Kvalitet & Förnyelse

23
sep

Sex goda utvecklingsidéer konkurrerar om GötaPriset

gota

Projekt inom skola, räddningstjänst, äldreomsorg och ekonomiskt bistånd samt patientsäkerhet och patientmat gör upp om GötaPriset 2015, som belönar bästa utvecklingsprojekt inom offentligt finansierad verksamhet.

De sex finalisterna har valts ut bland 362 insända bidrag. Urvalskriterierna är bland annat att projekten ska vara nyskapande, bidra till lägre kostnader och/eller högre kvalitet samt ge erfarenheter som andra kan ha nytta av. Priset delas ut på Kvalitetsmässans invigningsgala på GöteborgsOperan den 3 november. Vinnaren får förutom uppmärksamhet och ära också en prischeck på 150 000 kronor samt en glasskulptur av Kjell Engman. Här följer en kort presentation av de sex finalisterna.

 

Halmstad: KomTeks lådpedagogik

Teknik på grundskolan är viktigt för att få fler sökande till tekniska gymnasieprogram och på sikt för industrins kompetensförsörjning. Men att undervisa i teknik kan vara svårt, tycker många lärare eftersom de haft lite av detta i sin utbildning. I Halmstad kan de få hjälp och inspiration av lådor med utmaningar som ger eleverna teknisk kunskap och övar deras samarbetsförmåga.

– Vi ville underlätta för pedagogerna att komma igång och känna sig trygga med att jobba med teknikämnet, säger Linda Bengtsson, som är processledare för KomTeks skolverksamhet i Halmstad.

En av de lådor lärarna kan låna har tema mekanik. Lådan innehåller fyra uppgifter som syftar till att öka elevernas förståelse av mekaniska rörelser, lära dem att arbeta praktiskt och att använda tekniska uttryck. Allt material finns i lådan och läraren har till sin hjälp en lärarhandledning och uppgifter för eleverna att jobba med. Andra lådor har till exempel teman som elektronik och programmering.

– Ambitionen är att framställa teknik på ett lustfyllt vis, säger Linda Bengtsson.

Lådorna är efterfrågade och uppskattade både av lärare och av elever. KomTek har funnits i Halmstads kommun i tolv år. Lådpedagogiken är bara en del av verksamheten. Här finns material och aktiviteter för alla årsgrupper från förskolan till gymnasiet.

 

Oxelösund: Vi flyttar in

Att flytta till särskilt boende innebär en stor omställning. Därför är inflyttningen betydelsefull. Inte bara för att den första tiden ska kännas bra, utan också för den fortsatta vardagen på boendet. I Oxelösund underlättas omställningen av att personal från äldreomsorgen bor hos den gamle i ett dygn innan flytten till det särskilda boendet.

– På så vis lär vi känna människan bakom alla sjukdomar och får del av hennes historia innan hon flyttar in så att vi kan presentera henne för grannar och personal, säger Susanna Shaibu, som är projektledare.

Erfarenheterna är mycket goda. ”Under mina 30 år inom äldreomsorgen har jag aldrig blivit så berörd”, säger en i personalen som provat. Från och med i höst är detta en del av ordinarie verksamhet. På alla avdelningar ska finnas undersköterskor som har uppdraget som inflyttningslotsar vid sidan om ordinarie uppgifter.

De nya inflyttningsrutinerna är ett resultat av Oxelösunds deltagande i SKL-projektet Förändra radikalt, som finansieras med pengar från innovationsmyndigheten Vinnova. Tonvikten där ligger på brukardriven innovation.

– Om man konsekvent har brukarens perspektiv tvingar det fram förändring och skapar en mer personlig omvårdnad, säger Susanna Shaibu.

 

Trelleborg: Orka fullfölja – det är en kvalitetsfråga

I merparten av Sveriges kommuner ökar andelen människor som är långvarigt beroende av ekonomiskt bistånd. Trelleborg har lyckats vända den utvecklingen och effektivisera arbetet tack vare ett strukturerat och systematiskt arbetssätt med fokus på jobb.

– Vi har haft modet att förändra och orken att fullfölja, är arbetsmarknadschef Ola Johnssons förklaring till att Trelleborg lyckats.

I detta ligger ett fokus på resultat, inte som tidigare på metoder. Varje medarbetare, varje enhet och förvaltningen som helhet har haft resultat att jobba mot. När det har uppnåtts har man tagit nästa steg. Siffrorna talar ett tydligt språk: 65,8 procent av unga arbetslösa är självförsörjande inom sex månader. 96 procent av trelleborgarna som ansöker om ekonomiskt bistånd får beslut inom en arbetsdag. Dubbelt så många lyckas klara egenförsörjning, 94 procent av dessa kommer inte tillbaka i bistånd.

Ola Johnsson tror inte resultaten varit möjliga om man inte ändrat synsätt på frågorna om ekonomiskt bistånd. Numera är det arbetsmarknadsperspektivet som gäller, inte socialtjänstens mer omhändertagande förhållningssätt.

– För 85 procent av våra sökande är problemet att de är arbetslösa. Då ska vi utgå från deras förutsättningar inte från de resterande 15 procentens, säger han.

 

Södra Älvsborgs sjukhus: Gröna korset

På Södra Älvsborgs sjukhus i Borås dokumenteras vårdskador och avvikelser inte bara i datorn utan också synligt för alla på enheternas förbättringstavlor. Metoden kallas Gröna korset eftersom det bygger på en mall där månadens alla dagar utformats som ett kors.

