Kvalitet & Förnyelse

13
okt

Tänk på din hjärna så blir du smartare

gospic1

Hjärnforskaren och entreprenören Katarina Gospic

Hjärnforskaren och entreprenören Katarina Gospic vill få oss att tänka inte bara med, utan också våra hjärnor och hur de fungerar. Då skulle vi bli smartare och prestera mer. I dag behöver vi använda allt mer hjärnkraft till stänga ute alla distraktioner som omger oss.

– Kunskapen om hur hjärnans funktion påverkar folks vardag finns, men av någon anledning tas dessa forskningsresultat inte alltid på fullt allvar, säger Katarina Gospic.

Till exempel skulle man inte bygga kontorslandskap i ett samhälle där kunskaper om hjärnans funktion var vägledande:

– I en sådan arbetsmiljö kan vi inte koncentrera oss. Vi får använda pannloben, som är hjärnans smartaste del, till att stänga ute alla störningsmoment.

Mobiltelefonerna är en av de mänskliga hjärnans fiffiga uppfinningar, men vi använder dem inte särskilt smart. Katarina Gospic jämför dem med fredagsmysets godisskål. Fast vi vet att vi inte borde söker sig fingrarna dit och hjärnan får sin snabba belöning.

– Vi tittar på mobilen i snitt 150 gånger per dag, vilket gör att vår koncentration hamnar på en guldfisks nivå. Det gör oss inte särskilt kreativa eller effektiva, säger hon.

Katarina Gospic är övertygad om att denna splittring bidrar till stress och till dagens stigande sjukskrivningstal. Fler skulle vara friska om sjukvård och arbetsliv anpassades bättre efter vad man vet om hur människor fungerar. Hon ser ledarskapsfrågorna som centrala om man vill åstadkomma förändring:

– Ledarskap är en profession. Precis som vi förväntar oss att taxichauffören har körkort och vet hur en bil fungerar bör vi kunna räkna med att ledare har grundläggande kunskaper om hur människor fungerar. Att leda sig själv och andra handlar om beteendeförändring och utveckling och detta styrs från hjärnan.

Eftersom personalen är företagets viktigaste resurs borde de som är ledare ha bättre koll på hur det står till med denna betydelsefulla del av verksamheten. Det görs bäst genom strukturerade samtal 20-30 minuter varannan vecka. På så vis får lär man som chef känna medarbetarna och får kunskap om hur verksamheten fungerar.  Då har man chans att upptäcka och avvärja eventuella katastrofer innan de är ett faktum. Ett årligt utvecklingssamtal ser Katarina Gospic som helt otillräckligt och jämför med ekonomistyrningen.

– Tänk om man bara gjorde uppföljningar av företagets ekonomi en gång om året, säger hon.

En annan kunskap som moderna människor har en tendens att strunta i är vårt behov av sömn och vila. Idag är det status av vara ständigt uppkopplad, ha mycket att göra och sova lite. Vi har en stressnivå som om vi vore ständigt jagade av lejon. Ett sådant livsmönster ger långsiktigt dåliga förutsättningar för att fatta kloka beslut.

Katarina Gospic är något av en expert på beslutsfattande. Hon disputerade som 27-åring 2011 inom kognitiv neurovetenskap med en avhandling om hur vi reglerar våra känslor och vad som händer i hjärnan när vi fattar ekonomiska beslut. Avhandlingen låg till grund för den populärvetenskapliga boken Välj rätt! En guide till bra beslut, som kom ut 2012.

Grunden för ett bra beslut är att veta vad man vill uppnå. För att nå dit gäller det att hitta balansen mellan de förmågor som finns i den eftertänksamma pannloben och impulserna från den känslostyrda reptilhjärnan. Något som handlar om balansen mellan trygghet och risk.

– Det gäller att förstå hur människan fungerar och välja det system som situationen kräver, säger Katarina Gospic.

Hon var tidigt inriktad på forskning, driven av vilja att veta mera. Idag har hon lämnat akademin och ägnar sig åt att inom ramen för verksamheterna Brainbow Labs och Grey Metters sprida sina kunskaper till en bred publik. På Kvalitetsmässan talar hon under rubriken Jobba smartare – inte mer om hur arbetsmiljön kan anpassas för att bättre främja hälsa, prestation och välmående.

LENA HÖRNGREN

0