Kvalitet & Förnyelse

22
sep

Personporträtt: Håkan Sörman

sorman

Meningen var att Håkan Sörman skulle lämna chefsrummet med Stockholms vackraste utsikt den 1 februari nästa år. Efter nästan 13 år som vd för Sveriges Kommuner och Landsting skulle det då vara dags för ett friare liv för hans del, och för organisationen det första vd-skiftet. Men ett överraskande samtal från civilministern kom emellan. Den 1 oktober blir Håkan Sörman landshövding i Jönköpings län.

Att bli landshövding är ett uppdrag man aldrig kan planera för och som det är svårt att säga nej till. Håkan Sörman behövde inte lång betänketid, trots att det innebär ett ganska radikalt rollbyte. Från att ha haft i uppdrag att ställa krav på staten blir han nu statens företrädare. Håkan Sörman tror inte att det ska bli några problem:

– Mina kommunala erfarenheter kan snarare vara till nytta.

Landshövdingerollen är ju dessutom tudelad. Den representativa delen tycks vara en stor del av lockelsen. Den utåtriktade Håkan Sörman har redan börjat bygga upp sitt kontaktnät i länet utifrån sin nya roll.

Håkan Sörman var relativt nytillträdd kommunchef i Täby när han 2004 rekryterades till posten som vd för det nybildade Sveriges Kommuner och Landsting. Innan dess hade han jobbat 16 år i Södertälje, varav 11 som stadsdirektör. Huvuduppgiften på SKL var att få den nya organisationen att fungera och att tala med en röst för hela den kommunala sektorn. Revirstriderna mellan kommuner och landsting skulle vara ett avslutat kapitel. Håkan Sörman tycker att det målet är uppnått.

– Det finns väldigt lite kvar av den gamla uppdelningen, säger han.

SKL:s hjärtefråga, och ett av huvudskälen till att organisationen bildades, var att stärka det kommunala självstyret. Här kan man notera en stor principiell framgång. Självstyret är numera inskrivet i grundlagen. Proportionalitetsprincipen gäller, det vill säga om ingrepp görs får de inte vara mer omfattande än ändamålet kräver.

Självstyret i all ära men Håkan Sörman har framför allt kommit att förknippas med öppna jämförelser. När han kom till SKL hade han ett sidouppdrag att utreda en kommundatabas. Finansdepartementet ville ha möjlighet att jämföra kostnader. Håkan Sörman tyckte att man borde fokusera på kvalitet, det vill säga vad man får för pengarna.

Motståndet var stort, hos staten, i SKL-huset och ute i kommuner och landsting. Kvalitet i offentlig verksamhet går inte att mäta, var den allmänna uppfattningen. Håkan Sörman jobbade vidare. Utan att fråga politikerna.

– Jag kände nog intuitivt att det skulle bli nej. Det fanns ingen annan medlemsorganisation som rankade sina medlemmar, säger han.

Med inspiration från sjukvårdens kvalitetsregister och genom att bygga strategiska allianser med bland annat Socialstyrelsen och Läkarförbundet baxades frågan framåt. 2006 publicerades den första öppna jämförelsen, som gällde hälso- och sjukvård. Ett år senare kom den första för grundskolan. Idag finns öppna jämförelser av kvaliteten inom ett 20-tal olika verksamheter på SKL:s hemsida. Den senaste gäller jämställdheten.

– Men vi är fortfarande bara i början. Vi har knappt kommit igång med analyserna av vad skillnader beror på, säger Håkan Sörman.

Hans övertygelse är att förklaringarna inte finns på kommunnivå utan närmare verksamheterna. Därmed handlar det om ledarskap. SKL har jobbat mycket med att utveckla ledarskapet för att främja evidensbaserade arbetssätt och strukturerat kvalitetsarbete. Inte minst på skolans område, som ett sätt att förbättra resultaten.

– Det evidensbaseras för lite i skolan. Lärarna får i alltför hög grad klara sig själva, säger Håkan Sörman.

Mycket har hänt inom kommuner och landsting under Håkan Sörmans tolv år med SKL. Men de grundläggande problemen är sig rätt lika. Det handlar om svårigheterna att få ekonomin i balans, om de ökande kraven från en åldrande befolkning och om branschens stora rekryteringsbehov. De senaste årens stora flyktinginvandring innebär nya utmaningar.

– Kommuner och landsting är bra på hantera oväntade händelser och jag är imponerad av det jobb som gjordes under fjolårets anstormning. Nu står vi inför en ny situation, konstaterar han.

Det handlar till exempel om de demografiska effekterna av att Sverige tagit emot en hel generation pojkar, om behovet att våga prata om kulturskillnader och om nya typer av organiserad brottslighet inriktade på offentlig verksamhet. Det finns att göra för efterträdaren.

Lyssna på medlemmarna och våga tala om för politikerna vad du tycker, är Håkan Sörmans råd till den som tar över chefsrummet med Stockholms vackraste utsikt.

LENA HÖRNGREN

 

Fem snabba frågor till Håkan Sörman:

Den framtida kommunstrukturen?

Det blir inte likadant överallt, jag tror på en asymmetrisk lösning för att klara service och behovet av specialistkompetens i glesbygd.

Kraven på förstatliganden som lösningen på problemen inom skola och sjukvård?

Naivt att tro att ändrat huvudmannaskap löser problem. Gäller även kommunalisering av polisen.

Den senast tidens största framgång för SKL?

Att regeringen lyssnade på parterna och backade om hälsoväxlingen.

Viktigaste frågan för SKL som arbetsgivarorganisation?

Att hitta en lösning på frågan om rätten till heltid för att förhindra att det kommer direktiv uppifrån.

En önskvärd lagändring?

En reglering av relationen mellan politiker och tjänstemän. Det är inte klokt att vi har en kommunallag som bortser från att det finns en miljon anställda i kommuner och landsting.

0