Kvalitet & Förnyelse

27
okt

Digitaliseringsrådet möts på Kvalitetsmässan

Regeringen har som mål att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. För att nå dit har man beslutat om en digitaliseringsstrategi och inrättat Digitaliseringsrådet med digitaliseringsminister Peter Eriksson som ordförande. I rådet ingår inflytelserika personer inom privat och offentlig IT-verksamhet, representanter för facket och för forskningen samt ett par profilerade debattörer.

På Kvalitetsmässan deltar Peter Eriksson tillsammans med några rådets ledamöter i en öppen panel för att diskutera rådets uppdrag och hur Sverige kan bli bäst i världen. Kvalitet och Förnyelse har inför det mötet ställt frågor till Peter Eriksson och några av rådets ledamöter.

Splittringen inom offentlig verksamhet har ofta angetts som en förklaring till att Sverige halkat efter i rankingar av digitalisering. Digitaliseringsrådet ska bidra till ett samlat ledarskap i regeringens digitaliseringsarbete. Vad är den stora utmaningen i det uppdraget?

Peter Eriksson: Utmaningen är att bli en stark motkraft till stuprörstänkandet inom regering och myndigheter. Det hindrar alltför ofta viktiga beslut och investeringar på grund av brist på överblick. Digitaliseringen handlar inte sällan om att ta tillvara skalfördelar vilket motverkas genom den långtgående decentralisering som den svenska förvaltningstraditionen präglas av och som vi annars är stolta över. Nu krävs ett mer samlat agerande och ledarskap.

När rådet tillsattes sa du i en intervju att det skulle vara som en nagel i ögat på kommuner, landsting och myndigheter. Vad tycker du att det framför allt ska trycka på?

Peter Eriksson: Just nu fokuserar vi i rådet på frågan om kompetens i ett allt mer snabbföränderligt samhälle. Matchning och livslångt lärande är avgörande frågor för att vi som samhälle ska lyckas använda digitaliseringens möjligheter för att skapa en positiv samhällsutveckling och ökad livskvalitet för människor.

Säkerhetsfrågor har fått stor uppmärksamhet den senaste tiden efter avslöjandet av bristerna hos Transportstyrelsen men även hos kommuner och landsting. Hur ska Digitaliseringsrådet hantera de frågorna?

Peter Eriksson: Det finns många aspekter på säkerhet. I sommar har det handlat om outsourcing. Men det berör allt från integritet och lurendrejeri på nätet till stabilitet, robusthet i de fysiska systemen till banker, militär och industriella säkerhetsfrågor. Vi har länge tagit för lätt på säkerheten och får idag en debatt där vi får sota för detta.

Deltagare från Digitaliseringsrådet i den öppna panelen på Kvalitetsmässan är Ann Hellenius, CIO Stockholms stad, Anna Felländer, Swedish house of finance vid Handelshögskolan i Stockholm, Darja Isaksson, digital strateg, Jan “Gulan” Gulliksen, professor och dekan vid KTH samt Åsa Zetterberg, sektionschef på avdelningen för digitalisering på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Övriga ledamöter är Jeanette Andersson, rådgivare och affärsängel Minc, Martin Linder, förbundsordförande Unionen, Nicklas Lundblad, ansvarig för public policy och statliga relationer på Google och Sara Mazur, forskningschef Ericsson AB.

Kvalitet & Förnyelse har frågat några av Digitaliseringsrådet ledamöter vad som behöver göras för att Sverige ska nå målet att vara bäst i världen samt vilken fråga de personligen känner starkast för.

 

 

Målet är att Sverige ska bli världsbäst på digitalisering. Vad tycker du är det viktigaste att göra nu för att utvecklingen ska gå i den riktningen? 

Anna Felländer: Att bygga kompetens kring data och artificiell intelligens (AI). Stora dataset och AI skapar enorma samhällsekonomiska vinster, effektivitetsvinster för organisationer och skräddarsydda tjänster för individer.

