Kvalitet & Förnyelse

24
mar

Varför bry sig om fakta?

 

Faktaresistens var ett av 2015 års nyord. Språktidningens definition lyder:

”Förhållningssätt som innebär att man inte låter sig påverkas av fakta som talar emot ens egen uppfattning, som i stället grundas på till exempel konspirationsteorier.”

I efterdyningarna av Brexit och det amerikanska presidentvalet har ordet använts allt flitigare. I slutet av februari ordnade Institutet för framtidsstudier och Vetenskapsrådet ett seminarium med rubriken Har vi blivit mer faktaresistenta?” En fråga som nog får anses med nej besvarad. Människor har nog alltid varit rätt obenägna att ta till sig nya fakta som tvingar dem att ändra ståndpunkt. Men dagens individualism och det nya medielandskapet gör denna grundläggande skepsis mer problematisk.

Inledningstalare var två professorer, filosofen Åsa Wikforss från Stockholms universitet och statsvetaren Jesper Strömbäck, från Göteborgs universitet. De ville båda hellre tala om kunskapsresistens än faktaresistens.

– Fakta är inte problemet, det oroande idag är att det finns tillgänglig kunskap som vi av olika skäl inte tar till oss, sa Åsa Wikforss.

Frågan blir då: Vad är kunskap? Googles besked är att kunskap är något som sitter i huvudet. Men det svaret räcker inte för en filosof. Våra uppfattningar om världen måste grundas på våra övertygelser men för att de ska vara sanna måste de också vara förankrade i evidens.

Kunskapsresistens är tendensen att inte grunda sina övertygelser på evidens. Denna ovilja kan, enligt Åsa Wikforss ha tre förklaringar:

  • Att vi alla tenderar att söka kunskap som bekräftar det vi redan vet. En tendens som förstärks om någon hävdar att vi har fel. Därför är det viktigt att det blir rätt från början, vilket gör skolans roll central.
  • Den effektivaste formen är att så tvivel, till exempel genom att framhålla att forskarna inte är överens. En metod som tobaksindustrin använt när det gäller tobakens skadlighet och som vi idag inte sällan ser i klimatdebatten. Fake news är ett annat exempel, som ju inte bara sprider falska nyheter utan också leder till allmän misstro mot nyheter och media.
  • Känslopåverkan. Människan är i grunden rationell och tar till sig evidens, men vi låter ibland känslorna styra och tyr oss till vår egen grupp och vad den tycker. I dagens polariserade klimat styr politisk ståndpunkt ofta vilka fakta man tar till sig.

Jesper Strömbäck fokuserade sitt anförande på vilka konsekvenser fakta- och kunskapsresistens får för demokratin. En fungerande demokrati förutsätter att människor är någorlunda informerade och att de engagerar sig. Det krävs också platser där åsikter möts och en hög grad av jämlikhet när det gäller kunskap. Det råder idag ingen brist på kunskap.

– Aldrig tidigare har det varit så lätt för vem som helst att hitta kunskap, men det har heller aldrig tidigare funnits lika mycket falsk och missvisande information som idag, sa Jesper Strömbäck.

För att förstå människors beteende använder sig forskarna av OMA-modellen. En bokstavskombination som står för de engelska orden för möjligheter, motivation och förmåga. I det gamla medielandskapet spelade motivation inte så stor roll. Det fanns inte så mycket att välja på och man tog det man fick. Till frukosten bläddrade man igenom tidningen och fick information om både det ena och det andra. På kvällarna såg man på teve och då var nyheterna en del. Idag är utbudet oändligt mycket större och man tvingas välja.

– Större skillnader i mediekonsumtion innebär större skillnader i verklighetsuppfattning, konstaterade Jesper Strömbäck.

Detta förstärks av att människan till sin natur är vad Jesper Strömbäck kallar ”en kognitiv latmask”, Vi är mer intresserade av att känna att vi förstår än att verkligen förstå. Vi hemfaller också alla åt falsk konsensus, det vill säga vi inbillar oss att alla tycker som vi. Så har det alltid varit, men nu förstärks det av algoritmer, som ger oss vad vi vill ha baserat på de digitala avtryck vi gjort tidigare.

Det förändrade medielandskapet har lett till att den politiska debatten förändrats. Det handlar allt mindre om hur vi vill att samhället ska se ut och om hur vi når det målet.

– Kampen om opinionen har i stället blivit en kamp om verklighetsbilden och problemformuleringen, sa Jesper Strömbäck.

De båda professorernas inlägg kommenterades av en panel bestående av journalisten Jack Werner, grundare av Viralgranskaren, landstingsrådet Lina Nordquist (L) och förre ärkebiskopen Anders Wejryd. Här är några av deras synpunkter:

– Faktaresistens är ett ord uppfunnet av journalister för att försvara sig. Att säga att någon är faktaresistent är en förolämpning, ungefär som att säga ”du är dum”. Men i stället för att vara arga på läsarna borde journalisterna vara självkritiska över att man inte anpassat sig till de nya förutsättningarna, sa Jack Werner.

– Det är ett jätteproblem att journalisterna inte har tid att granska oss politiker. Ett annat problem är att vi förtroendevalda är rädda för att komma med dåliga budskap och många gånger förskönar verkligheten och kommer med enkla lösningar, sa Lina Nordquist.

– Kyrkan är ett stort paraply under vilket många uppfattningar ryms. I de etablerade kyrkorna som historiskt utvecklats tillsammans med universiteten finns en öppenhet för en fri vetenskap medan däremot de väckelseinriktade är mer kunskapsnegativa. Den här diskussionen pågår men allt efter att kyrkor mognar så väcks alltmer den positiva synen på vetenskap, sa Anders Wejryd.

Seminariet finns att ta del av i sin helhet via Institutet för framtidsstudiers hemsida www.iffs.se.

LENA HÖRNGREN

0