2016. För att göra det stora uppdraget hanterligt utgår man från de roller en människa kan ha i livet. Som kund, som brottsmisstänkt och som patient för att ta några exempel. Vid Kvalitetsmässan medverkar Göran Gräslund i ett seminarium där fokus ligger på patientrollen och på eHälsa. Ett område där konflikten mellan personlig integritet och andra viktiga värden blir tydlig.

– Ingenstans hanteras så mycket känslig information som inom vården, säger Göran Gräslund.

Vid seminariet medverkar också Anders Ekholm, vice vd vid Institutet för framtidsstudier, Caroline Olstedt, dataskyddschef på Klarna och Sara Lei, styrelseledamot i Sveriges Yngre Läkares Förening (SYLF). Moderator är Patrik Sundström, programansvarig för eHälsa på SKL.

Debatten kring integritetsfrågor är just nu inte särskilt intensiv. Den brukar blossa upp i samband med avslöjanden om vilka datamängder som samlas in och vilken information som finns hos företag, men brukar slockna rätt snabbt. Göran Gräslund tror att det finns en viss tillvänjningseffekt. Fördelarna med digitaliseringen upplevs som så stora att man blundar för nackdelarna och tänker att ”jag har ingenting att dölja”. Ett argument som Göran Gräslund menar är ”livsfarligt”.

– Vi har nog alla något att dölja, säger han.

Om inte annat brukar det visa sig när något som man inte visste om själv eller något man inte vill att andra ska veta blir avslöjat. Till exempel när ens köpvanor avslöjas eller det dyker upp bantningstips som man inte bett om. Göran Gräslund hoppas att sådant ska fungera som ögonöppnare så att människor förstår hur mycket som samlas in. Och hur mycket vi själva bidrar, till exempel när vi godkänner användarvillkor på olika hemsidor.

– Det är en chimär, att detta är ett aktivt ställningstagande. Det finns inga möjligheter för en enskild att ta ställning till innehållet i dessa villkor, säger Göran Gräslund.

Integritetskommittén ska inte komma med några förslag om grundlagsändringar. Däremot ska man utvärdera effekterna av den grundlagsförändring som trädde i kraft 2011 för att stärka den personliga integriteten och skydda medborgarna från lagstiftning som innebär ”betydande intrång”. Den delen av utredningsarbetet har ännu inte inletts.

En annan del i uppdraget är att överväga inrättandet av ett integritetsråd. Men regeringsskiftet i fjol har till viss del förändrat förutsättningarna för detta arbete. Regeringen gav i december justitiekansler Anna Skarhed i uppdrag att utreda hur skyddet för den personliga integriteten kan stärkas genom att tillsynen över hanteringen av personuppgifter samlas hos en myndighet. Den utredningen ska vara klar innan integritetskommittén lämnar sitt slutbetänkande.

– Inte optimalt, men det går att lösa genom samarbete, säger Göran Gräslund om denna utredningskrock.

LENA HÖRNGREN

0