Kvalitet & Förnyelse

24
mar

Hat, hot och brandbomber

Vänsterpartistiska kommunalrådet Ida Legnemark från Borås

I mitten på mars lämnade Pierre Esbjörnsson (S) posten som kommunalråd i Skurup. Anledningen var att någon i höstas kastade en brandbomb mot hans bil och klottrade nazisymboler på huset. Detta är det allvarligaste fallet av hat och hot mot politiker på senare tid, men många av Pierre Esbjörnssons kollegor utsätts dagligen för hat och hot i sin vardag.

– Detta är ett hot mot demokratin. Det är få saker som gör mig så upprörd som när jag hör om politiker som känner att de inte orkar med sitt uppdrag på grund hot och hat, sa demokratiminister Alice Bah Khunke (MP) när hon talade på SKL:s demokratidag nyligen.

SKL:s senaste mätningar visar att hälften av landets förtroendevalda utsatts för hat och hot. De senaste åren har allt fler drabbats. SKL jobbar, med stöd av regeringen, aktivt med frågan. Bland annat för att få fler att anmäla så att problemet blir synligare. SKL kräver också lagstiftning för att stärka skyddet för förtroendevalda.

– Det vore bra om regeringen tog detta på allvar och gav förtroendevalda samma skydd som andra utsatta grupper, sa SKL:s ordförande Lena Micko.

SKL har drivit denna fråga i mer än tio år och tycks få fortsätta. Demokratiministern gav inga löften till de 360 åhörarna på Demokratidagen.

– För många blir det en överlevnadsstrategi att tänka ”lite får man tåla” och struntar därför i hoten, sa Lena Lindgren, projektledare på SKL vid ett av Demokratidagens seminarier.

Var femte förtroendevald ser hot och hat som en del av vardagen och utvecklar strategier för att hantera detta. Vid seminariet berättade tre förtroendevalda om sina erfarenheter.

– Som lokalpolitiker är man verksam där man bor och hoten påverkar min vardag. Jag har blivit extra vaksam när jag är ute. Jag vet inte vilka nättrollen är, men de känner igen mig, sa Camilla Janson (S), kommunstyrelsens ordförande i Upplands Bro kommun.

Vänsterpartistiska kommunalrådet Ida Legnemark från Borås har en tydlig feministisk profil och blir ofta utsatt av den anledningen.

– Jag är inte rädd för egen del att någon som hotat mig på sociala medier ska gå från ord till handling, men när någon ropar saker åt mig när jag har barnen med blir det annorlunda, sa hon.

De flesta hotfulla påhopp som förtroendevalda utsätts för är kopplade till sociala medier där ju många vill vara för att synas och få direktkontakt med medborgare. Till vilken nytta, undrade en i publiken.

– Det vore inte bra om vi etablerade politiker lämnade fältet fritt och inte deltog i det samtal som pågår på sociala medier, tyckte Ida Legnemark.

I det politiska uppdraget ingår att fatta kontroversiella beslut och att prata om dem, både före och efter. Men samtalstonen har blivit råare och förtroendevalda förväntas stå ut med sådant som andra aldrig skulle acceptera. Det kan bli tufft när det stormar i en fråga.

– Man vill ju se sig som stor och stark men när hoten kommer känner man sig rätt liten. Varje enskild händelse är kanske i sig inte så allvarlig, det är den sammantagna mängden som ger oroskänslan, sa Per Ribacke (S), som är kommunstyrelsens ordförande i Alvesta.

Allt fler kommuner och regioner har strategier och rutiner för hur hot mot anställda och förtroendevalda ska hanteras. SKL erbjuder också utbildningar om hur problemen kan förebyggas. Här är några tips från seminariet:

  • Tänk på hur du själv uttrycker dig om dina motståndare, både på sociala medier och i fullmäktige. Var hård i sak men undvik personangrepp.
  • Om du blir utsatt: Medge att det är obehagligt och bygg upp ett nätverk av stöttande personer.
  • Dokumentera vad som hänt.
  • Ta hjälp av kommunens säkerhetsansvariga som kan göra en professionell bedömning och värdera hoten.
  • Gör en anmälan med åtkomstskydd om du är orolig för att det som hänt ska bli offentligt.
  • Låt inte samtalet tystna. Fortsätt att jobba för det du tror på.

LENA HÖRNGREN

0