Kvalitet & Förnyelse

27
nov

Flyktingbarn i familjer riskerar att falla mellan stolarna

flykting

Förra året kom 70 000 flyktingbarn under 18 år till Sverige. De möttes av en komplicerad mottagningsapparat där många aktörer var inblandade men alltför sällan samordnade. Väntan och ovisshet präglar deras tillvaro i Sverige och den nya hårdare asyllagstiftningen riskerar att göra deras utsatta situation än svårare

– Helhetsperspektiv saknas och barnen riskerar att hamna mellan olika ansvarsområden, sa professor Karin Zetterqvist Nelson när hon vid ett seminarium presenterade den rapport hon skrivit tillsammans med utredaren Mirjam Hagström. Båda är verksamma vid Tema Barn vid Linköpings universitet.

Rapporten, som är utgiven av Forte, Forskningsrådet för hälsa arbetsliv och välfärd, ger en bild av effekterna av förra höstens stora flyktingmottagande ur ett barnperspektiv. Den består av en kunskapsöversikt och en intervjustudie i Laxå, Boden och Botkyrka, tre kommuner som tagit emot många flyktingar.

Tack vare stort engagemang och ansvarstagande från alla inblandade tycker dessa kommuner att de klarade av förra höstens akuta flyktingsituation. Men Karin Zetterqvist Nelson och Mirjam Hagström ser stora utmaningar framöver och grundtonen i rapporten är bekymrad. Oron förstärks av de nya asylreglerna med tillfälliga uppehållstillstånd och stopp för familjeåterföreningar:

– Tiden av oro och väntan förlängs. Den är ofrånkomlig inledningsvis men det måste finnas ett hopp om att det blir bättre. Nu vet man att allt kan rivas upp om två år, säger Karin Zetterqvist Nelson.

Genom att som regel utfärda permanenta uppehållstillstånd har Sverige hittills lyckats att bygga upp ett stabilt socialt sammanhang kring barnen. Lagändringen gör att allt nu blir mer osäkert, vilket får negativa konsekvenser för barnen, både socialt och psykiskt.

I debatten har de ensamkommande barnens situation fått stor uppmärksamhet, men Karin Zetterqvist Nelson och Mirjam Hagström tycker att det finns anledning att oroa sig även för de barn som kommer med sina familjer. De saknar den struktur med boenden och gode män som, sedan kommunerna tog över mottagandet 2006, finns kring de ensamkommande.

–  I synnerhet om familjerna bor i eget boende är risken stor att barnen hamnar mellan stolarna, konstaterade Mirjam Hagström vid seminariet.

Skolinspektionen har varnat för att detta kan drabba barnens skolgång eftersom det inte finns någon skolplikt för asylsökande barn. Hälso- och sjukvården är också ett problem. Det är inte lätt för nyanlända föräldrar att navigera sig fram i vårdapparaten när barnen blir sjuka.

Forskarna listar sju utmaningar för mottagandet av flyktingbarn.

  • Hantera effekter av väntetider och osäkerhet.

Detta är den stora och övergripande utmaningen. Förra årets stora flyktingström har förlängt asylprocessen ytterligare. Det gör att familjerna blir kvar i tillfälliga boenden under ekonomiskt pressade förhållanden och att barnen kan få vänta på att börja i den vanliga skolan.

  • Parallella liv

Asyl- och integrationsprocessen gör att flyktingbarnen lever i en parallell vardag i förhållande till sina jämnåriga. Både i skolan och på fritiden hamnar de i särskilda grupper. Ju längre detta pågår desto svårare blir det att bryta utanförskap.

  • Gränsöverskridande synsätt på integration

Flyktingbarnens tidigare erfarenheter och kunskaper behöver tas till vara för att underlätta integrationen.

  • Barn faller mellan stolarna

Bristen på samverkan mellan kommun, landsting och statliga myndigheter är ett problem. Varken flyktingarna själva eller de olika aktörer som jobbar med frågorna vet alltid vart de ska vända sig för att få hjälp.

  • Ökad samverkan med civilsamhället

Utan insatser från civilsamhället hade flyktingmottagandet fungerat sämre och människor farit illa. Även i fortsättningen kommer de att ha en viktig roll. Men det har visat sig svårt för nyanlända barn och ungdomar att komma med i den ordinarie verksamheten inom till exempel idrottsföreningar.

  • Hantera otydlig ansvarsfördelning

För att klara att ta emot de drygt 35 000 ensamkommande barn som kom förra året direktupphandlade kommunerna boenden i andra kommuner. Barnen har rätt till skola och god man i vistelsekommunen men ansvaret för boendet ligger hos anvisningskommunen, vilket ställer krav på samverkan.

  • Mottagningsstrukturen

När barnen kommer får de möta företrädare för skola, hälso- och sjukvård, socialtjänst, Polisen och Migrationsverket. Varje aktör har sina mål och sina lagar och regler att följa. Det blir särskilt problematiskt för barn som kommer med sina familjer eftersom de inte har någon som värnar deras rätt till skola och hälsovård. Riktade insatser behövs för den gruppen.

Intervjuerna i rapporterna genomfördes innan riksdagen beslutade om tillfälliga uppehållstillstånd och stopp för familjeåterförening. Forskarna befarar att detta gör att utmaningarna blir än större och att integrationen försvåras ytterligare.

LENA HÖRNGREN

0