Kvalitet & Förnyelse

27
nov

Sveriges bästa hemtjänst

yngve

Yngve Gustafson, överläkare och professor i geriatrik i Umeå

Inga tävlingar, ingen som slås ut och ingen som sjunger eller dansar. Ändå har hundratusentals människor följt SVT-serien Sveriges bästa hemtjänst under fyra måndagskvällar under hösten. Kanske delvis för att här finns två andra viktiga beståndsdelar i ett bra tv-drama: hjältar och tårar. Hjältarna är Annelie, Lotta, Frida och den övriga personalen i Vännäs. Tårarna är deras när de inte får brukarnas behov och schemats minutmoduler att gå ihop. Tårar har också fällts hemma i tv-sofforna visar reaktionerna på programmet.

Serien har fått mycket beröm för sitt sätt att skildra hemtjänstens vardag både ur brukarnas och personalens perspektiv.

– Programmen ger en bra och rättvisande bild av verkligheten i hemtjänsten i Vännäs, säger Sonja Eriksson (S), som är ordförande i kommunens vård- och omsorgsnämnd.

– Man lyckades visa komplexiteten och få med flera perspektiv, till exempel engagemanget, viljan till förbättringar, resursbristen och de idéburna organisationernas roll, säger Greger Bengtsson, som är samordnare av äldreomsorgsfrågor på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

– Först och främst har det varit fantastiskt att se vilket engagemang som finns bland personalen. Det är också tydligt att det finns stora utmaningar. Detaljstyrning, tidspress och bristande kontinuitet bakbinder personalens handlingsutrymme och försvårar deras möjlighet att ge en omsorg med god kvalitet, säger Kommunals ordförande Tobias Baudin.

En central person i verksamheten och i tv-serien är verksamhetschefen Ann-Sofi Holm Danielsson, som är ansvarig för att få ihop det svåra pusslet med brukarnas behov, tillgången på personal och budgetens begränsningar. Inför serien hade hon satt upp målet att Vännäs skulle bli Sveriges bästa hemtjänst och fick geriatrikprofessorn Yngve Gustafson till hjälp i förändringsarbetet.

De var överens om att det viktigaste var att förbättra kontinuiteten. Innan projektet hade man i Vännäs brukare med stort omsorgsbehov som varje månad togs om hand av 40–50 olika personer.

”Det är som ett vandrarhem här”, sa Rolf i filmen.

Han hade inte lyckas lära sig namnen men tog kort på alla som passerade och satte upp dem på kylskåpet.

Rolf var en av de brukare som var med i den direktsända debatt som avslutade serien. Då beskrev han att läget för honom och hustrun Kerstin blivit ”mycket, mycket bättre”. Tack vare projektet hade hemtjänsten med relativt enkla medel och utan extra resurser lyckats halvera antalet personal i deras hem. En vinst inte bara för brukarna utan också för personalen.

”Det är helt underbart. Vi kan göra ett bättre jobb och de gamla vet vilka vi är när vi kommer”, sa en i personalen vid projektets avslutningsfest där man firar de goda resultateten.

”Om någon frågar mig är vi absolut Sveriges bästa hemtjänst”, sa Ann-Sofi Holm Davidson vid festen.

Men är hemtjänsten i Vännäs bäst i landet? Kanske inte, i alla fall inte om man tittar på Öppna jämförelser, som SKL och Socialstyrelsen gör tillsammans. Greger Bengtsson på SKL konstaterar att Vännäs varken är bäst eller sämst, men är värda beröm för ett engagerat förbättringsarbete.

– Detta är något vi ser i många kommuner. Det sker förbättringar hela tiden tack vare personalens vilja och engagemang, säger han.

Frågan blir då vad som krävs för att få en bättre hemtjänst i hela landet. Här är fyra svar på den frågan:

Sonja Eriksson (S), politiskt ansvarig för hemtjänsten i Vännäs:

– Organisationen har slimmats och effektiviserats, det går inte att fortsätta så.  Nu måste regeringen tillföra mer resurser. Kommunerna klarar inte detta på egen hand.

Yngve Gustafson, överläkare och professor i geriatrik i Umeå:

– Eftersom det blir en allt mer komplex grupp som får hemtjänst behövs mer kunskap och kompetens hos personalen för att höja kvaliteten och minska lidandet bland de gamla. Det innebär både krav på bättre grundutbildning och på kontinuerlig fortbildning. Bättre kontinuitet är en annan förutsättning för kvalitet. Bara om personalen har möjlighet att lära känna de gamla har de förutsättningar att se förändringar, som kan vara tecken på allvarlig sjukdom.

Greger Bengtsson, äldresamordnare SKL:

– Det krävs att man jobbar med kontinuerligt förbättringsarbete med kunskapsbaserade metoder. Modern teknik kan också bidra till förbättringar, inte bara av arbetsmiljön utan också genom att öka de gamlas självständighet. En ny lag som möjliggör förenklad biståndsbedömning skulle också underlätta.

Tobias Baudin, ordförande i Kommunal:

– De äldres behov måste vara vägledande i hemtjänsten men för att uppnå en god kvalitet går det inte att runda personalens villkor. Kvaliteten i äldreomsorgen kan aldrig bli bättre än personalens förutsättningar att ge äldre vård och omsorg av god kvalitet. Därför behöver personalen tid att utföra ett professionellt arbete. Det måste finnas flexibilitet och kontinuiteten behöver vara betydligt bättre. Men för att lyckas måste vi ha mer resurser. Ambitionen i socialtjänstlagen behöver höjas. Idag kan kommunerna anpassa vården och omsorgen efter sin budget och inte i första hand efter de äldres behov.

LENA HÖRNGREN

0