Varje dag samlas personalen över professionsgränserna och rapporterar avvikelser och inträffade skador. En dag utan skador markeras med grönt, inträffade skador med orange, händelser som inneburit risk för skador med gult och de riktigt allvarliga skadorna med rött.

– Gröna korset har visat sig vara ett enkelt och visuellt sätt att följa upp händelser. Dessutom bidrar det till att höja medvetenheten om patientsäkerhetsfrågorna, säger chefläkare Jerker Isacson.

Avvikelser, risker och skador registreras och följs upp på sedvanligt sätt, men Gröna korset innebär att också mindre händelser rapporteras. Sådant som kan ses som strul, men som kanske kan undvikas om man ser ett mönster och förbättrar rutinerna.

– Gröna korset leder till ett dagligt förbättringsarbete där medarbetarna deltar aktivt, säger Jerker Isacson.

 

Räddningstjänsten Storgöteborg: Innovativ upphandling av larmställ

När Räddningstjänsten Storgöteborg i fjol skulle genomföra en ny upphandling av larmställ ville man inte bara ge personalen bättre utrustning.  Man ville också se om marknaden kunde bidra med funktioner som gav personalen ökat skydd mot bland annat de cancerogena ämnen som de utsätts för i jobbet. För att åstadkomma detta genomfördes en upphandling i konkurrenspräglad dialog med förhoppningen att marknaden skulle investera i utvecklingsarbetet med att ta fram ett skalbart larmställ.

– I vår annons beskrev vi tydligt vad vi ville åstadkomma, vilken funktionalitet de skulle uppnå samtidigt som vi låste priset, säger upphandlingschef Katarina Appelqvist.

Gensvaret blev större än man vågat hoppas på. Sex företag anmälde sitt intresse, fyra fullföljde utvecklingsarbetet. I nära samarbete med Räddningstjänsten utvecklades ett larmställ med en helt ny funktionalitet. Ordern gick till slut till ett danskt företag, som haft internationella framgångar med detta lager på lager-ställ som i Europa blivit känt som The Gothenburg Suit.

Räddningstjänsten Storgöteborg har inte haft några ekonomiska vinster av försäljningsframgången, men kan glädja sig åt att ha varit med om att utveckla ett kostnadseffektivt ställ som ger bättre arbetsmiljö.

– En kombination av kunskap, djärvhet och timing och inte att förglömma upphandlarens närhet till verksamheten, är Katarina Appelqvists förklaring till framgången.

 

Kost, Landstinget Västmanland: Framtidens patientmat
När patienter läggs in på sjukhusen i Västmanland och på Akademiska sjukhuset i Uppsala hittar de en à la carte-meny på sitt sängbord. Där finns de 20 rätter de kan välja mellan vid varje måltid plus tillbehör och efterrätter.

– Vi vill att man ska känna sig som på ett hotell, att här blir du omhändertagen när du inte mår bra, säger verksamhetschef Marcus Jonasson vid den gemensamma enheten Kost.

Systemet infördes i september 2014. Varje vecka lagas runt 25 000 portioner mat så omställningen från det gamla systemet har inte varit alldeles enkel.  Men förändringen har blivit mycket uppskattad. Inte bara av patienter, utan också av de båda landstingens miljö- och ekonomiansvariga. Matsvinnet har minskat från 25 till 4 procent. Kostnaderna har minskat, tack vare mindre svinn och tack vare att produktionen har effektiviserats.

­– Vi har tagit det bästa från systemet med matlådor och från kantinmatlagning och skapat ett system där patienterna får välja och där allt kommer färdigt på bricka till avdelningarna, säger Marcus Jonasson.

 

Jury utser vinnare

Vilket av de sex projekten som blir vinnare avgörs av en jury bestående av Eva Hessman, stadsdirektör Göteborgs Stad, Ann-Sofi Lodin, regiondirektör Västra Götalandsregionen, Per-Arne Andersson, direktör SKL, Annika Elias, ordförande Ledarna, Jerry Karlsson, vd SIQ, Lars Bäckström, landshövding Västra Götalands län och Henrik Edman, vd Kvalitetsmässan.

 

LENA HÖRNGREN

 

 

Tidigare vinnare:
2013: ABBA-projektet, förenklad anmälan, betalning och hantering av frikort på sjukhus och vårdcentraler. Landstinget Värmland.
2011: IDA-projektet, som stöttar skolor i socialt utsatta områden. Västerås stad.
2009: Den tredje åldern, Öjagårdens äldreboende, Piteå kommun.
2007: Projektet Klivet – ett projekt om ungdomars väg ut ur arbetslöshet, Södertälje kommun.
2005: Quicc-projektet ett kvalitetsprojekt i hjärtsjukvården. Ett samarbete mellan Uppsala Clinical Research Center, Höglandssjukhuset i Eksjö och Centralsjukhuset i Karlstad.
2003: Ta bort sängar för att ge plats till patienterna, Medicinkliniken vid Höglandssjukhuset i Eksjö.
2001: Servicetrappan – när medborgarna bestämmer, Tullverket.
1999: Offentliga marknader och brukarinflytande, Göteborgs universitet.
1997: Praktiskt kvalitetsarbete i klassrummet, Fässbergsgymnasiet, Mölndal.

0