Kvalitet & Förnyelse

2
okt

Sex projekt tävlar om att bli Sveriges bästa utvecklingsprojekt

Sex projekt med mycket olika inriktning gör upp om GötaPriset 2017. Finalisterna, som utsetts i hård konkurrens bland 468 bidrag visar på bredden och innovationskraften inom offentlig verksamhet. Det handlar om landsbygdsutveckling, stöd till unga arbetslösa, renare slam från reningsverk, integration, meningsfull verksamhet på daglig verksamhet och smarta papperskorgar. Här följer en presentation av de nominerade bidragen. Vilket som vinner avslöjas på Kvalitetsmässans invigningsgala på GöteborgsOperan den 14 november.

FC Rosengård stöttar unga arbetslösa
Malmöstadsdelen Rosengårds sociala problem har sedan 1970-talet varit högst påtagliga för FC Rosengård. Med stöd av Europeiska socialfonden (ESF) har klubben sedan 2003 vid sidan om fotbollen drivit flera framgångsrika sociala projekt. Däribland det Götaprisnominerade Boost by FC Rosengård, som är ett arbetsmarknadsprojekt för långtidsarbetslösa unga i åldern 16-29 år.
Boost by FC Rosengård har utvecklat en egen modell, som ger ungdomar ett skräddarsytt stöd med sikte på jobb eller studier. Varje månad genomförs 1 000 enskilda samtal och 150 gruppaktiviteter för 300 samtidigt inskrivna ungdomar. De stannar i genomsnitt tre månader i projektet, 70 procent är självförsörjande när de skrivs ut.
Insatserna följer tre huvudspår: arbete, studier och hälsa. En personlig vägledare lotsar och stöttar varje ungdom. Stor vikt läggs på rekryteringen av handledare för att få personer som både vinner ungdomarnas tillit och som kan hålla kontakt med myndigheter och arbetsgivare.
– Det är lättare för oss som idéburen organisation att vinna ungdomarnas förtroende än för en myndighet. Klubbens värdegrund går som en röd tråd genom både fotbollsverksamheten och de sociala projekten. Vi uppmuntrar unga Malmöbor att tro på sin dröm, vare sig det är att spela fotboll eller att börja arbeta, säger Madeleine Timmerby, som är biträdande verksamhetschef för Boost by FC Rosengård.

Stavsjö har blivit levande landsbygd
Stavsjö i Nyköpings kommun är en småort lik många andra. Här bor 300 människor, varav många äldre. Skolan är nedlagd, liksom matvarubutiken. Några nya bostäder har inte byggts sedan 1970-talet. Men här råder ingen pessimism, tack vare några aktiva ortsbor har man här lyckats vända utvecklingen.
Det började med att Stavsjö, tack vare byalagsmodellen, fick bredband. Med hjälp av digital teknik kunde man sedan jobba vidare. Invånarnas prioriteringar var då styrande. En förstudie visade att det viktigaste för Stavsjöborna var att kunna handla dagligvaror, följt av närhet till vård och omsorg samt moderna bostäder, främst för äldre.
Allt detta är nu på plats eller på god väg. Det senaste är att man säkrat finansieringen av åtta nya hyresbostäder. Dagligvaruköpen ordnas via Sveriges första digitala lanthandel i samarbete med en ICA Maxi-butik. Landstinget har på försök drivit en lokal distriktssköterskemottagning.
Arbetet har drivits genom Kiladalens utveckling AB, ett icke vinstdrivande lokalt utvecklingsbolag vars överskott investeras i lokal service. Bolaget har 84 lokala aktieägare som bidragit till aktiekapital på 200 000 kronor. Bolagets vd och en av pådrivarna i projektet, Gunnar Casserstedt, har två förklaringar till framgångarna:
– Bolaget har varit ett kraftfullt verktyg för utvecklingsarbetet tack vare att det gett oss kapital och styrka att agera genom Fixargruppen, som bidrar med frivilligt arbete och som blivit ett socialt nätverk. Det måste vara lustfyllt, om man inte har kul funkar det inte.

Farliga utsläpp stoppas uppströms
I avloppsvattnet finns rester av det mesta vi använder i samhället. Inte bara det som syns och luktar utan också kemikalier, tungmetaller, miljögifter, mikroplaster, läkemedelsrester och en del annat som vi inte vill ska släppas ut i sjöar eller spridas på åkrar via slammet. Det bästa sättet att förhindra sådana utsläpp är att se till att dessa ämnen aldrig hamnar i avloppsvattnet.
I Örebro kommun bedriver man sedan 2014 ett aktivt uppströmsarbete som lett till kraftig minskning av de farliga utsläppen. Allt tillgängligt slam är numera godkänt för att spridas på jordbruksmark. Ett slam att vara stolt över, tycker Helena Hasselquist, miljöingenjör på Reningsverket.
– Att vi har lyckats så bra beror i första hand på att detta inte bara är en fråga som reningsverket jobbar med utan att vi har lyckats samla duktiga människor från olika håll i kommunen, säger hon.
Till en början var samarbetet mest administrativt men kom med tiden att bli mer handfast. Uppströmsgruppen jobbar efter en handlingsplan med budget och uttalade mål och delmål. Det kan handla om företagsbesök, provtagningar och informationsinsatser. Stundtals är det rena detektivarbetet, som när man lyckades spåra och stoppa ett blyutsläpp.

