Kvalitet & Förnyelse

2
okt

Hur stoppar vi statliga bidrag till extremister?

Civilsamhället är den del av samhället där människor hjälper varandra utan inblandning av det offentliga. Man även om staten inte blandar sig i stöttar den civilsamhället ekonomiskt. I år delar 25 olika myndigheter ut 12 miljarder kronor i statligt stöd via cirka 150 olika anslag. Därtill kommer stödet från kommuner och landsting.

Men frågan är hur dessa pengar används. Flera fall har uppmärksammats där stöd betalats ut till organisationer som sprider våldsbejakande extremism, kvinnohat, homofobi eller andra icke-demokratiska idéer.

En av dem som granskat detta är frilansjournalisten Sofie Löwenmark som på uppdrag av Timbro skrivit om hur Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) hanterar föreningsstöd. På Kvalitetsmässan medverkar hon i ett seminarium tillsammans med liberalernas rättspolitiske talesperson Roger Haddad, miljöpartisten Mats Pertoft, som är tf vice ordförande i justitieutskottet samt kommunstyrelsens ordförande i Västerås Anders Teljebäck (S).

Sofie Löwenmarks intresse för stödet till frivilligorganisationer väcktes när hon granskade de islamistiska miljöerna i Göteborg. Hon tyckte sig då se ett systemfel: Stöd som var tänkt att främja integration bidrog i stället till segregation.

– Man vill visa att man gör något för förorterna och man vill säkert väl, men man har ingen kontroll av hur pengarna används, säger Sofie Löwenmark.

I sin granskning av MUCF gick hon igenom ett 100-tal ansökningar. Läget visade sig vara värre än hon trott. Bara en eller två av dessa ansökningar bedömer hon som korrekta. Övriga var tveksamma ur demokratisk synvinkel eller misstänkt bluff.

Ett av de fall hon hittade i sin granskning var föreningen Sveriges Förenade Muslimer (SFM), som hon menar propagerar för våldsbejakande islamism samt sprider antisemitiska, homofoba och kvinnoföraktande budskap. Trots det har SFM under flera år beviljats mångmiljonbelopp för olika projekt.

Ett annat exempel på tveksam bidragsutbetalning är Rådet för enade kreoler, som under två år beviljades 1,8 miljoner av MUCF. 1,3 miljoner gällde projektet Chilla organiserat, som var inriktat på att hitta lokaler för ungdomar i Stockholms västra förorter. Ett tredje exempel på en organisation med tveksamma demokratiska värderingar som fått stöd av MUCF är Semper fidelis, som har samröre med Nordisk ungdom och ingår i paraplyorganisationen Polska kongressen.

”I ett fritt samhälle får alla tycka vad de vill. Däremot är det inte självklart att alla åsikter borde skattefinansieras. MUCF borde fråga sig om dess skattemedel verkligen används på ett ansvarsfullt sätt”, skriver Sofie Löwenmark.

Det som upprör henne mest är att inget händer för att få bättre kontroll av stödet till föreningar.

– MUCF tar det inte på allvar och saknar drivet att förändra, säger hon.

Mats Pertoft (MP) har jobbat med de här frågorna som politisk tjänsteman på regeringskansliet. Inom kort återvänder han till riksdagen för att ersätta den föräldralediga Annika Hirvonen (MP) och blir därmed justitieutskottets vice ordförande. Han är inte nöjd med den nuvarande ordningen.

– Vi ska som skattebetalare självklart inte bidra till verksamheter som är odemokratiska, men det är inte så enkelt att dra gränsen mot de grundlagsskyddade yttrande- och föreningsfriheten, säger han.

Mats Pertoft hänvisar till de två utredningar som regeringen tillsatt. Statskontoret har fått regeringens uppdrag att göra en myndighetsanalys av MUCF, som ska vara klar i slutet av september. Bidragen till trossamfunden utreds av Ulf Bjereld, som är professor i statskunskap och ordförande för Socialdemokrater för tro och solidaritet. I hans uppdrag, som ska vara klart i januari, ingår att föreslå ett nytt regelverk med förtydligade krav på demokratiska värderingar.

 

LENA HÖRNGREN

0