Kvalitet & Förnyelse

24
mar

Uppdrag: finna den bästa samhällsorganisationen

Helene Fritzon, avgående socialdemokratiskt kommunalråd i Kristianstad

Den största kommunutredningen sedan 1960-talet har civilminister Ardalan Shekarabi (S) kallat den nytillsatta parlamentariska kommitté som Helen Fritzon, avgående socialdemokratiskt kommunalråd i Kristianstad, ska leda. Uppdraget är att ta fram en strategi för att möta kommunernas utmaningar.

– Det känns spännande att få leda en framtidsutredning om att finna den bästa samhällsorganisationen, säger Helene Fritzon

Direktiven har titeln Stärkt kapacitet för att möta samhällsutvecklingen. Där konstateras inledningsvis att kommunerna de närmaste decennierna kommer att ställas inför en rad utmaningar, främst till följd av den demografiska utvecklingen och den snabba urbaniseringen. Detta har sagts förr men listat så här på torr kanslihussvenska framgår det tydligt att det inte bara är kommunerna som står inför stora utmaningar. Helene Fritzons uppgift blir inte lätt.

– Jag känner en stor trygghet i att det är en parlamentarisk kommitté som fått uppgiften så att vi i samförstånd kan hitta breda lösningar, säger hon.

Ledamöterna i kommittén är ännu inte utsedda. Huvudsekreterare är Sverker Lindblad, som varit enhetsråd på Näringsdepartementet och bland annat skrivit en bilaga till Långtidsutredningen med titeln Demografins regionala utmaningar.

Utgångspunkten för kommitténs arbete är att Sverige även i fortsättningen ska ha en decentraliserad samhällsorganisation med ett betydande ansvar för kommunerna. I kommitténs huvuduppdrag, som ska vara avslutat oktober 2019, ingår bland annat att:

  • Identifiera kommunernas utmaningar och analysera vilka konsekvenser de kan få.
  • Analysera strukturella åtgärder för att stärka kommunernas förmåga att möta samhällsutvecklingen.
  • Utforma en strategi för att stärka kommunernas kapacitet.

Dessutom ingår i uppdraget en snabbutredning om avtalssamverkan. Redan i oktober i år ska man komma med förslag som ska utöka kommunernas möjligheter att köpa tjänster av varandra. En möjlighet som länge efterlysts av SKL.

Vid senaste kommunreformen fick Sverige 274 kommuner. Sedan 2003, när Knivsta kommun knoppades av från Uppsala, finns det 290 i storlek från Stockholms 936 000 till Bjurholms 2 500 invånare. Alla med i princip samma uppdrag gentemot medborgarna. Att rita om kommunkartan ingår inte i Helene Fritzons uppdrag.

– Det kan bli förändringar men direktiven är tydliga med att det i så fall ska ske på frivillig väg, säger hon.

Förutom frivilliga kommunsammanslagningar pekar direktiven på tre andra alternativ för att göra det möjligt för alla kommuner att klara sina uppgifter i framtiden. Det är ökad samverkan, att olika kommuner har olika ansvar (asymmetri) och att uppgifter flyttas från kommunerna till någon annan huvudman.

– Det här är svåra frågor som vi har diskuterat i många år. Det gäller att hitta balansen mellan det lokala självstyret och den nationella likvärdigheten, säger Helene Fritzon.

Helene Fritzon är ett av de tyngsta namnen inom Kommunsverige. Hon har varit kommunal heltidspolitiker i Kristianstad i 25 år och har sedan många år tunga uppdrag i SKL. För närvarande är hon, ordinarie ledamot i styrelsen och ordförande i förhandlingsdelegationen samt har uppdrag inom CEMR, den europeiska organisationen för kommuner och landsting.  Till sommaren avgår hon som kommunstyrelsens ordförande i Kristianstad men sitter kvar i fullmäktige och på sina nationella och europeiska uppdrag.

Det är alltså en mångårig värnare av det kommunala självstyret som fått ordförandeuppdraget i den kommunala framtidsutredningen. Helene Fritzon ser inte utredningen som ett försök från statens sida att stärka greppet om kommunerna.

– Direktiven är tydliga och bra. Nu gäller det för oss i kommittén att göra ett bra jobb och komma med konkreta förslag om hur kommunerna ska kunna klara sina uppgifter i framtiden, säger hon.

Vilka förväntningar finns på utredningen om den framtida kommunstrukturen? Kvalitet & Förnyelse har frågat fyra kommunföreträdare:

Lena Micko (S), ordförande SKL:

SKL välkomnar utredningen. Urbaniseringen har ställt både kommuner med växande och minskande befolkning inför stora utmaningar. Det kräver att vi hittar former för hur välfärdsuppdraget kan hanteras och tillgodoses oavsett kommunstorlek. Det är bra att utgångspunkten är att värna om en lokal nivå med en stark självstyrelse och att utredningen också öppnar upp för försöksverksamhet,

Peter Lindroth (S), KSO Karlsborg, ordförande i Småkom:

Vi har tryckt på för att få en utredning och tycker det är bra att man vrider och vänder på alla förutsättningar för den kommunala verksamheten. Det är också bra att man betonar självstyret i direktiven och att man gör klart att sammanslagningar måste vara frivilliga. Att slå ihop kommuner är ingen universalmetod. Problemet i Sverige är ju inte att de små kommunerna är små utan att de är så stora – till ytan.

Niklas Nordström (S), vice ordförande kommunstyrelen, Luleå, nyligen utsedd till Årets politiker 2017:

Kommunernas utmaningar är stora och välkända. Det är bra att man nu lyfter frågorna för att få igång diskussionen på allvar. Det gäller också att ha rimliga förväntningar på vad en utredning kan åstadkomma. En lärdom av andra strukturutredningar är att det är bättre att rikta in sig på det som är konkret genomförbart än att sikta på de stora greppen och förlora hela frågan.

Elisabeth Unell (M), oppositionsråd Västerås, ledamot i SKL-styrelsen:

En jätteviktig del är att man ser över möjligheterna för avtalssamverkan så att exempelvis små kommuner kan köpa kvalificerade juristtjänster eller annan kompetens för myndighetsutövning som de inte klarar på egen hand. När det gäller de stora strukturfrågorna är det viktigaste att självstyret inte begränsas. Kommuner är olika och måste kunna hitta olika lösningar. Det är resultatet som ska vara likvärdigt för medborgarna inte hur man gör för att åstadkomma det.

LENA HÖRNGREN

0