Värmeljus blir benproteser
Varje år tänder vi i Sverige 300 miljoner värmeljus. Det skapar trivsel men är komplicerat ur återvinningssynpunkt eftersom vekeshållaren, som är gjord i stål, måste separeras från aluminiumkoppen. Det upplevs som krångligt och många utbrända ljus slängs i hushållssoporna. Värdefullt aluminium tas därmed inte till vara.
Det gäller dock inte i Halmstad, där tas värmeljusen om hand av deltagarna i den dagliga verksamheten Linden. De rensar bort rester av stearin, tar bort vekeshållaren och pressar ihop aluminiumkopparna så att metallen kan återvinnas.
De koppar som är helt fria från stearin sorteras för sig och en del skickas till Thailand där materialet används för tillverkning av benproteser. Merparten, cirka 90 procent, av de återvunna aluminiumkopparna skickas till Stena Recycling. Under de tre år projektet pågått har man levererat närmare 1,5 ton aluminium till Stena, vilket motsvarar 2,5 miljoner återvunna värmeljus. Både privatpersoner och företag i Halmstad har engagerat sig i arbetet med att samla in värmeljus för återvinning. 70 kommuner jobbar idag med återvinning av värmeljus.
– Miljöprojektet har skapat en känsla av meningsfullhet för våra deltagare. De känner att de är del i en kedja och gör en insats både för miljön och för människor som behöver hjälp, säger verksamhetschef Kerstin Andersson.

I Stockholm är skräpkorgarna smarta
Stockholm har en strategi för att bli en smart och uppkopplad stad. Som ett led i förverkligandet av detta har man nu allt fler smarta skräpkorgar. Först ut med denna renhållningsstrategi var Norrmalms stadsdelsförvaltning. I stadsdelen finns flera av Stockholms populäraste parker, som lockar mycket folk och där det blir mycket skräp. Till att börja med försökte man lösa det problemet med större skräpbehållare som tömdes oftare. Men det hjälpte inte, allt mer hamnade på marken och klagomålen växte.
2010 hittade parkingenjören Bo Höglund en smartare lösning. En stor luckförsedd skräpkorg utrustad med en kompressor, som trycker ihop skräpet och en sensor, som slår larm när det är dags för tömning. Utrustningen drivs av ett inbyggt batteri som laddas av solceller.
Idag har Norrmalm 80 skräpkorgar uppkopplade till sitt system. Effekterna är påtagliga: Transporterna för att tömma papperskorgarna har minskat med 70 procent. Antalet skräpkorgar är färre men nedskräpningen har minskat eftersom de korgar som finns är strategiskt placerade. Tack vare systemets analysverktyg kan man se var korgarna bäst fyller sin funktion.
– De smarta skräpkorgarna är en fullträff, som visar hur nya digitala tjänster kan bidra till göra Stockholm mer ekologiskt hållbart, säger Tomas Zirn på avdelningen för digital utveckling i Stockholm.

Åre välkomnar nyanlända
Åre är en ort som alltid har välkomnat besökare. Vare sig det handlat om rastande resande på väg från kust till kust, fjällturister eller som idag flyktingar från världens alla hörn.
– Denna vana har varit till stor hjälp i arbetet med integrationen, säger Martin Söderström, som är kommunens tillväxtchef och ansvarig för integrationsprojektet.
I Åre ses integration som en tillväxtfråga och de nyanlända som en tillväxtresurs för att vända den negativa befolkningsutvecklingen. Genom samarbete mellan offentlig, privat och ideell sektor har man lyckats bättre än de flesta med integrationen. 85 procent av de nyanlända som kommit sedan slutet av 2014 klarar idag sin egen försörjning. I år tar man emot 150 nyanlända med målet att de efter etableringsfasens två år ska välja att stanna i Åre och klara egenförsörjning.
– Vår inställning är att integration är möjligt, att det är bra och att det berikar oss, säger Martin Söderström.
Den grundläggande framgångsfaktorn har varit att man fått de nyanlända att från start känna sig trygga och välkomna i Åre. De möts av ett engagerat team som inte tänker i grupper utan har individen i fokus och anstränger sig för att hitta lösningar. Teamet har stort handlingsutrymme tack vare egen budget och stark politisk uppbackning från alla de etablerade partierna.

Juryn som utser vinnaren
Vinnaren av GötaPriset utses av en jury bestående av Eva Hessman, stadsdirektör Göteborgs Stad, Ann-Sofi Lodin, regiondirektör Västra Götalandsregionen, Per-Arne Andersson, direktör Sveriges Kommuner och Landsting, Mats Deleryd, vd för SIQ, Lars Bäckström, f d landshövding Länsstyrelsen i Västra Götaland, och Henrik Edman, affärschef Kvalitetsmässan. Priset består av en prischeck på 150 000 kr samt en glasskulptur av den kände glaskonstnären Kjell Engman.

0