Kvalitet & Förnyelse

27
nov

Utvecklingen av offentlig förvaltning går för högtryck

karin_haag

Karin Hååg, chef för Enheten för statlig förvaltning på Finansdepartementet

Förvaltningspolitiken brukar inte höra till de hetare politikområdena. Men sedan Ardalan Shekarabi tillträdde som civilminister har frågorna kommit högre på dagordningen. Tillitsreform, ny regionindelning, översyn av den statliga styrningen, värdegrundsarbete, utlokaliserade myndigheter och nya upphandlingsregler är en del av det som är på gång just nu. Så när Förvaltningsakademin vid Södertörns högskola bjöd in till seminarium nyligen var rubriken Högtryck inom förvaltningspolitiken.

Seminariet leddes av Karin Hååg, som är chef för Enheten för statlig förvaltning på Finansdepartementet där de flesta av dessa frågor handläggs. Hon konstaterade att trycket i frågan började öka i och med Stefan Löfvens första regeringsförklaring. Då talade han om betydelsen av att proffsen får vara proffs. Ett mantra som sedan ledde till tillsättandet av Tillitsdelegationen under ledning av Laura Hartman. (Är tillit det nya NPM?).

– Den innebär en förändring i synen på styrning. När Ardalan Shekarabi nu talar om offentlig förvaltning innefattas inte bara den statliga förvaltningen utan även kommuner och landsting. Då blir tillit också en fråga om samverkan mellan olika nivåer, sa Karin Hååg och tog som exempel relationen mellan kommunerna och Migrationsverket kring flyktingarna.

Tillit handlar om ömsesidighet, konstaterade Karin Hååg. Men att detta ord kommit in i den förvaltningspolitiska vokabulären innebär inte att det är det enda som gäller numera.

–  Vi har inte slängt ut allt som gäller mål och resultat. Det handlar om att hitta en balans mellan tillit och kontroll, påpekade hon.

Statskontoret fick i början av året i uppdrag av regeringen att kartlägga, analysera och i vissa fall komma med förslag om den statliga styrningen av såväl den statliga verksamheten som av kommunerna. Nyligen publicerades en rapport gällde styrningen av kommunerna. Där konstaterar utredarna det som många kommunföreträdare länge påpekat: Den statliga styrningen av kommunerna har ökat i omfång, komplexitet och detaljeringsgrad de senaste decennierna. De specialdestinerade statsbidragen har också ökat, inte minst på skolans område. Det hårt kritiserade lärarlönelyftet pekas ut som särskilt besvärligt.

– Det finns anledning att fundera över om de specialdestinerade statsbidragen ger önskad effekt och hur man kan få en mer helhetsbaserad styrning, sa Karin Hååg.

Statliga myndigheters lokalisering har uppmärksammats i media den senaste tiden. Regeringen har deklarerat att den statliga förvaltningen ska spridas jämnare över landet. Motivet är att förvaltningens legitimitet annars går förlorad och att statlig närvaro är viktig för att vi ska ha ett Sverige som håller ihop. Det handlar dels om utlokalisering av myndigheter, till exempel E-hälsomyndighetens föreslagna flytt till Kalmar, och om myndigheters regionala organisation. Skatteverket fick hård kritik när man ville lägga ner flera av sina lokalkontor.

– Förtroendet ökar när myndigheten finns på orten, konstaterade Statskontorets generaldirektör Ingvar Mattson, som var på plats på seminariet.

Denna rapport från Statskontoret visar också att folk i glesbygd och nyanlända är grupper som uppskattar att kunna besöka lokala myndighetskontor. Fler rapporter är inom kort att vänta från Statskontoret, bland annat om hur myndighetschefer uppfattar den statliga styrningen och en enkätundersökning till 12 000 medborgare om deras förtroende för myndigheterna.

– Spännande och överraskande resultat, lovade Ingvar Mattson de förvaltningspolitiskt engagerade seminariedeltagarna.

Den förvaltningspolitiska fråga som är mest aktuell är regionfrågan. När Karin Hååg tillträdde som enhetschef för ett år sedan såg hon jobbet som en chans att vara med om något historiskt: en ändring av den länsindelning som Axel Oxenstierna beslutade om.

– Dynamik och dynamit, var hennes beskrivning av dagsläget i frågan.

Vad tror hon då om sina möjligheter att uppleva detta historiska beslut.

– Det vore spännande, men vi får se, löd svaret.

Ett korrekt svar av en god statstjänsteman om en kontroversiell fråga som är under beredning. Statstjänstemannarollen och den statliga värdegrunden är för övrigt två andra frågor som ses över under det pågående förvaltningspolitiska högtrycket.

LENA HÖRNGREN

0