Kvalitet & Förnyelse

2
okt

Så blir skolor i utanförskapsområden bättre

Barn i Sverige får helt olika utbildning beroende på vilken skola de går i. Skolorna kan ligga geografiskt nära men ändå erbjuda helt olika förutsättningar.

– Det krävs modiga politiska beslut för att bryta skolsegregationen, säger Hamid Zafar, som är rektor på Sjumilaskolan i Göteborgsförorten Biskopsgården.

På Kvalitetsmässan diskuterar han utmaningarna för utanförskapsskolor i ett seminarium tillsammans med skolforskarna Mats Widigson, från Center för Skolutveckling i Göteborg och Pirjo Lahdenperä, Mälardalens högskola.

Biskopsgården är ett av Sveriges mest segregerade områden. Sjumilaskolan har 99 procent elever med utländsk bakgrund, men också 99 procent behöriga lärare. För något år sedan hotades skolan av stängning efter hård kritik från Skolinspektionen. Nu är man på god väg att vända utvecklingen.

– Vi har förbättrat resultaten men segregationen rår vi som enskild skola inte på, säger Hamid Zafar.

Skolsegregationen är i hög grad en följd av boendesegregationen. Detta är problem som det talats om i decennier i Göteborg och i andra större städer. De senaste årens många nyanlända riskerar att öka problemen ytterligare. Skolor med hög andel elever med utländsk bakgrund har fått ta emot merparten av de nyanlända. Hamid Zafar tycker att den utvecklingen måste brytas. Inte bara för skolans skull.

– Samhället måste ta ansvar för befolkningssammansättningen i städerna, Om inget görs mot segregationen riskerar samhället att slitas isär, säger han.

I väntan på de stora samhälleliga greppen får skolan försöka göra sitt för att ge sina elever bättre förutsättningar. Sjumilaskolan har i höst dragit igång projektet Skolan i centrum. Det är en frivillig förlängning av skoldagen där eleverna erbjuds läxhjälp, simundervisning och andra aktiviteter efter skolan. Det handlar inte om fritidsverksamhet utan det som bjuds är kopplat till målen i läroplanen.

– Syftet är att kompensera eleverna för det de på grund av trångboddhet eller andra skäl inte kan få hemma, säger Hamid Zafar.

Som rektor i Biskopsgården har Hamid Zafar sin vardag mitt i den segregerade skolvardagen. Mats Widigson har som forskare frågorna mer på distans, men kommer till samma slutsats som Hamid Zafar. Skolan har en central roll för att åstadkomma ett socialt hållbart samhälle, men kan inte åstadkomma detta på egen hand.

– Omgivande samhällsvillkor sipprar in och påverkar skola och undervisning. Då kan inte skolan ensam klara av att kompensera för vad som är en större samhällsutmaning, säger Mats Widigson.

Men skolan måste ändå koncentrera sig på sin huvuduppgift. Erfarenheter från USA och Storbritannien visar att de utanförskapsskolor som lyckats bäst är de som har fokus på det de kan påverka, nämligen undervisningen.

– Skolan kan göra skillnad främst genom att bygga upp en stark utvecklingsorganisation med en stödkedja som utgår från hur själva undervisningen kan förbättras, säger Mats Widigson.

Konkret handlar det om många olika uppgifter. Några exempel:

• En lokal utvecklingsorganisation där rektor och lärare tillsammans diskuterar och analyserar undervisningen och dess effekt på elevers lärande.
• Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen.
• Inkludering och interkulturellt förhållningssätt.
• Studiehandledning på modersmål.
• Samverkan mellan lärargrupper.

För att klara detta krävs att rektor organiserar en struktur för att kollegialt ta sig an dessa uppgifter. Genom samverkan med forskning kan man få hjälp att ta fram beprövad erfarenhet, utmana praktiken och stärka att insatserna sker på vetenskaplig grund. Det räcker dock inte bara med kontakter med forskningen. Segregationen gör att skolor i underprivilegierade områden också måste samarbeta med lokalsamhälle, näringsliv och andra aktörer

– Det är en förutsättning för att de ska klara att erbjuda eleverna en utbildning som gör att de upplever skolan som relevant både i sin vardag och för framtiden, framhåller Mats Widigson.

Den tredje deltagaren i seminariet är Pirjo Lahdenperä, som är professor i pedagogik vid Mälardalens högskola med inriktning mot ledning och styrning. Hon är medförfattare till den nyutkomna boken Nyanlända – interkulturalitet och flerspråkighet i klassrummet. Den vänder sig till lärare och ger såväl teoretiska kunskaper som praktiska tips om hur man förbättrar lärmiljön för nyanlända elever.

Moderator för seminariet är Aleksandra Boscanin, ledarskribent på

 

GP.LENA HÖRNGREN

0