Kvalitet & Förnyelse

19
jun

Vad gör det offentliga ledarskapet speciellt?

Jenny Madestam är en av de statsvetare som ofta syns i tv-soffor och paneler. Då handlar det oftast om politiskt ledarskap men i sin forskning har hon också ägnat sig åt det professionella ledarskapet. Hon ser ingen motsättning däremellan, tvärtom.

– Som offentlig chef är man en viktig kugge i den svenska demokratin, säger hon.

Jenny Madestam är numera knuten till Förvaltningsakademin på Södertörns högskola och håller i den diplomkurs i offentligt ledarskap som akademin arrangerar på Kvalitetsmässan under torsdagen. En av de frågor som tas upp är vad som gör det offentliga ledarskapet speciellt.

Jenny Madestam tycker att det speciella handlar om förtroende. Som statlig eller kommunal chef ingår det i uppdraget att värna om förtroendet för det allmänna. Man får inte bete sig hur som helst och måste alltid komma ihåg att man hanterar skattemedel. Allt granskas och måste tåla granskning.

– Offentliga chefer utövar sitt ledarskap i ett skyltfönster, säger hon.

I Sverige framhåller vi gärna våra stolta förvaltningstraditioner – den 251-åriga offentlighetsprincipen, oberoende myndigheter och en stark ämbetsmannakultur. Samtidigt finns det de som varnar för att vi tar detta för givet och inte ser varningstecknen. De befarar att mycket av ämbetsmannatraditionen försvann när 40-talisterna gick i pension och att New Public Management (NPM) gör att den privata sektorns tänkande får ökad betydelse i offentlig verksamhet.

Jenny Madestam delar i hög grad den oron men ser också motkrafter.

– I synnerhet inom statlig sektor är värdegrundsarbetet i högsta grad närvarande, vilket gör att frågorna diskuteras, säger hon.

Både stat och kommun är politiskt styrda verksamheter men skiljer sig i ett viktigt avseende: närheten till politikerna. En statlig mellanchef träffar sällan eller aldrig de politiker som fattar besluten. Det innebär, på gott och ont, ett stort eget ansvar. I kommunal verksamhet finns politikerna nära verksamheten och cheferna. Ibland så nära att de är inne och petar i detaljer utan respekt för det professionella kunnandet. Ibland tar politikerna å andra sidan inte sitt ansvar utan låter tjänstemännen styra som de finner bäst.

– Och det var ju inte meningen med vår demokrati, konstaterar Jenny Madestam.

Idag talas det mycket om tillitsbaserad styrning och om att låta proffsen vara proffs. Jenny Madestam välkomnar mer av tillit i styrningen.

– Det är en självklarhet att tillit finns med i styrsystemet men bara som en krydda. Styrningen kan inte helt baseras på tillit då blir den politiska nivåns uppgift omöjlig, säger hon.

Jenny Madestam, som i sin förvaltningsforskning främst studerat skolan och polisen, är väl medveten om svårigheterna med att vara ledare inom offentlig verksamhet.

– Det är ett komplext och kunskapskrävande uppdrag där man ständigt pressas från olika håll. Från medierna, men även från resursstarka medborgare som tycker sig veta vad som borde göras, säger hon.

Trots svårigheterna hoppas hon ändå kunna förmedla känslan av att det är fint att vara offentlig chef. Att de ska känna stolthet över att vara en kugge i det demokratiska systemet.

– Om den offentliga förvaltningen inte fungerar så fungerar inte demokratin, konstaterar hon.

 

Utvecklingen i USA efter Donald Trumps tillträde ser hon som ett tydligt exempel på förvaltningens betydelse. Oavsett vem som styr finns det institutioner och lagar som man inte ändrar på över natt.

LENA HÖRNGREN

0