Kvalitet & Förnyelse

9
maj

Sverige 2030 – så har digitaliseringen påverkat samhället

Ända sedan Claudia Olsson gick på gymnasiet har hon engagerat sig i frågor som rör ledarskap och internationella relationer. Idag är hon 33 år, vd för egna företaget Exponential AB, rådgivare och uppskattad föreläsare om framtidsinriktad teknik, bland annat på Kvalitetsmässan. Hon har studerat och jobbat i sju länder och har ett stort internationellt nätverk. Nyligen var hon en av hundra unga talanger som World Economic Forum utsåg till ”Young Global Leader”.

– Det är oerhört inspirerande att få ta del av World Economic Forums samlade kunskap och nätverk och en möjlighet att driva positiv samhällsförändring på global nivå, säger hon om utnämningen.

Bland de svenskar från olika verksamhetsområden som tidigare fått utmärkelsen finns Skypegrundaren Niklas Zennström, H&M:s vd Karl-Johan Persson,  liberala politikern Birgitta Olsson och Spotifys grundare Daniel Ek. I år fanns ytterligare en svenska med bland de 100, Nina Rawal, som är chef för Industrifondens affärsområde life science.

Claudia Olsson, som studerat både internationell ekonomi på Handelshögskolan industriell ekonomi på KTH, har på uppdrag av Digitaliseringskommissionen utformat ett framtidsscenario om Sverige 2030 med fokus på digitalisering och teknisk utveckling. Rubriken är Sverige 2030 – ett integrerat, smart och konkurrenskraftigt digitalt samhälle. I syfte att beskriva teknikens möjligheter beskriver Claudia Olsson ett samhälle som skiljer sig radikalt från dagens, trots att 13 år inte är någon särskilt lång tid.

– Det går fort nu. Samhällsförändringar sker i en hastighet som saknar historiskt motstycke, konstaterar hon.

Här är något av de förändringar som Claudia Olsson beskriver i sitt scenario för ett Sverige som 2030 tagit till vara digitaliseringens möjligheter på ett sätt som gjort invånarna friskare och lyckligare an idag.

  • Hälso- och sjukvården är inriktad på egenvård och på förebyggande insatser bland annat med hjälp av DNA-teknik. Vårdyrkena har högre status och sysselsätter fler. Sverige är en stor exportör av vårdtjänster tack vare förmågan att koppla samman vård och teknik.
  • Äldreomsorgen har automatiserats så långt det går vilket frigjort tid för mänsklig kontakt. Inom vården av demenssjuka används teknik som förmår läsa människors behov och tankar bättre, så kallad People-Literate-Technology.
  • På skolområdet förutser Claudia Olsson inte någon återgång till katederundervisning. I grundskolan, på universitet och i vuxenutbildning är undervisningen utformad efter individuella intressen och förutsättningar. En stor del av lärandet är upplevelsebaserat genom ökad användning av virtuell verklighet och teknik med grund i neurovetenskap.
  • Det livslånga lärandet är en självklarhet med delat ansvar. Individen har ett ansvar för att hålla sina kunskaper uppdaterade. Arbetsgivaren ställer upp med resurser för att locka talanger.
  • Många jobb som finns idag har försvunnit. Nya jobb har kommit till. Arbetsmarknaden har blivit mer rörlig och fler jobbar under flexiblare former. Arbetsgemenskap finner man med andra självständiga yrkesutövare på ”co-working spaces”. Engagemang i civilsamhället ersätter jobbet för en del.
  • Energibehovet täcks av förnybara energikällor. Smartare elnät och artificiellt intelligenta system bidrar till effektivare elanvändning.
  • Tekniken har även inneburit en kick för demokrati och kultur. Röstning sker digitalt genom biometrisk verifiering. Eftersom det är enklare än tidigare vänder sig politikerna oftare till medborgarna för att få veta vad de tycker. En automatiserad vardag gör att fler har tid att ägna sig åt kultur och till att engagera sig i civilsamhället.

Claudia Olsson är inte omedveten om riskerna, som också beskrivs i scenariot. Till exempel att lättillgänglig DNA-information missbrukas, att nya typer av brottslighet uppstår och växande klyftor  på grund av att vissa människor hamnar utanför eller väljer bort den tekniska utvecklingen. Och inte minst: Påfrestningen för hela samhällsapparaten att ställa om till en så här stor och snabb förändring.

– Man måste vara realist och inte tro blint på en automatisk utveckling. Tekniken kan bidra både positivt och negativt. Men det gäller att förstå tekniken och se hur den kan användas till att bidra till de bästa möjliga lösningarna för samhället, företagen och individerna, säger Claudia Olsson.

På Kvalitetsmässan delar hon med sig av sina kunskaper om den framtida tekniken vid ett seminarium med rubriken Blockkedjan som en möjliggörare , som äger rum den 14 november. Hennes framtidsscenario om Sverige 2030 ingår i Digitaliseringskommissionens slutbetänkande För digitalisering i tiden (SOU 2016:89) som finns att läsa här: http://www.regeringen.se/4af25c/contentassets/f7d07b214e2c459eb5757cea206e6701/sou-2016_89_webb.pdf

LENA HÖRNGREN

0