Ann Hellenius: Vi behöver avdramatisera vad digitalisering är, tekniska förändringar har alltid skett, det går bara snabbare nu. Vi behöver etablera ett innovativt klimat där vi satsar och provar oss fram. Förändring uppnår vi tillsammans, det går inte att bygga den smarta staden i stuprör. Ur ett tekniskt perspektiv handlar det om att bygga plattformar och tekniska lösningar som är skalbara, där vi öppnar upp och delar data och drar nytta av stadens styrka.

Jan ”Gulan” Gulliksen: Digitaliseringskommissionens slutsats var att Sverige behöver en permanent organisation för digitalisering, en strategi för digitalisering, ett digitalt ledarskap samt fokusera på att höja kompetensen inom det digitala området. Genom Digitaliseringsrådet börjar vi få ett första embryo till en sådan organisation. Sveriges regering lanserade i maj i år sin digitala strategi inför framtiden, alla behöver visa ett digitalt ledarskap, från Sveriges rike till minsta landsting, kommun, skola eller företag. Dessutom behöver vi arbeta hårt för att höja alla medborgares kompetens för det digitala samhället.
Åsa Zetterberg: Kompetensfrågan är avgörande. Allt från hur vi förbereder våra barn och unga för en framtida arbetsmarknad i en digital värld, hur vi motiverar till och skapar former för löpande kompetensutveckling av personer i arbetsför ålder, hur vi stärker ledare, politiker och chefer i deras förståelse för digitaliseringens kraft och möjligheter så att de kan utveckla sina verksamheter med stöd av digitalisering. Jag skulle gärna se en kraftfull och särskild satsning, kompetenslyft – kopplat till digitalisering och en digital värld.

Vilken är din personliga hjärtefråga på digitaliseringsområdet och varför anser du den så viktig?

Anna Felländer: Hållbar data & AI. För att omfamna möjligheterna med data och AI behöver etiska överväganden och riktlinjer inkorporeras i organisationer. Tekniken har börjat rusa och de kortsiktiga vinsterna kopplade till AI kan ibland vara förföriska. Vinsterna behöver ställas mot etiska avväganden. Genom aktiva etiska riktlinjer i AI-baserade beslutprocesser kan de oavsiktliga negativa konsekvenserna undvikas. Sverige som nation kan ta en världsledande position genom att omfamna möjligheterna på ett långsiktigt, hållbart och etiskt sätt.

Ann Hellenius: Digital inkludering. Vi måste arbeta för att undvika digitala klyftor och utanförskap som kan uppstå när delar av samhället inte hänger med i den snabba förändring som nu sker. Vi kan bidra till att rusta den uppväxande generationen för framtida studier och nya krav på arbetsmarknaden genom att ta in programmering i skolan. Det måste vara självklart att vi fokuserar på hur vi använder digitala verktyg i skolan, inte om vi gör det.

Jan ”Gulan” Gulliksen: Eftersom regeringen har som övergripande mål att Sverige ska ha Europas lägsta arbetslöshet 2020 så varför inte då fokusera på det område som har högst negativ arbetslöshet. Det saknas idag närmare 70 000 personer i Sverige som kan ta alla tillgängliga jobb inom IT-området. Vi måste jobba för att alla kompetenta personer som skulle kunna vidareutvecklas till att ta dessa jobb gör det.

Åsa Zetterberg: Jag brinner för att vässa välfärden med stöd av digitalisering. Det är viktigt av flera skäl. Vi står inför ett stort gap mellan kostnader och intäkter. Behovet av välfärd ökar betydligt snabbare än skatteintäkterna. Gapet beräknas till 59 miljarder kronor år 2021 om vi inte sätter in olika åtgärder, där nya arbetssätt och digitalisering är en av nyckelfrågorna. Ett annat skäl är att det är stort gap mellan människors förväntningar på digital service och de tjänster från det offentliga och vad som de facto erbjuds. En viktig framgångsfaktor är att hitta bra samspel med marknadsaktörerna, som sitter på stor innovationskraft och smarta lösningar.

LENA HÖRNGREN

0