Kvalitet & Förnyelse

21
nov

Ingen vet hur effektiv staten är

Yvonne Gustafsson, generaldirektör Statskontoret

Yvonne Gustafsson, generaldirektör Statskontoret

Den statliga förvaltningen har blivit effektivare och den politiska styrningen tydligare, tycker Statskontorets generaldirektör Yvonne Gustafsson. Men en viktig bit saknas.

– Vi har inte verktyg för att bedöma hela den offentliga sektorns samlade effektivitet, säger hon.

Hon inser svårigheterna med en sådan totalbedömning, som inte bara skulle omfatta staten utan också kommuner och landsting.

– Vi har delar men inte helheten Det behövs ett utvecklingsarbete för att komma en bit längre, säger hon.

Kommunsektorn klagar ofta över att statliga myndigheters stuprörstänkande försvårar deras arbete. Yvonne Gustafsson har förståelse för den kritiken även om det också går att peka på myndigheter som arbetar tillsammans för att öka servicen till medborgarna. Men hon tycker inte att kritiken bara ska riktas mot myndigheterna.

– Även inom regeringskansliet brister samordningen mellan departementen. Man borde se över sektorsgränserna och utveckla sättet att jobba, säger hon.

På 1990-talet ändrades förutsättningarna för den statliga förvaltningen i grunden, vilket har lett till att effektiviteten ökat. Då infördes det finanspolitiska regelverket och den nya budgetprocessen som helt vänt på perspektiven. I stället för att myndigheterna talar om för regeringen vad de vill ha, beslutar regering och riksdag nu om ramar för utgifterna och bryter därefter ner dem till olika verksamheter. Detta har, enligt Yvonne Gustafsson, lett till en bättre styrning och kontroll liksom ett ökat fokus på vad myndigheterna levererar. En annan viktig faktor är att myndigheterna inte fullt ut kompenseras för stigande priser och löner utan tvingas till en ständig utveckling av produktiviteten.

– Sammantaget har mål- och resultatstyrningen lett till en helt annan kontroll över offentlig sektors utgifter, som har minskat och fortsätter att minska, som andel av BNP i regeringens budgetförslag, konstaterar Yvonne Gustafsson.

Alla är dock inte nöjda med minskningstakten. I en nyutkommen bok från den borgerliga tankesmedjan Timbro kritiseras alliansen för att inte ha hållit fast vid den uppfattning man hade i opposition och genomfört en mer radikal minskning av den statliga förvaltningen.

– Antalet myndigheter har minskat från 247 till 234, men antalet anställda är i stort sett detsamma och kostnaderna för drift och lokaler har ökat, sa Henrik R S Olsson, när han vid ett seminarium presenterade sin bok ”Alliansens myndighetspolitik – ny regering men samma byråkrati”. Han har då räknat på antalet myndigheter som levererar årsredovisning. Om man, som Statskontoret, räknar in samtliga domstolar, polismyndigheter och myndigheter utan egen personal har det skett en minskning från 468 till 377 myndigheter under 2007-2011.

Förvaltningsminister Stefan Attefall (KD) höll vid seminariet inte med om kritiken. Han pekade bland annat på att utnämningspolitiken ändrats, att styrningen av myndigheter stramats upp, tillkomsten av Statens Servicecenter och att satsningar på polis och rättsväsende inneburit fler statligt anställda.

– Byråkrati är inte per definition av ondo, den behövs många gånger för att verksamheten ska fungera, påpekade han.

Detta belyste han med ett exempel från ett annat av sina ansvarsområden, nämligen bostadspolitiken.

– Med fler byråkrater skulle vi kunna få fler bostäder eftersom planprocesserna skyndas på, sa han.

Svenskar har av tradition en stark tilltro till sina myndigheter. Även om det kanske fått sig en knäck av avslöjanden om att myndigheter som få visste fanns ordnade fester som de flesta inte vågar drömma. Vilka långsiktiga effekter detta får återstår att se. Statskontoret gör en ny mätning, som publiceras nästa år. Förtroendet är störst för skattemyndigheten, polis, rättsväsende samt för universitet och högskolor. Däremot är det lägre för Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Det behöver inte bara bero på hur myndigheten fungerar utan kan ha att göra med att man ogillar den politik som bedrivs på området. Ytterst är ju storleken på det statliga åtagandet och vad som prioriteras en politisk fråga. Yvonne Gustafsson tycker att den politiska styrningen är ett relativt tydligt styrsystem i och med den decentralisering som ligger i resultatstyrningen.

– Ansvaret är tydligt. Vi vet hur regelverket ser ut och vilka resurser vi har, sedan är det upp till oss att genomföra uppdraget och rapportera tillbaka, säger hon.

Men det är ett system som ställer krav på utvärdering och uppföljning. För att upprätthålla effektivitet och förtroende krävs också att man utvecklar arbetsformerna och jobbar strategiskt med att ompröva område för område. Omprövning är dock lättare sagt än gjort.

– I alla organisationer är det lättare att hitta nya saker att göra än att avveckla, konstaterade Stefan Attefall.

LENA HÖRNGREN

Lästips:

Den effektiva staten. En antologi från Statskontoret.

Alliansens myndighetspolitik av Henrik RS Olsson. Timbro

0